Sökresultat:
14433 Uppsatser om Gymnasieelever med ett annat modersmćl - Sida 44 av 963
GrÀnsen: ungdomars attityder att bo i grÀnsland
TorneÄ stad och Haparanda kommun ligger pÄ grÀnsen mellan Finland och Sverige. Dessa grÀnsstÀder bildar ett öppet grÀnsomrÄde, dÀr fri övergÄng Àr möjligt. StÀderna samarbetar stÀndigt med varandra och ?PÄ grÀnsen- Rajalla?- projekt avser en av dessa samarbetsformer. Projektets syfte Àr att i mitt pÄ riskgrÀnsen bygga ett gemensamt stadscentrum.
Varför pÄverkas ungdomar av reklamen trots att de inte vill bli det?: en litteraturstudie
Syftet Àr att undersöka motsÀttningen varför ungdomar mellan ca 15-25 Är pÄverkas av reklam, trots att de inte vill. Begreppet reklam definieras och ungdomarnas Äsikter till reklam beskrivs genom undersökningar frÄn Kairos Futures och MTV, Ungdomsbarometern och Statens ungdomsrÄd. Sociologerna Anthony Giddens och Emilé Durkheim och begreppen reflexivitet, sjÀlvidentitet,livsstil, sociala fakta och socialt tvÄng beskrivs ocksÄ. Bland annat ungdomarnas Äsikter om reklamfilmer beskrivs sedan. En undersökning frÄn bland annat amerikanska Internetsidan Yahoo jÀmför svenska och amerikanska ungdomars Äsikter om reklam.
Samarbete över grÀnserna - En studie om samverkan mellan Studie- och yrkesvÀgledare och elevvÄrden
Min uppsats handlar om Studie- och yrkesvÀgledarens eventuella samarbete med elevvÄrden. En av anledningarna till att jag valt detta tema Àr att det finns sÄ lite skrivet om Syv integrerat med elevvÄrden. Jag stÀller bland annat följande frÄgor: Hur kan ett eventuellt samarbete se ut? Hur stÀller man sig som Syv till det elevvÄrdande arbetet? Svaren till dessa frÄgor har jag samanstÀllt i denna uppsats. Det jag bland annat kommer fram till Àr att eleverna har en hel del förÀndringar framför sig som bör bejakas av relevant personal pÄ skolan..
Alternativa tillverkningsmetoder och material för tÀndsystem i understödsvapen
Examensarbetet utfördes pÄ Saab Dynamics, ett företag dÀr man har framtagning av bland annat understödsvapen. Produkterna Àr under stÀndig förnyelse och utveckling, i strÀvan efter stÀndig förbÀttring. Projektet handlade om att undersöka möjligheterna att ta fram tÀndsystemsdetaljer till ett lÀgre pris med funktionsmÀssigt tillrÀckliga egenskaper. Under arbetet undersöktes en rad olika tillverkningsmetoder och material teoretisk för att finna lÀmpliga alternativ till ersÀttande framtagningsmetoder. Bland annat analys av precisionsgjutning i zink, ett förslag som redan var under diskussion pÄ företaget.
Sponsring i skolan : En undersökning om sponsring pÄ Leksands gymnasium, 2008
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka karaktÀren och omfattningen av sponsring och samarbete mellan skola och nÀringsliv samt andra utomstÄende aktörer pÄ en gymnasieskola i Dalarna. Hur Àr sponsringspolicy reglerad och hur ser de inblandade aktörerna pÄ sponsring och dess framtid i skolan? Undersökningen baseras pÄ intervjuer, innehÄllet av skolans och kommunens styrdokument. Intervjuerna analyseras med hjÀlp av hermeneutisk tolkningsmetod. Resultatet visar att samtliga intervjuade har ett vÀldigt positivt och öppet förhÄllningssÀtt till sponsring.
Personlighetsdrag, lÀrande och betyg : Extroverta idrottare och samvetsgranna naturvetare?
I detta arbete har samband mellan personlighetsdrag definierade enligt Femfaktor-modellen gentemot strategier för lÀrande och erhÄllna betyg undersökts. 53 gymnasieelever pÄ naturvetarprogrammet samt 6 lÀrare deltog i studien. En tidigare rapporterad association mellan höga idrottsbetyg och extraversion (t.ex. hög sjÀlvsÀkerhet, mera utÄtriktad, mer spÀnningssökande) var statistiskt signifikant Àven i denna studie. TvÄ andra personlighetsdrag, vÀnlighet/vÀrme samt kÀnslomÀssig stabilitet, visade Àven signifikans, p<0,05, gentemot höga betyg i biologi/kemi. Hypotesen att lÀrare tenderar att ge högre betyg till elever som har likande personlighetsdrag som de sjÀlva kunde inte verifieras i denna studie. I studien fanns exempel pÄ lÀrare som gav högsta betyg till elever vars personligheter i vissa avseenden var motsatta lÀrarens.DÄ personlighetsdrag stÀlldes gentemot lÀrande, bÄde i enkÀt och intervjuer, pekade resultaten pÄ att elever har olika strategier för att underlÀtta sitt lÀrande och det som fungerar för en elev kan vara ineffektivt för andra. Detta understryker vikten av att lÀraren varierar undervisningen sÄ att inte bara en strategi för lÀrande premieras..
PReklam? : En kvantitativ studie som undersöker vad gymnasieelever i Ärskurs 3 förknippar med begreppet PR
 Background and aim: Media development and digitalization has expanded the PR industry's working area. More participants are on the media market and it is becoming more and more difficult to define what PR really is and what the PR agencies/departments really do. Is PR marketing, information, event marketing or maybe propaganda? We believe that the complexity to define the term PR can lead to a loss of critical approach to the business, especially among young people. Has the PR industry managed to eliminate their negative image among students in upper secondary school and what do they associate with PR today? The aim of this essay is to examine what a selection of students associate with the term PR and if they are critical to the PR industry or not.Method/Material: The method is a quantitative survey.
Entreprenörsutbildningar ? Entreprenören i skolbÀnken
Entreprenörskap och dess betydelse för ekonomisk utveckling har under senare Är fÄtt allt mer uppmÀrksamhet. Idag Àr de flesta, inte minst regeringen, övertygade om att fler entreprenörer behövs för att skapa lÄngsiktig tillvÀxt i Sverige. SvÄrigheterna i att mÀta entreprenörskap har dock gjort att forskare först pÄ senare Är har börjat intressera sig för Àmnet.Vad som kÀnnetecknar entreprenören och vilka skillnaderna Àr mot en företagare har visat sig vara viktiga frÄgor inom detta omrÄde. Ytterligare en vÀsentlig uppgift för forskare har varit att ta reda pÄ om alla kan bli entreprenörer eller om vissa förutsÀttningar mÄste finnas med frÄn födseln. Det föreligger skilda meningar i frÄgan huruvida det gÄr att utbilda i entreprenörskap eller inte.
Objektorienterad programmering pÄ teknikprogrammet. : Vad lÀr sig gymnasieelever av programmering vidC-sharplektioner?
Studien problematiserade gymnasieelevers lÀrande i perspektivet: LÀr sig elever förmÄgan att programmera eller lÀr de sig enbart programmeringssprÄket? Syftet var att undersöka och analysera hur elever lÀr sig att programmera och om de lÀr sig tankesÀttet för att praktiskt tillÀmpa sina kunskaper av ett objektorienterat sprÄk. FrÄgestÀllningar var: Hur uppfattar elever programmeringen och pÄ vilket sÀtt lÀr de sig att programmera,dvs. kan de ta till sig programmeringssprÄket för att lösa problem samt hur bibehÄller elever sin motivation för lÀrande? Studien omfattade ett tjugotal elevers uppfattningar av programmering under ett tjugotal lektioner i C-sharp, som analyserades enligt en fenomenografisk ansats.
Evolutionsteorin i skolan : gymnasieelevers uppfattningar om biologisk evolution
Ett generellt problem i dagens svenska gymnasieskola Àr att elever ofta anvÀnder vardagliga förklaringar istÀllet för vetenskapliga nÀr de ska förklara naturvetenskapliga teorier och begrepp. NÀr elever ska förklara orsaken till att biologisk evolution sker, uppkommer olika alternativa idéer, idéer som inte Àr förenliga med vetenskapliga förklaringar. Denna studie beskriver vilka alternativa idéer som elever ger nÀr de skriftligt besvarar en uppgift innehÄllande ett evolutionsbiologiskt fenomen. De förklaringar eleverna ger pÄ uppgiften diskuteras och utvecklas i intervjuer, för att öka kunskapen och förstÄelsen för vilka uppfattningar gymnasieelever har om biologisk evolution. Den vanligaste alternativa idén som framkommer nÀr den skriftliga uppgiften löses Àr att evolution drivs för att ett behov finns(giraffen behöver utvecklas för att klara sig).
Utomhuspedagogik : -tillÀmpning och förstÄelse i en sydafrikansk skola
SammanfattningDenna uppsats har som syfte att undersöka om och hur lĂ€rare bedriver utomhuspedagogik i Sydafrika samt hur lĂ€rarna definierar begreppen natur och miljö. Undersökningen skedde pĂ„ en skola i en svart kĂ„kstad i Ăstra Kapprovinsen i Sydafrika, genom intervjuer med tre lĂ€rare i Ă„rskurs 4. Respondenterna fick bland annat frĂ„gan om vad utomhuspedagogik Ă€r och gav i första hand svaren lek och sport. Deras avsikt med utomhuspedagogik var i första hand att aktivera eleverna under fritiden.I litteraturen Ă€r begreppet definierat bland annat som en didaktisk metod som handlar om att inte bara lĂ€sa fakta utan att genom sinnen och görande fĂ„ kunskap genom praktiska övningar i utomhusmiljön. BĂ„de litteratur och respondenterna tog upp att utomhuspedagogiken Ă€r ett sĂ€tt att fĂ„ tillfĂ€lle till rörelse och alternativ metod för att ta in kunskap.
Om mobbning. Kvalitativ intervju av 6 gymnasieelever, hur har mobbningen Àndrat form och struktur i och med internetrevolutionen
Bakgrund: Bakgrunden till valt Àmne och rapport som jag arbetat med, berör Àmnet mobbning. Mobbning förekommer överallt i vÄrt samhÀlle, pÄ arbetsplatser, i idrottsföreningar, pÄ fritiden och i skolan. Mobbningen har fÄtt en större arena och funnit nya vÀgar via internet, och har pÄ sÄ vis blivit svÄrare att upptÀcka och förebygga i god tid. Syfte: Syftet med mitt arbete Àr att öka mina kunskaper om vad mobbning innebÀr, och hur en förÀnderlig kultur skapar och finner nya vÀgar för mobbningen. Genom att skaffa mig mer kunskap om nya kulturer som vÀxer fram via sociala media och ungdomars anvÀndande av internet, ökar kanske chanserna att förebygga och upptÀcka mobbning.Metod: För att fÄ dessa djupare kunskaper om mobbning har jag studerat en del grundlÀggande vetenskapliga texter inom omrÄdet, samt gÄtt igenom skolans styrdokument och skollagen vad det gÀller mobbning.
Konformiteten och pedagogiken : Ett experiment med 100 försökspersoner som undersöker hur socialt tryck inverkar pÄ gymnasieelever och vilka konsekvenser detta innebÀr för pedagogiken
Syftet med studien Àr att undersöka i vilken grad socialt tryck inverkar pÄ elever vid gymnasieskolan och vilka eventuella konsekvenser detta kan leda till. FrÄgestÀllningarna i studien Àr sÄledes; Kan elever pÄ gymnasieskolan pÄverkas av socialt tryck i den mÄn att de konformerar/Àndrar Äsikt till gruppens felaktiga svar och vilka konsekvenser innebÀr detta för skolvÀrlden? Samt vilken typ av elever Àr det som Àr mer eller mindre benÀgna att konformera? Data inhÀmtades genom en experimentsituation i ett klassiskt konformitetsexperiment dÀr en riktig elevs Äsikter mÀttes i en enkel bedömningssituation under pÄverkan av tre falska försökspersoner. Resultatet visade att 82,5% av eleverna under socialt tryck konformerar till gruppens Äsikter. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan personlighetsvariabler och konformitet.
Organisation av och undervisning i svenskÀmnet utifrÄn andrasprÄkselevers sÀrskilda behov
VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt man anpassar organisation och undervisning i svenskÀmnet utifrÄn andrasprÄkselevers sÀrskilda behov. Som grund för vÄr undersökning valde vi att genomföra observationer och intervjuer pÄ tvÄ skolor i Malmö. VÄrt insamlade material diskuterade vi sedan utifrÄn den forskning och de styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra forskningsfrÄgor var:
? Hur Àr svenskundervisningen organiserad för elever med annat modersmÄl Àn svenska?
? Hur bedömer man elevers behov av undervisning i SV respektive SVA?
? Hur förhÄller sig undervisningen till styrdokumenten och centrala begrepp inom andrasprÄksforskning?
VÄrt resultat har visat att lÀrare som undervisar elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr behjÀlpta av en tydlig organisation, en hög medvetenhet kring, samt levande pedagogiska diskussioner om andrasprÄksutveckling.
SjÀlvskadehantering ? en teoretisk behandlingsmodell : En studie om strategier och hanteringsmetoder vid sjÀlvskadande beteende hos barn och unga
Det första syftet med denna studie var att genom intervjuer identifiera fungerande strategier för att kunna hantera eller bli fri frÄn sjÀlvdestruktivt beteende. Det andra syftet med studien var att formulera en idealmodell som teoretiskt sett kan minska benÀgenheten för sjÀlvskadande. Idealmodellen grundar sig dels i teoretiskt material i form av tidigare utformade behandlingsmodeller för sjÀlvdestruktivt beteende, samt empiriskt material i form av intervjuer. Sex intervjuer har genomförts med individer som tidigare har haft ett sjÀlvskadebeteende men som numera kan hantera sitt sjÀlvdestruktiva beteende. Intervjumaterialet har sammanstÀllts och analyserats med hjÀlp av interventionsteorier.