Denna C-uppsats i socialpsykologi syftar till att undersöka hur en grupp gymnasieelever reflekterar kring sina egna och andras erfarenheter av grupptryck. Arbetet ska bidra till att få en förståelse för socialpsykologiska interaktioner som återfinns i resonemanget kring grupptryck. Arbetet grundar sig på intervjuer av fem gymnasielevers upplevelser av grupptryck och använder hermeneutiken i sin metodologi. Empirin analyseras genom tre teorier som behandlar olika perspektiv på grupptryck; beteende, existentiellt och intersubjektivt. Dessa teorier är Social Proof, Sartres Ond Tro samt Meads intersubjektivitet.

Bakgrund: Kunskap om smittvägar och skyddsåtgärder kring HIV/AIDS är av stor vikt i arbetet för både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Förekomst av okunskap, stigma, diskriminering och missförstånd kring HIV/AIDS påverkar vården negativt. För att kunna ge adekvat vård och behandling med respekt till patienten krävs kunskap, varsamhet och omtanke. Syfte: Syftet var att undersöka allmänsjuksköterskors och sjuksköterskestudenters kunskap och attityder omkring HIV/AIDS i högt utvecklade länder, samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka kunskap och attityder. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl samt PsycInfo Elva vetenskapliga artiklar analyserades vilket resulterade i två huvudteman och tio underteman.

Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete, här är hälsa och lärande ömsesidigt beroende av varandra och en stor grupp av barn och ungdomar är tillgängliga. (Kostenius & Lindqvist, 2006)Syftet med detta examensarbete är att undersöka, beskriva och försöka förstå hur lärare tänker och arbetar kring begreppet hälsa. För att uppnå syftet så valdes intervju som metod. De medverkande lärarna ansågs som en lämplig grupp att intervjua, då de tidigare medverkat i en b-uppsats, som grundades på att undersöka hur mycket kring hälsobegreppet de tillägnar sig från sin lärarutbildning.Resultatet i denna undersökning visar att de intervjuade lärarna definierar begreppet hälsa väldigt lika och pekar på den fysiska hälsan som det viktiga. De medverkande lärarna försöker i sitt arbete tänka på hälsoperspektivet i den mån de kan.

Syftet med fördjupningsarbetet är att försöka klargöra lagstiftningen kring förverkande av alkohol i polisiära vardagssituationer. Vi vill också peka på några oklarheter som råder inom detta område, för att på så sätt visa på dess komplexitet. I rapporten behandlas inledningsvis den lagstiftning som är relevant för området. Utifrån gällande lagstiftning studeras sedan fyra olika lathundar polismyndigheterna givit ut för att underlätta för den enskilde polismannen. Denna studie görs utifrån två olika scenarion där ett antal lösningsförslag presenteras och resoneras kring..

Studien är gjord för att undersöka hur några olika förskollärare, fritidspedagoger och lågstadielärare tänker och uttrycker sig om begreppet lek. I vår teoridel tas teoretikers olika syn på begreppet lek upp och huruvida de kopplar lek till lärande eller ej. Den empiriska delen består av tolv kvalitativa pedagogintervjuer, vilka är gjorda i fyra olika arbetslag bestående av förskollärare, fritidspedagoger och lågstadielärare. I resultatdelen presenterar vi de teman som de olika pedagogerna tar upp när de talar kring begreppet lek, samt analyserar dessa. Resultatet visade att alla pedagoger var ense om betydelsen av att man ger leken utrymme i skolan och att denna ger någon form av utveckling.

Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet.

Detta examensarbete har till syfte att studera om barn redan i tre till fyra årsåldern har en uppfattning kring traditionella könsmönster och könsroller? På vilket sätt visar sig detta i så fall? Vad gör personalen på förskolan för att förebygga detta?För att besvara frågorna i detta examensarbete har samtal med sju barn och två gruppintervjuer med sammanlagt sju personalen genomförts. Jag har läst utvald barnlitteratur tillsammans med barnen och sedan diskutera med barnen kring hur de uppfattar traditionella könsmönster och könsroller.Resultatet pekar på att barnen har en uppfattning kring traditionella könsmönster och könsroller. Det framgår i barnsamtalen att barnen i många fall är knutna till sin traditionella syn på sitt kön. Barnen är ofta bundna till sitt kön och hindras därigenom till att leka utanför de stereotypa könsroller som förväntas av de. .

Syftet med detta examensarbete är att studera några vanliga strategier för bedömning hos verksamma lärare, samt att undersöka hur väl dessa strategier fungerar om man strävar efter att uppnå en likvärdig bedömning. Med detta examensarbete ville vi fördjupa vår förståelse för hur man kan arbeta för att nå fram till rättvisa och likvärdiga betyg. För att komma åt vad som ligger bakom ett rättvist och likvärdigt betyg har vi studerat vilken typ av bedömningen som läraren bygger upp sin bild av elevens måluppfyllelse kring. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer med lärare, samt två med rektorer, verksamma på högstadiet och gymnasiet. Det är deras uttalanden och relevant litteratur som har legat till grund för detta examensarbete.

 Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring två fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och från min erfarenhet som psykoterapeut och existentiell terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt från existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades från att se livsvärlden från två förhållningssätt, i) fenomenologiskt ? hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna.

I föreliggande uppsats genomförs en studie vars syfte är att få en inblick i hur lärare i grundskolans tidigare år resonerar och talar kring begreppet fostran.Tidigare forskning visar på att de begrepp som finns beskrivna i läroplanerna kan uppfattas som diffusa och tvetydiga. Det är därför viktigt att undersöka hur lärarna själva upplever sin situation. Som blivande lärare ser vi det som intressant att fördjupa oss i hur det kan uppfattas och se ut för lärare ute på fältet.Datainsamlingen har utförts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer som vi analyserat utefter ett kvalitativt tillvägagångssätt. Studien är av diskursanalytisk karaktär då syftet är att undersöka hur lärare talar om begreppet fostran och hur det kan uppfattas.Resultaten visar på en mångfald där åsikterna går isär, det råder en relativt stor osäkerhet kring vad fostran står för och främst hur lärarens roll ser ut i det hela då begreppet uppfattas som mycket komplext. Vårt resultat åskådliggör att det är lärarens personliga tolkningar av begreppet fostran som styr.Vidare följer en diskussion där några av de områden som diskuteras och tas upp är skolans och föräldrarnas ansvar, tolkningar av läroplanen, värdegrunden samt det yrkesetiska språket.

Studiens syfte har varit att undersöka förskollärares erfarenheter av en förskola som är anpassad till alla barn. Det har även undersökts hur etablerade olika begrepp är i den dagliga verksamheten såsom normalitet, avvikande beteenden, barns olikheter samt inkludering. Studien har utförts genom sex kvalitativa intervjuer med förskollärare på två förskolor i Skåne. Resultatet och analysen av intervjuerna visade på att begreppen normalitet och olikheter är väl använda samt reflekterande i den dagliga verksamheten. Vid samtalet kring barns avvikande beteenden talade informanterna hellre kring barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur heterosexuella kvinnor i en barnfamilj upplever valet kring föräldraledighet samt skapa en förståelse för hur resonemanget kring föräldraledigheten ser ut i Sverige.  Vidare har förståelse kring resonemanget utgått från att synliggöra de faktorer som kan ligga till grund för kvinnornas val. För att kunna besvara syftet har sex stycken intervjuer med kvinnor utförts vilket utgör det empiriska materialet. Tidigare forskning av föräldraledighet påvisar att det finns en ojämn fördelning av föräldraledighet mellan man och kvinna. Detta låg till grund för valet att intervjua kvinnor, de parterna som tagit ut störts del av föräldraledigheten. Resultatet påvisade att majoriteten av kvinnorna upplevde att de hade ett val i frågan om föräldraledighet.

Genom åtta personers uttrycksfulla skildringar kring uppväxt i Nicaragua presenteras och problematiseras, i denna kvalitativa undersökning, olika normer kring manlighet och sexualitet som figurerar i den nicaraguanska kontexten. Dessa normer har kategoriserats utifrån fyra sociala sammanhang, nämligen: familjen, grannskapet, skolan och fritiden vilket på ett lättöverskådligt sätt synliggör den process vari dessa normer konstrueras, regleras, reproduceras och utmanas, liksom hur normerna präglar manligt identitetsskapande i Nicaragua..

Konsumenten är idag inte en rationell individ i lika stor utsträckning som tidigare. I dagens postmoderna kunskapssamhälle söker kunden en emotionell upplevelse kring en produkt och vill uppleva en spänning i sitt konsumerande.Idag fokuserar företag främst kring synliga intryck i sin kommunikation mot kunden, men att rikta sig till människans samtliga sinnesintryck - syn, ljud, känsel, smak och lukt - är idag av större betydelse. Genom att kunden på så sätt påverkas på ett djupare plan finns det möjligheter för företag att stärka dess varumärke i kundens medvetande.Strategisk marknadsföring kring kundens fem sinnesintryck benämns med Brand Sense. Detta begrepp är relativt nytt inom marknadsföringen - säväl teoretiskt som praktiskt. Syftet med vår uppsats är att undersöka om företag på den svenska marknaden beaktar tillämpandet av Brand Sense..

Studiens syfte var att, med utgångspunkt i ett designteoretiskt multimodalt perspektiv, beskriva, analysera och tolka hur tre förskolepedagoger designar lärandesammanhang, kring ämnet matematik. Förutom detta var också syftet att få insikt om hur lärandesammanhangets design kunde förstås och tolkas i termer av lärande och meningsskapande. Den metod jag valde var uppbyggd kring en icke-deltagande videoobservation med ett kvalitativt upplägg där målet var att försöka förstå det som ägde rum genom relevanta tolkningar. I resultat och slutsatser framkom det till exempel att förskolepedagogerna använder en mängd semiotiska resurser och teckensystem i form av fysiska redskap tillsammans med ansiktsuttryck, tal och handrörelser i kommunikationen med barnen. Dessutom framkom det att barnen också använde sig av ett antal olika semiotiska resurser och teckensystem i arbetet med att skapa mening kring de olika lärandesituationerna.