NÄgra av de Àndringar som gjordes 2011 i lÀroplanen för gymnasieskolan var att vektorer lades in i det centrala innehÄllet för Àmnesplanen Matematik 1c. Denna studie behandlar utformandet av uppgifter som testar elevers förstÄelse för vektorbegreppet dÀr urvalet omfattar gymnasieelever som har lÀst eller lÀste kursen Matematik 1c inom perioden för uppsatsen. Metoden som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer dÀr uppgifterna agerade frÄgor och eleven fick svara pÄ följdfrÄgor sÄ att tankebanor, funderingar och hinder skulle kunna observeras.Svaren som eleverna har gett pÄ de uppgifterna har skapat ett brett spektrum av olika svar, en svarsrymd. Denna svarsrymd har sedermera blivit svarsalternativen till det slutliga test som studien har arbetat fram. Testet har sÄledes beprövade uppgifter som Àr skapade med en rad olika omrÄ-den som utgÄngspunkter.

Under det senaste decenniet har media och forskare talat om att ett stillasittande beteende inte Àr bra för dig, och att du dÀrför mÄste du trÀna regelbundet för att hÄlla upp en god hÀlsa. Nyligen publicerade rapporter visar nu att ett stillasittande beteende, definierat som muskulÀr inaktivitet ökar risken för de flesta av dagens folksjukdomar och förtida död. Dessa risker Àr oberoende av fysisk aktivitet mellan dina stillasittande perioder. Stillasittande tid bör betraktas som en separat hÀlsorisk och livsstilsvariabel.Vissa Àr mycket stillasittande pÄ sin fritid och andra har ett mycket stillasittande jobb. Men det finns en grupp mÀnniskor som inte kan pÄverka sin egen stillasittande tid under vardagar, nÀmligen barnen och ungdomarna i skolan.

I denna studie har vi tittat pÄ hur digitala verktyg kan anvÀndas i musikundervisningen. Vi har undersökt hur digitala verktyg pÄverkar musiklÀrares arbetssituation och elevernas kompetens. De metoder vi anvÀnt för att samla in datamaterial Àr kvalitativa intervjuer och observationer. För att fÄ en sÄ bred förstÄelse som möjligt har vi inhÀmtat empiri frÄn musiklÀrare, elever och oss sjÀlva i vÄr egen roll som lÀrare. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sex musiklÀrare och tvÄ gymnasieelever.

Att det föreligger ett problem kring bedömning i Idrott och HÀlsa Àr ett tidigare kÀnt problem. I denna studie tittar vi nÀrmare pÄ hur eleverna uppfattar och vÀrderar olika kunskaper med avseende pÄ teori och praktik i Idrott och HÀlsa. Det granskas Àven vad eleverna tror att lÀraren vÀrderar vid bedömning samt vad eleverna sjÀlva anser vÀrdefullt att lÀra sig i kursen. Undersökningen Àr gjord med en enkÀtstudie pÄ 187st gymnasieelever. Underlaget omfattar pÄ pojkar, flickor, elever som lÀser studieförberedande program, elever som lÀser yrkesförberedande program, elever som motionerar regelbundet och de som inte gör det.

Examensarbetet berör utvĂ€rdering och förbĂ€ttring av kvalitetssystem vid Pfizer i Helsingborg. Data har samlats in, analyserats och dĂ€refter har förbĂ€ttringsförslag tagits fram. Huvuddelen av datainsamlingen bestĂ„r av intervjuer som sedan analyserats med hjĂ€lp av teori inom TQM och gĂ€llande ISO standard. Övriga delar av datainsamlingen bestĂ„r bland annat av benchmarking. Svagheter med systemet har identifierat och rör bland annat, avsaknad av helhetsbild, kontrollinriktat samt suboptimeringar.

Syftet med mitt examensarbete var att med tanke pÄ samhÀllets sekularisering undersöka gymnasieelevers uppfattning om religion och religiositet. De tvÄ övergripande frÄgorna jag sökte svar pÄ utifrÄn en mÀngd delfrÄgor var för det första hur eleverna beskriver sin uppfattning om religion som Àmne i skolan och för det andra hur eleverna uttrycker sin egen vÀrldsbild och religiositet. I bakgrunden beskriver jag begreppet sekularisering och hur det har pÄverkat vÄrt samhÀlle och dÀrmed Àven skolan. Jag redogör Àven för vad styrdokumenten samt författare till böcker inom religionsdidaktik anser Àr religionsÀmnets syfte och roll i dagens sekulariserade samhÀlle. För att uppfylla mitt syfte utförde jag en enkÀtundersökning bland gymnasieelever med frÄgor som pÄ olika sÀtt knöt an till mitt syfte och mina tvÄ övergripande frÄgor.

Biologisk mÄngfald Àr idag ett högaktuellt Àmne som dyker upp i mÄnga sammanhang. Förutom att det talas om det i media Àr det ett begrepp som ingÄr i kursplanen för kÀrnÀmnet naturkunskap A. Eftersom alla som gÄr i Ärskurs 3 i gymnasiet har lÀst naturkunskap A finner vi det intressant att undersöka dessa elevers attityder till begreppet. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur elever kopplar samman det de hör om biologisk mÄngfald i t.ex. skola och media med sin vardag? Eventuella skillnader mellan kön och beroende pÄ vilket program eleverna gÄr Àr ocksÄ av intresse.Undersökningen utfördes som en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr 114 gymnasieelever frÄn 3 olika programtyper ingick.

Abstrakt Syftet med denna studie var att undersöka om Àmnet idrott och hÀlsa var en faktor vid val av fysisk aktivitet. Studien utgick ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar. Hur stor pÄverkan har idrott och hÀlsa i jÀmförelse med andra faktorer pÄ valet av fysisk aktivitet pÄ fritiden och vilka faktorer pÄverkar valet av fysisk aktivitet pÄ fritiden? Inspirationen till att göra undersökningen kom ifrÄn vÄra egna tankar och idéer. Vi har inte sett idrott och hÀlsa som en faktor till att hjÀlpa elever att bli mer fysiskt aktiva utan mer som en möjlighet dÀr man kunde komma och utöva de aktiviteterna som man redan var bekanta med.

Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag ?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt beteendef?r?ndring.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka arbetssÀtt pedagogerna sÀger sig utgÄ ifrÄn i arbete med tvÄsprÄkiga elever, med annat modersmÄl Àn svenska, i grundskolans tidigare Är samt pÄ vilka sÀtt pedagogerna upplever att deras undervisning pÄverkas av dessa elever. UtifrÄn denna redogörelse vill vi Àven tolka hur pedagogerna förhÄller sig till tvÄsprÄkigheten i skolan. Undersökning har gjorts utifrÄn kvalitativa intervjuer dÀr det har ingÄtt fem pedagoger, som arbetar pÄ grundskolans tidigare Är, pÄ olika skolor. Intervjuerna har prÀglats av semistandardiserade och ostrukturerade dÀr intervjufrÄgorna har formulerats i förvÀg och har haft en stor öppenhet för svarsutrymme. Pedagogerna har framhÀvt att tvÄsprÄkigheten har mÄnga fördelar, bland annat mÄngkulturalismen, som medför att barnen lÀr sig att uppskatta och acceptera varandra.

I detta examensarbete har intervjuer med gymnasieelever och gymnasielÀrare genomförts för att ta reda pÄ hur lÀrarna arbetar med bevisbegreppet i matematiken, vad lÀrarna anser om matematiska bevis, hur elever förklarar begreppet bevis samt om elever kan kÀnna igen matematiska bevis och skilja mellan generella matematiska bevis och enskilda exempel. Syftet har varit att undersöka hur elever förklarar bevisbegreppet och om eleverna har nÄgra felaktiga förestÀllningar om vad ett matematiskt bevis Àr. Resultatet av elevintervjuerna, tillsammans med lÀrarintervjuerna, bildar sedan en grund till ett förslag pÄ nÄgra lektioner som syftar till att introducera viktiga matematiska begrepp hos eleverna. Intervjuerna visar att eleverna har svÄrt att förklara vad ett matematiskt bevis Àr. De har inte tillÀgnat sig de grundlÀggande begrepp som behövs för att kunna förklara bevisbegreppet.

Syftet med föreliggande studie var att (1) undersöka om det fanns nÄgon skillnad i upplevd psykisk hÀlsa hos elitfotbollsspelare och en jÀmförelsepopulation bestÄende av gymnasieelever; (2) undersöka om upplevelsen av socialt stöd frÄn förÀldrar skiljde sig mellan grupperna samt (3) undersöka om det fanns nÄgot samband mellan variablerna psykisk hÀlsa, socialt stöd och positiv sinnesstÀmning bland elitspelarna. Totalt deltog 280 ungdomar (Älder 16-20) dÀr 122 var fotbollsspelare ifrÄn fyra olika fotbollsakademier och 158 ingick i en jÀmförelsepopulation. Instrumentet som anvÀnde var ett frÄgeformulÀr utvecklat av svenska folkhÀlsoinstitutet. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan grupperna vad gÀller upplevd psykisk hÀlsa dÀr elitidrottarna upplevde psykisk hÀlsa Àn jÀmförelsepopulationen. Resultatet visade Àven att elitidrottarna upplever mer socialt stöd frÄn förÀldrar Àn jÀmförelsepopulationen.

Studien undersöker med kvalitativa metoder, hur medveten nÀrvaro kan presenteras och hur det tas emot av elever pÄ gymnasiet. Medveten nÀrvaro eller mindfulness syftar till att vara nÀrvarande i stunden. Den har en bas i en medkÀnnande instÀllning till sig sjÀlv och andra levande varelser. Medveten nÀrvaro bestÄr av övningar, som att bli nÀrvarande i kroppen, kÀnslor och tankar, och odlandet av en kÀrleksfull och vÀnlig attityd mot sig sjÀlv och andra.Undervisning med presentationer, övningar och reflektion genomfördes vid tre tillfÀllen för en grupp gymnasieelever. I samband med detta intervjuades flera av eleverna.

Detta examensarbete Àr en kvantitativ attitydundersökning pÄ gymnasieskolan om könsuppdelningen inom idrott och dess koppling till vÀrderingar i sÄvÀl skola som övriga samhÀllet.Syftet med arbetet Àr att undersöka hur gymnasieelever och lÀrare förhÄller sig och tÀnker om idrott och kön och utifrÄn det formulera didaktiska stÀllningstaganden i lÀrarrollen.Informationen samlades in med hjÀlp av en tresidig enkÀt med 25 ettvalsfrÄgor och 3 öppna frÄgor pÄ fyra olika gymnasieskolor i Mellansverige. Totalt svarade 234 personer pÄ enkÀten varav 220 elever och 14 lÀrare.EnkÀtresultatet indikerar att könsuppdelningen inom idrott delvis saknar grund dvs. den Àr inte bara prestationsmÀssigt motiverad utan ocksÄ ett uttryck ? och ett starkt fÀste ? för genussystemet i samhÀllet. Det indikerar ocksÄ att majoriteten av bÄde mÀn och kvinnor anser att kvinnor och mÀn kan tÀvla tillsammans i golf, skytte, ridsport, curling, bowling, bordtennis, tennis, biljard, skidor, gymnastik, motorsport, schack, segling, slalom och bÄgskytte.UtifrÄn detta gör författaren det didaktiska stÀllningstagandet:Det Àr viktigt att inte glömma bort eller osynliggöra idrotten nÀr man pratar om genus och jÀmstÀlldhet.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken instÀllning elever och idrottslÀrare har till att anvÀnda mobiltelefoner, film och bloggar i samband med undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Urvalsgruppen bestod av 225 grundskole- och gymnasieelever samt 5 lÀrare fördelat pÄ 5 skolor i SkÄne. De metodologiska tillvÀgagÄngssÀtten utgjordes av intervjuer med lÀrarna och en enkÀtundersökning med eleverna. Resultaten har analyserats med utgÄngspunkt i Roger SÀljös vidareutveckling av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, samt Thomas Ziehes teori om kolliderande livsvÀrldar. Vidare har resultaten stÀllts i relation till tidigare resultat inom forskningsfÀltet.