Detta är ett examensarbete som tar upp elevers uppfattningar kring sin utbildning och sitt lärande samt om infärgning och ämnesintegrering kan ha en positiv inverkan i deras inlärning. Kvalitativa intervjuer med tredjeårselever ur tre olika program: samhälls-, barn- och fritids- och byggprogrammet, har utförts och är utgångspunkten för analysen utifrån följande slutsatser kan dras: Elever behöver för det första, variation i sin undervisning, där teori varvas med praktik och för det andra behöver de förståelse för att kunna skapa kunskap. Ett helhetsperspektiv på undervisning och utbildning kan möjliggöras genom programinfärgning och ämnesintegrering och eleverna visar intresse och motivation för sina valda programinriktningar och slutligen känner de sig redo för det som komma skall efter studiernas avslutande..

Denna studie handlar om hur stress formar gymnasieelevers motivation till ämnet matematik. Vi har använt en interaktivistisk metod där vi observerade två gymnasieklasser och intervjuade sju elever. Vi kom fram till att stress förekommer i matematikundervisningen, men stress uppträder olika vid de båda klasserna. Stress uppkommer från känslor i form av ängslan vid de tillfällen man tvivlar på sin egen förmåga. Dessa obehagliga känslor kan motverkas genom att eleven anstränger sig och lär sig kunskaper som inte känns motiverande för dem.

Barn la?r sig av varandra genom att interagera och kommunicera. Mening och fo?rsta?else skapas vid samtalande och lyssnande utifra?n det som la?sts eller skrivits. Litteratursamtal inneba?r samtal om sko?nlittera?ra texter, da?r eleverna genom arbetssa?ttet fa?r mo?jlighet att arbeta tillsammans och reflektera o?ver det la?sta.

Syftet med vår undersökning var att studera varför gymnasielever är motiverade till ämnet matematik. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes vårterminen 2004 i en gymnasieskola i Luleå. Eleverna studerar på ett teoretiskt program. Vi kunde i vår undersökning se att eleverna var motiverade till matematiken av några olika anledningar.

Denna studie tar med hja?lp av patientcentrerad va?rd upp hur man via en potentiell IT-tja?nst ska kunna hja?lpa och fo?rba?ttra den fortsatta va?rden fo?r patienter som genomga?r en samordnad va?rdplanering. Studien grundas pa? ett fo?rslag av en IT-tja?nst. Den sto?ds a?ven av teorin om medveten na?rvaro inom organisationer da? man kan se samspelet mellan sjukhus, kommun och patient/anho?rig som en organisation.

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där eleverna besvarade frågor om attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna ämnet, trots att många av eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika..

I detta arbete approximeras Helmholtz ekvation med hj?lp av den finita differensmetoden f?r olika parametrar s?som, d?mpningsterm, rutn?tsstorlek, frekvens och f?rkonditionerare. Helmholtz ekvation kan anv?ndas till mycket, bland annat anv?nds det vid akustik och seismologi. Men i detta arbete till?mpas Helmholtz ekvation inom medicinsk bildbehandling. Bara f?r att Helmholtz ekvation ?r anv?ndbar betyder det inte att den ?r l?tthanterbar. Alla givna parametrar ?r intressanta i ett medicinskt mikrov?gsbildbehandlingssyfte och har verkliga kopplingar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer i svenskundervisningen som hos gymnasieelever främjar en positiv attityd till att arbeta med skönlitteratur på svenskan. Undersökningen utfördes vid två gymnasieskolor i Norrbotten och omfattade både lärare och elever från olika programinriktningar och årskurser. De mätmetoder vi använde var elevenkät och intervjuer med både lärare och elever. Litteraturstudier har använts för att ge oss en djupare insikt i ämnet. Genom vår undersökning kan vi urskilja tre faktorer som tydligt påverkar elevernas inställning till att arbeta med skönlitteratur på svenskan.

I denna uppsats undersöks, utifrån 23 nationella prov i svenska B, formella aspekter som ortografi, ordbildning och lexikon på gymnasieelevers skrivande. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka typer av stavfel, ordbildningsfel och lexikala problem som är mest förekommande bland gymnasieelever idag.Resultaten visar att felaktig dubbeltecknad/enkeltecknad konsonant och reduktion hör till de vanligaste ortografiska feltyperna medan felaktig vokal och felaktig konsonant/konsonantkombination är mindre förekommande. När det gäller ordbildning är särskrivningar vanligast förekommande, medan felaktiga sammanskrivningar och egna ord är ovanligare. På lexikal nivå är det vanligast med felaktiga ordval som t.ex. och istället för att men även med felaktiga idiomatiska uttryck och kollokationer..

Studien syfte var att belysa och analysera vilken kunskap och inflytande eleverna har över sin arbetsmiljö i skolan. Vi genomförde en kvantitativ studie i form av enkäter. Enkäterna lämnades ut till ett antal elever i årskurs tre i en gymnasieskola i Norrbotten. Genom studien hoppades vi få svar på vilken kunskap och inflytande eleverna har om sin arbetsmiljö i skolan. Resultatet av studien visar att eleverna har bristfälliga kunskaper i frågor om skolans arbetsmiljö.

SCB menar att ängslan, oro och ångest blivit vanligare bland unga i Sverige. En kvalitativ studie gjordes där syftet var att belysa hur ungdomar själva uttrycker att de mår.  Hur de hanterar problem och om de använder alkohol som en möjlig copingstrategi, samt att ta reda på vad som påverkar deras humör. Tio gymnasielever i mellersta Sverige deltog. Resultaten visade att stress och nedstämdhet var förekommande och att sju personer använde alkohol, men ingen använde alkohol som copingstrategi.

Det du håller i dina händer är en kvalitativ studie över gymnasieelevers definition av begreppet ?en bra lärare?. Undersökningen, vars syfte är att ge en inblick i elevernas perspektiv på fenomenet och därmed öka kunskapen för verksamma lärare, bygger på 6 respondenters redogörelser av sin syn på ämnet. Respondenternas delgivelser har efter insamlandet analyserats med hjälp av IPA-metoden (Interpretative Phenomenological Analysis), analyserats, tematiserats och slutligen syntetiserats i den text som utgör resultatet.Anledningen till ämnesvalet och dess inriktning bottnar i såväl ett eget intresse av att utreda saken närmare som att jag i mina efterforskningar inte har funnit någon forskning på området som tar upp just elevernas perspektiv.Resultatet slår för det första fast att lärares framtoning har en stor påverkan på elevernas studiemotivation (drivkraft) och ambition (målmedvetenhet). Vidare visar det på ett antal, enligt respondenterna, särskilt betydande drag hos en lärare, varav de flesta i varierande grad inverkar på elevernas attityd till och strävan i skolan och sina studier.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Detta examensarbete undersöker gymnasieelevers känslor inför och under muntliga redovisningar, samt hur de ser på att använda datorstöd vid dessa tillfällen. En kvantitativ studie genomfördes bland eleverna i de tre årskurserna vid ledarskapsprogrammet i Luleå gymnasieby. Som underlag har forskning och studier om talträning, muntliga redovisningar och moderna pedagogiska metoder använts, samt forskning och studier om hur IKT påverkar skolan av idag. Resultatet pekade på att medveten inriktning på att träna och lära om redovisningar och självförtroende, IKT-kunskaper samt att använda ämnesövergripande arbetssätt ger positiva resultat hos eleverna. Studien pekar också på att skolledningens underlåtenhet att tillhandahålla datorutrustning av god kvalitet haft negativ påverkan på elevernas motivation och möjligheter att tillgodo¬göra sig utbildning fullt ut..

Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..