Problemen med våldsamheter kring Stockholmslagens allsvenska fotbollsmatcher ökar, och kostar både klubbarna och samhället miljoner varje år. Samtidigt har publikintresset för allsvenskan minskat under 2008, inte minst i huvudstaden. Vissa hävdar att det finns ett samband mellan ökade problem med fotbollsvåld och fallande publiksiffror. Andra menar att det rör sig om två skilda företeelser. Alla verkar dock överens om att det krävs ett nytänkande kring hur och när elitfotboll ska arrangeras..

Vi har valt att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv studera problematiken inom tränarrollen i att balansera ett lags välmående samtidigt som man strävar efter att nå resultat. Syftet med vår studie är att få en ökad förståelse för vad som kan vara bra att tänka på som tränare för att i styrning kunna kombinera fokus på resultat och välbefinnande på ett optimalt sätt. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har genomfört observationer och kvalitativa intervjuer för att samla in vårt material. Vi har arbetat induktivt utifrån vår empiri och har använt oss av teorier kring socialisationsprocesser, interaktionsritualer, intersubjektivitet och idrottens fenomenologiska struktur för att få en förståelse och skapa ett sammanhang för vår data. Vi har även använt oss av tidigare forskning kring idrottsledarens sociala roll, ledarskap & styrning och elitcoachers syn på sig själva för att få en ökad förståelse och för att läsarna ska få en bredare bild kring vår frågeställning.

Problem: Det finns mycket forskning gjord kring outsourcing, dock finns det begränsat med forskning kring outsourcing av stödtjänster inom vården. En professionell byråkrati har speciella förutsättningar och när den ska samarbeta med en annan verksamhet med en annan struktur skapas en viss problematik. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa problematiken kring mötet mellan två organisationer, varav den ena är en professionell verksamhet och den andra ett multinationellt divisionaliserat företag, vilka samarbetar genom outsourcing. Metod: Vi har tillämpat en induktiv samt kvalitativ metod för insamlandet av vår empiri. Fallstudien över Helsingborgs lasarett baseras på sex intervjuer på olika nivåer.

Bakgrund: Intresset kring forskning av familjeföretag har blivit allt starkare under de senaste decennierna. Bakgrunden till detta tros vara att familjeföretagande är den vanligaste företagsformen och den står för en stor andel av sysselsättningen och BNP i flera länder. Under senare år har det forskats mycket kring bolagsstyrning men inte kring bolagsstyrning i familjeföretag. Detta ger oss motiv att lämna ett bidrag till forskningen kring utomstående ledamöter i familjeföretags styrelser. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara förekomsten av utomstående ledamöter i familjeföretags styrelser. Metod: Vår studie har haft en deduktiv ansats där vi utgått från teorier kring familjeföretagande, styrelsefunktioner och oberoende ledamöter. Ur dessa teorier har vi sedan härlett våra hypoteser vilka sedan undersöktes i en kvantitativ studie vilken genomfördes genom att data samlades in via en enkätundersökning.

Enligt skollag och läroplan har skolan två huvuduppgifter, att ?ge eleverna kunskaper och färdigheter? och att ?främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor". Att i praktiskt arbete i klassrummet genomföra dessa båda uppgifter är ofta svårt. Av tradition dominerar kunskaps- och färdighetskraven skolans arbete och stödet för att utveckla arbetet kring värdegrundsfrågor har länge varit eftersatt.Under läsåret 2004-2005 har jag tillsammans med mina elever i årskurs tre arbetat med samtal kring moral och etik. Våra samtal har utgått från litteratur och film.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på förskollärares syn på naturvetenskap, om deras arbetssätt kring naturvetenskap påverkas efter påbörjad implementering av läroplanen för förskolan, Lpfö 98 rev 2010, samt att tidigare forskning visar att intresset för naturvetenskap är lågt, hur ser detta ut bland förskollärarna i verksamheten? Studien är kvalitativ där förskollärarna får besvara skriftligt på ett frågeformulär med öppna frågor.    Revideringen av Lpfö 98 har gett förskollärarna ett större och tydligare uppdrag, de ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik.   Studien visar på att förskollärarna anser att deras eget intresse och engagemang är betydelsefullt för barns lärande. Samt att deras uppdrag numer är tydligare och att de har ett bättre stöd från läroplanen, de kommer arbeta mer och medvetet kring naturvetenskap. Det framgår även i studien att förskollärarna anser att naturvetenskap är ett svårt ämne och att de inte vet hur de ska besvara barns funderingar kring naturvetenskap då de har dåliga kunskaper kring ämnet. Men några förskollärare har en allmänt positiv inställning till att naturvetenskapen har fått en större del i förskolans läroplan. .

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers känslor kring matematik. En jämförelse mellan elever i skolår 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Jag har i denna studie valt att undersöka om dockan kan fungera som ett verktyg när man arbetar med frågor kring etik och moral. Mitt syfte med undersökningen blir att se om man med hjälp av dockan kan förmedla insikten om etik och moral till barn i de lägre skolåldrarna. Frågan som jag ställer mig, är hur dockan kan fungera som ett verktyg i arbetet kring etik och moral bland de lägre skolåldrarna och vad som är viktigt att tänka på då jag använder dockan som verktyg i mötet med barnen. Slutligen vill jag även få svar på vilka för och nackdelar det finns det med valet av handdocka. Inledningsvis kommer jag att diskustera kring hur etik och moral presenteras i skolans styrdokument. Vidare kommer jag att diskutera kring valet av handdocka och hur detta kan påverka kommunikationen med barnen. I den andra delen av min uppsats presenterar jag en sammanfattning av de observationer jag gjort i en förskoleklass, där jag har använt mig av en handdocka som verktyg.

Syftet med denna studie var att undersöka hur terapeuter inom den offentliga sjukvården resonerar kring svårigheter i att arbeta med trauma. Frågeställningarna var: hur resonerar terapeuter kring svårigheter att arbeta med trauma; vilka känslomässiga reaktioner har de; vad säger de om handledning, kollegialt stöd och organisationen inom vilket de arbetar; samt hur de resonerar kring kultur, språk och tolkanvändning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem terapeuter som arbetar inom primärvården respektive psykiatriska öppenvården. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom Tematisk Analys. Resultaten visar att traumatiserade personer upplevdes som en tung patientgrupp och att de önskade sig mer handledning och utbildning för att klara av arbetet.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för islamiskt grundade värderingar om könsroller, genom att undersöka muslimska mäns kvinnosyn och förväntningar på kvinnan som framtida hustru. Intervjuer med åtta muslimska män besvarar frågeställningar kring förväntningar på kvinnan, könsroller och äktenskapet. I denna studie undersöks muslimska mäns syn på skillnaden mellan könen. Sekulär och muslimsk feministisk teori används för att analysera empirin. I studien framkommer hur praktiserande muslimer som vill leva efter Koranen, kan uppleva en viss social press kring att leva upp till sin könsroll som ofta framställs som medfödd.

Problematisering: Det skönmålade begreppet coaching har fått stor genomslagskraft inom företagsvärlden under senare tid. Efter att ha studerat ett antal tidigare uppsatser kring coaching har vi konstaterat att flertalet av dessa uppsatser tenderar att vara författade med coachen i fokus. Vi vill därför i denna uppsats leda diskussionen vidare och undersöka hur tre olika yrkesroller inom ett företag ser på coaching och bringa klarhet i hur begreppet tillämpas i praktiken.Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap kring hur coaching tillämpas i ett serviceföretag och vilket innehåll begreppet ges i praktiken.Metod: Vår avsikt med denna uppsats är att genom en praktisk fallstudie utöka kunskapen kring hur coaching och coach som yrkesroll kan uppfattas. Vi har valt att genomföra strukturerade intervjuer med såväl coacher som medarbetare på ett av CityMails lokalkontor, CityMailCenter i Helsingör. Vi har dessutom tillhandahållit information via e-mail från en utvecklingskonsult på personalavdelningen vid företagets huvudkontor i Danmark.

Det syfte vi har med den här studien är att undersöka hur det ligger till med förskollärares medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Varför arbetar förskollärare med återvinning och hållbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien är en kvalitativ undersökning där vi intervjuat 14 förskollärare på två olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollärarnas svar om sin medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Resultatet visar att förskollärare vet vad återvinning är.

Denna studie syftade övergripande till att ta reda på vilka sätt högläsning används som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolan, och mer specifikt till att ta reda på hur de medverkande lärarna reflekterar kring högläsning, hur lärarna reflekterar kring högläsningsprocessen (före, under och efter högläsning) samt att ta reda på vilka slags texter som högläses och hur dessa väljs ut.Undersökningen baserades på halvstrukturerade intervjuer med åtta gymnasielärare och resultaten som studien uppvisade analyserades utifrån diskursanalys som metod, och kopplades till den tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkter studien vilar på.Resultaten av undersökningen visade att de tillfrågade gymnasielärarna reflekterar kring högläsning som en metod att använda som introduktion till arbetsområden. Lärarna menade också att metoden används om de vill väcka elevers intresse, engagemang och läslust genom att välja litteratur eleverna tycker om, och om de vill arbeta språkutvecklande, genom att välja litteratur som utmanar eleverna språkligt och innehållsmässigt. Samtliga lärare poängterade lärarens roll vid arbete under och efter högläsning, där de framhöll läraren som språklig förebild. Några av lärarna reflekterade kring förberedelser innan högläsning, men många framhöll tiden som ett hinder.Huruvida högläsning är något som främst läraren bör ägna sig åt, eller något som eleverna bör göra, resonerar lärarna lite olika kring, men samtliga av de medverkande lärarna menar att de högläser för sina elever när innehållet i texter är det väsentliga. .

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om religionslärare på grundskolans senare år upplever en konflikt mellan läroplanens mål om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nära koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels på litteraturstudier, där jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mångkultur, dels intervjuer med tio religionslärare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lärarna inte upplever någon konflikt kring detta något motsägelsefulla, men att de är mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap..

Larsson, Nadine, Nordgren, Sara (2013), Hur pedagoger arbetar och resonerar kring pedagogisk dokumentation på en förskola. Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk dokumentation är en naturlig del som är integrerad i det dagliga pedagogiska arbetet. Pedagogisk dokumentation ska inte vara något som ligger vid sidan av utan förutsätter ett arbete med reflektion, samarbete och kommunikation. Pedagogisk dokumentation går hand i hand med ett utforskande specifikt arbetssätt, det utforskande arbetssättet. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar med och resonerar kring pedagogisk dokumentation.