VÄr uppsats handlar om elever som Àr födda och uppvuxna i Sverige och som lÀser Àmnet svenska som andrasprÄk (SVA) istÀllet för Àmnet svenska. Syftet med studien Àr att fÄ en klarhet i vad skillnaderna mellan Àmnena svenska och SVA Àr, hur skolorna delar in eleverna i respektive Àmne samt vad syftet med SVA Àr. Syftet Àr ocksÄ att belysa segregationen och det sociala sammanhangets betydelse i tillÀmpningen av SVA. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr fem rektorer och en lÀrare intervjuats. Vi har anvÀnt oss av metoderna semistrukturerad intervju samt tematisk analys.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kunskapsmÀssiga skillnader inom ett avgrÀnsat avsnitt inom Naturkunskap A mellan tvÄ grupper av gymnasieelever som undervisades utefter olika pedagogiska synsÀtt. Vidare undersöktes elevernas egna reflektioner kring sitt lÀrande och vilka övriga fÀrdigheter de upplevde sig ha utvecklat och om det framkom nÄgon skillnad mellan grupperna. Metoden för studien var att dela upp eleverna i grupper varav en undervisades genom katederundervisning och en arbetade projektbaserat och Àmnesintegrerat. EnkÀter genomfördes för att belysa vilka förkunskaper som fanns initialt och sedan för att undersöka hur kunskapsutvecklingen sÄg ut ur ett kortsiktigt och ett lÄngsiktigt perspektiv. Intervjuer med ett urval av eleverna genomfördes ocksÄ för att fÄ information om elevernas upplevelser av sitt eget lÀrande samt vilka fÀrdigheter de ansÄg sig ha utvecklat.

I detta arbete har jag haft för avsikt att belysa, analysera och skapa förstÄelse för bilden av fordonseleven sÄ som den framtrÀder via fordonseleverna sjÀlva, men Àven via elever vid samhÀllsprogrammet. Teoretiskt utgÄr studien frÄn den hermeneutiska forskningsmetoden dÀr tolkningen Àr det centrala. Det empiriska materialet bestÄr av skriftliga brev som 15 samhÀllselever och 16 fordonselever skrivit. Vid analysen av det empiriska materialet utkristalliserade sig olika teman som presenteras utifrÄn hur samhÀllseleverna respektive fordonseleverna upplever och beskriver fordonseleven. Inom ramen för studien konstateras att bilden av fordonseleven varierar beroende frÄn vilket perspektiv den belyses.

Denna studie handlar om hur nĂ„gra svenska och en norsk förskollĂ€rare förhĂ„ller sig till och arbetar med naturvetenskap och teknik i förskolan. FrĂ„gor som undersöks Ă€r; vilket förhĂ„llningssĂ€tt har de intervjuade förskollĂ€rarna sjĂ€lva till naturvetenskap och teknik, hur Ă€r de intervjuade förskollĂ€rarnas instĂ€llning till naturvetenskap och teknik i förskolan och hur arbetar man med detta i det dagliga arbete samt hur uttrycker sig de intervjuade förskollĂ€rarna om de lĂ€roplansmĂ„l som finns kring naturvetenskap och teknik. Studien har genomförts genom kvalitativ metod dĂ€r tre förskollĂ€rare i Sverige och en förskollĂ€rare i Norge har i berĂ€ttelseform besvarat ett antal intervjufrĂ„gor. Resultatet som framkom av studien Ă€r att förskollĂ€rare kan ha mycket olika förhĂ„llningssĂ€tt till naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan. Ämnena ses ocksĂ„ som omrĂ„den som inte faller sig lika naturligt som andra omrĂ„den som inbegrips i förskolans lĂ€roplan, och problematiken kring naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan diskuteras.

Den hÀr uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte Àr att se om det finns skillnader i sprÄket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och pÄ webben. Bakgrunden till denna undersökning Àr utbredningen av nyhetslÀsare pÄ webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger pÄ jÀmförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar pÄ webben bland annat Àr lÀngre.

I kemi mÄste elever ofta balansera reaktionsformler. Under Ärhundradenas lopp har det utvecklats olika modeller inom omrÄdet reduktions- och oxidationsreaktioner och pÄ gymnasiet idag anvÀnds framförallt tvÄ metoder för balansering av dessa reaktioner, elektronövergÄngsmetoden och oxidationstalsmetoden.Syftet med denna studie var att undersöka om det förekommer nÄgra missuppfattningar eller svÄrigheter hos elever gÀllande elektronövergÄngsmetoden och oxidationstalsmetoden, samt att fÄ en uppfattning om hur vanligt förekommande eventuella missuppfattningar Àr. Till hjÀlp anvÀndes ett frÄgeformulÀr med uppgifter av öppen karaktÀr dÀr eleverna skulle balansera olika redoxreaktioner, samt besvara frÄgor som har med de tvÄ metoderna att göra. Elevernas svar kategoriserades och frekvensen rÀknades fram för varje svarskategori. Denna studie har alltsÄ bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag.Resultatet visar att elever föredrar att anvÀnda oxidationstalsmetoden framför elektronövergÄngsmetoden, nÀr de fÄr chansen att vÀlja.

Sammanfattning Avsikten med vÄr undersökning var att ta reda pÄ vilka möjligheter elever med annat modersmÄl Àn svenska har att tillgodogöra sig undervisningen i matematik. Genom intervjuer med lÀrarutbildare, pedagoger och elever har vi fÄtt ta del av deras erfarenhet och tankar om vilken betydelse sprÄket har för elevernas förstÄelse av matematikundervisningen. Vi har kopplat resultaten av intervjuerna och observationen till nÄgra av de teorier som vi tagit del av i lÀrarutbildningen. Undersökningen visar att pedagogerna Àr medvetna om att det bör löpa en röd trÄd genom elevernas sprÄkutveckling som börjar med en vÀl grundad bas och följs av en sprÄklig utbyggnad. I vÄr undersökning kom vi fram till att sprÄket i matematiken skiljer sig frÄn sprÄket i övriga skolÀmnen. Detta innebÀr att elever med annat modersmÄl Àn svenska mÄste ha möjlighet att stÀrka sina sprÄkkunskaper och att en god sprÄklig bas i modersmÄlet Àr av avgörande betydelse. I massmedia har det förts en debatt om att elever med annat modersmÄl Àn svenska har svÄrt att nÄ de mÄl som finns uppsatta i lÀroplaner och skolplaner för matematikÀmnet och frÄgan Àr om det beror pÄ bristande sprÄkkunskaper eller matematiksvÄrigheter? Sökord: ModersmÄl, matematik, sprÄkutveckling, sprÄkkunskaper..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka gymnasieelevers individuella lÀsvanor sÄvÀl som deras generella tankar och förestÀllningar kring lÀsning och dÄ Àven vad som motiverar deras lÀsning. Vidare Àr syftet att undersöka hur gymnasielÀrares undervisningsmetoder och arbete för att frÀmja elevers lÀsning. De metoder som har tillÀmpats i denna uppsats Àr tvÄ kvalitativa lÀrarintervjuer, en gemensam kvalitativ intervju med fem gymnasieelever samt en enkÀtundersökning med 27 elever.Resultatet pÄvisar ett lÀsintresse hos eleverna, men att detta intresse krÀver mer tid Àn vad eleverna har till förfogande. Eleverna i undersökningen menar att skolarbete samt sociala aktiviteter prioriteras före lÀsning. LÀsning Àr istÀllet nÄgot som sker under ledighet, sÄsom sommarlov.

Abstrakt Levau Sofia & Millo-Tranmark Gabriella (2014). "Den Àr som ett bibliotek" En studie av hur gymnasieelever anser att deras anvÀndning av iPad har fungerat som ett alternativt verktyg i undervisningen. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle. ProblemomrÄde: För tre Är sedan beslöt en större yrkesförberedande gymnasieskola att införa iPad i undervisningen. Samtliga elever och lÀrare pÄ de yrkesförberedande programmen fick tillgÄng till var sin iPad. Nu har tre Är gÄtt och den första kullen ?iPad-elever? tar studenten.

Jag har undersökt hur ca ett 30 tal tjejer uppfattar och upplevt Internetmobbning. Jag har bland annat studerat vad Internetmobbningen har för definition hos informanterna, varför Internetmobbning uppstÄr, om det, enligt informanterna Àr lika allvarligt som vanlig mobbning, som bland annat sker i skolor och pÄ arbetsplatser, om Internetmobbning kan tÀnkas vara mer accepterat i samhÀllet, huruvida informanterna har upplevt och pÄverkats av Internetmobbningen, och om de tror att det skiljer sig lika mycket Internetmobbning bland könen eller om det kan tÀnkas skilja sig. Mina teoretiska utgÄngspunkter hÀrstammar frÄn social psykologin och innefattar bland annat sociala identitetsprocesser, social interaktion och socialt identitetsskapande. Jag har Àven, utöver teori anvÀnt mig av tidigare forskning kring Internetmobbning men ocksÄ av perspektiv tjejmobbning. Materialet Àr inhÀmtat frÄn en enkÀtundersökning och har kodats och analyserats med hjÀlp av Grundad Teori.

Syftet med vÄr uppsats har varit att utifrÄn en kvalitativ studie belysa hinder och möjligheter i SkolvÀgen hos tolv gymnasieelever med hög frÄnvaro, frÄn förskoleklass till gymnasiet, samt hur dessa faktorer har pÄverkat elevernas nÀrvaro i skolan. Metoden vi anvÀnt oss av har varit intervjuer utifrÄn begreppet SkolvÀgen, dÀr vi berört elevernas erfarenheter och upplevelser av trivsel, lÀrare, kamrater, skolÀmnen, eventuella stödbehov, nÀrvaro och gymnasieval. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehÄllsanalys i tre steg och placerats in i ett utvecklingsekologiskt perspektiv utifrÄn Bronfenbrenners modell.Resultatet visar att elevernas SkolvÀg varit kantad av betydligt fler hinder Àn möjligheter, dÀr eleven sjÀlv haft mycket liten pÄverkan i olika beslut. Vi kan Àven utlÀsa att vissa av besluten har resulterat i en brist i inkluderingstanken vilka kan hÀrledas till den frÄnvaro de har pÄ gymnasiet idag.VÄr slutsats Àr att de faktorer som har allra störst betydelse för elevernas frÄnvaro Àr beslut tagna utan deras medverkan, oförberedda övergÄngar mellan grupper, klasser och skolor, bristande relationer till lÀrare och kamrater samt frÄnvaro av ett inkluderande synsÀtt i undervisningen..

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad ett trivsamt arbetsklimat pÄ lektionerna kan innebÀra för gymnasieelever och dÀrmed finna underlag för att klarlÀgga vÀgar mot det samt lÀrarens betydelse i sammanhanget. I ett teoretiskt perspektiv behandlar studien eleven som den vÀxande mÀnniskans upplevelser av ett gott arbetsklimat i flera vÀlkÀnda filosofier. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som meningsbearbetats.För att nÄ mÄlet om den meningsfyllda lektionen som en trivsam mötesplats bör innehÄllet och formerna i första hand inrikta sig pÄ flera urskiljda arbetsförhÄllanden som tillsammans bildar flera tillstÄnd av trivsel. Den röda trÄden löper frÄn grundlÀggande mÀnskliga behov till gemensamma aktiviteter som stimulerar inhÀmtande av det nödvÀndiga och delvis pÄverkbara Àmnesstoffet.En generöst vÀlkomnande attityd i kommunikationen med ungdomarna vitaliserar lektionerna. Begrepp som motivation och lustfyllt lÀrande uppstÄr ur lektionernas vardag och aktiviteter.

?Att vara smal Àr nÄgot som vÀldigt mÄnga drömmer om. Mode och ideal lockar unga till bantning. Men det finns de som inget annat vill Àn att gÄ upp i vikt. Undervikt förknippas ofta med sjukdom eller Àtstörningar men ibland beror det pÄ det genetiska arvet eller en förhöjd ÀmnesomsÀttning.

Detta examensarbete handlar om vilka uppfattningar som finns om filosofiÀmnets syfte pÄ gymnasiet. Det som berörs i uppfattningarna Àr huruvida de bygger pÄ Àmnets fÀrdigheter eller kunskaper. LÀroplaner (kursplaner) och lÀroböcker har analyserats och en grupp gymnasieelever har intervjuats. De lÀroplaner för filosofi som Àr analyserade Àr frÄn Är 1933, 1966, 1977, 1994 samt 2000. LÀroböckerna som analyserats Àr Lars-Göran Alms Gula idéer sover lugnt, Martin Levanders Filosofi.

Ledarskap i skolan Àr nÄgot som har givits litet utrymme i lÀrarutbildningen. En blivande lÀrare pÄ lÀrarutbildningen har i stort sett fÄtt bilda sig en egen uppfattning genom de praktikperioder som gavs. Under denna tid Àr det meningen att lÀrarstudenten ska visa pÄ, ett för situationen lÀmpligt ledarskap, samt sÀtta grÀnser och hantera eventuella konflikter med eleverna. Syftet med denna uppsats var att fÄ en inblick i hur lÀrare och elever beskriver en bra pedagog. Vad hade de tillfrÄgade etablerade lÀrarna för uppfattning av en bra pedagog? Vad hade de tillfrÄgade eleverna i gymnasiet för uppfattning om vad ?en bra pedagog? Àr? Vad fanns det för likheter och skillnader mellan dem? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har kvalitativa intervjuer anvÀnts.