Sveriges riksdag tog 2008 ett beslut som Àndrade reglerna i lagen om allmÀn försÀkring. Dessa Àndringar trÀdde i kraft den 1 juli 2008. De nya reglerna innebÀr bland annat att sjukskrivna som huvudregel blir utförsÀkrade efter ett Är. Detta medför att en redan utsatt grupp kan drabbas Ànnu hÄrdare. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att se hur lÄngtidssjukskrivna upplever den hjÀlp och vÀgledning de fÄr och om de anser att de fÄr den hjÀlp de behöver för att kunna gÄ vidare till en fungerande sysselsÀttning.

Barn som föds extremt prematurt (i gestationsvecka 22-27) löper ökad risk för bland annat neurologiska, beteendemÀssiga samt kognitiva svÄrigheter. Huvudsyftet med studien var att undersöka indikation pÄ ADHD-problematik hos sexÄriga barn födda extremt prematurt (n=40) i jÀmförelse med en matchad kontrollgrupp födda efter fullgÄngen graviditet (n=40). För att uppnÄ syftet jÀmfördes utfallet pÄ Brown ADD Scales. Resultaten visar att det finns signifikanta skillnader mellan grupperna pÄ testets samtliga Ätta kluster dÀr barnen födda extremt prematurt uppvisar större problematik Àn kontrollgruppen. De extremt prematurt födda barnen som grupp överstiger inte det grÀnsvÀrde som indikerar behov av vidare utredning kring ADHD.

Uppsatsen unders?ker medborgardeltagande med fokus p? planprogrammet Biskopsg?rden. Detta planprogram inneb?r stora f?r?ndringar inom planomr?det, vilket dagens Biskopsbor kommer erfara. Studien syftar till att unders?ka hur ber?rda medborgare och yrkespersoner upplevt medborgardeltagandet i Biskopsg?rden. Uppsatsen utg?r fr?n fr?gest?llningar som ber?r medborgares samt yrkespersoners uppfattningar och upplevelse av medborgardeltagande, samt vad dessa personer anser kr?vs f?r produktivt medborgardeltagande.

Jag har haft möjlighet att följa en HR- konsults (Human Resources) arbete med grupp lÄngtidssjukskrivna under en bedömning av arbetsförmÄga pÄ ett stort företag i vÀstra SkÄne. Under dessa arbetstillfÀllen har gruppdeltagarna fÄtt göra ett antal tester. Testerna har varit intresse och yrkestester samt personlighetstest. DÄ jag tidigare sjÀlv haft möjlighet att göra dessa tester har jag blivit nyfiken pÄ andras upplevelser av att göra tester. Mitt syfte med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ en grupp lÄngtidssjukskrivnas attityder till test och vilken betydelse dessa kan ha för individens ÄtergÄng till arbete eller studier.

Föreliggande kvalitativa studie undersöker hur kriminalvÄrdens elever kan uppleva maktrelationer och huruvida maktrelaterade effekter pÄverkar deras studieresultat. Genom öppna och semistrukturerade intervjuer med Ätta kriminalvÄrdselever pÄ en kriminalvÄrdsanstalt samlades data in genom bandade intervjuer. Maktens operationalisering och maktrelaterade effekter beskrivs utifrÄn Michel Foucaults och Erving Goffmans tidigare forskning, lÀrandets situerade natur utifrÄn Bengt SÀljös lÀrandeteorier och inlÀrningsstilar utifrÄn Lena Boströms forskning. KriminalvÄrdseleverna upplevde en mÀngd olika maktrelationer. Maktrelationens karaktÀr och de disciplinÀra metoder som anvÀndes var av avgörande betydelse för de intagnas upplevelser.

Företagens sociala ansvar eller Corporate Social Responsibility (CSR) anvÀnds i denna uppsats för att studera de problem som förekommer inom bomullsodling och textildetaljhandeln. Vilka drivkrafter respektive pÄtryckningar har textilÄterförsÀljare att arbeta med CSR och vad tycker de om CSR?Den hÀr uppsatsen ska identifiera drivkrafter och pÄtryckningar med CSR i textildetaljhandeln. Dessutom ska likheter och skillnader mellan litteratur och de studerade textilÄterförsÀljarna Hemtex och Polarn o. Pyret jÀmföras.

InledningHandledning i olika former sÄvÀl externt som internt, har förekommit som möjlighet för de kontrakterade jourfamiljehemmen i Jönköpings kommun, under cirka 15 Är. Jourfamiljehemmen var tidigare sex stycken till antalet.Efter en omorganisation bedrivs sedan hösten 2009 intern handledning, för 10-12 kontrakterade jourfamiljehem i tvÄ olika grupper. Vid varje tillfÀlle Àr mellan sex till nio deltagare nÀrvarande. MÄlsÀttningen Àr att bÄda makarna Àr nÀrvarande vid handledningstillfÀllet. Handledningen sker en gÄng per mÄnad och pÄgÄr under tvÄ och en halv timma.Vardera grupp handleds av tvÄ socionomer med vidareutbildning och som tillika Àr verksamma som familjehemssekreterare.

Varför klÀr sig somliga unga mÀn i klÀder som traditionellt anses feminina, anvÀnder make up och bÀr hÄret i smÄ tofsar i alla möjliga fÀrger? Varför Àgnar sig somliga ungdomar Ät samkönat hÄngel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad Àr det som gör att de vÀljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för vÄld pÄ grund av detta? Dessa frÄgor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta Àr en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser pÄ genusidentitet och sexualitet för att försöka förstÄ dess betydelse i konstruerandet av sjÀlvidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra Är.

Magnusson, Jimmy: Elevers attityder till dagens matematikundervisning i skolan ? en studie i Ärskurs sex, Malmö: LÀrarutbildningen, 2007. Elevers matematiska kunskaper, enligt en rad undersökningar, har försÀmrats de senaste Ären. Ur ett konstruktivistiskt synsÀtt undersökte jag hur elevernas attityder och förhÄllningssÀtt Àr gentemot undervisningen. Attityderna gentemot undervisningen kan vara en orsak till försÀmrade kunskaper i Àmnet. Studien Àr gjord i Ärskurs sex pÄ tre olika skolor i nordvÀstra SkÄne.

Inom socialt arbete med barn och familj Àr förÀldraskap och hur barn och förÀldrarser pÄ just detta en viktig faktor. DÀrför Àr det vÀsentligt att medvetenheten omvad som innefattas i ett bra, fungerande förÀldraskap fördjupas. Barns uppfattningom sin egen tillvaro efterfrÄgas sÀllan. Vid en översikt av den forskning sombedrivits om barn och deras livssituation kunde vi konstatera att empirin i dessaavhandlingar i vÀldigt liten utstrÀckning kom frÄn barnen sjÀlva.Uppsatsens syfte var att fördjupa kunskaperna om vad bra förÀldraskap Àr sett urbarns perspektiv. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur ser barns bild av ett gott förÀldraskaput? Finns det nÄgra skillnader mellan hur en bra mamma och en bra pappaska vara? För att besvara dessa frÄgestÀllningar lÀt vi en grupp 6: e-klassare skrivauppsatser utifrÄn de underliggande frÄgestÀllningar som bland annat handlar ombra egenskaper hos en förÀlder, vad som Àr viktigt att kunna prata med en förÀlderom och vikten av grÀnssÀttning.

Bakgrund: The Female Athlete Triad Àr ett syndrom som kan drabba idrottare med ett för lÄgt energiintag i relation till en hög energiförbrukning frÄn fysisk aktivitet. Triaden bestÄr av tre komponenter, energitillgÀnglighet, menstruationsfunktion samt benhÀlsa. Idrottare som drabbas av syndromet hamnar i riskzonen för stressfrakturer och osteoporos.Syfte: Att undersöka om en grupp kvinnliga simmare intar en adekvat mÀngd energi för att möta sitt energibehov och sÀkerstÀlla en adekvat energitillgÀnglighet. Studien syftar Àven till att undersöka simmarnas livsmedelsval och undersöka en eventuell förekomst av amenorré.Metod: Studien Àr en kvantitativ studie med tvÀrsnittsdesign. 16 deltagare rekryterades frÄn tvÄ simsÀllskap genom ett bekvÀmlighetsurval, varav 12 deltagare fullföljde studien.

Bakgrund: Diabetes Ă€r ett vĂ€xande hĂ€lsoproblem över hela vĂ€rlden och ökar i lĂ€gre Ă„ldrar. Idag Ă€r det drygt 387 miljoner mĂ€nniskor i vĂ€rlden som har diabetes och troligtvis kommer det ske en ökning med 40 % under de kommande Ă„ren. Ökningen av sjukdomen och att den sjunker lĂ€gre ner i Ă„ldrar, beror pĂ„ att Ă€rftlighet, livsstil och att vi lever lĂ€ngre idag. Syftet: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av vilka faktorer som gynnar motivationen till att genomgĂ„ en livsstilsförĂ€ndring vid Diabetes Mellitus typ 2. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie, dĂ€r 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet.

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick frÄn anknytningsteorin. Denna teori utgÄr frÄn att individen redan som barn utvecklar nÄgon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina förÀldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mÀns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras hÀr som mÀns rÀdsla för att inte kunna uppnÄ samhÀllets normer och vÀrderingar vad gÀller maskulinitet. Dessutom avsÄgs att undersöka hur det eventuella sambandet förhÄller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i tvÄ grupper, en grupp mÀn inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lÀrarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp mÀn inom typiskt manliga yrken (brandmÀn och studerande inom tekniska Àmnen).

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur sociokulturella förhÄllanden i hem och skola pÄverkar elevers skrivande i gymnasieskolan, samt hur skolan kan pÄverka gruppkulturer sÄ alla elever fÄr ut mesta möjliga av sin utbildning i svenskÀmnet. Metoden var aktionsforskningens hermeneutiska metod. Den gick ut pÄ att jag lÀt eleverna i tvÄ elevgrupper dÀr jag Àr lÀrare, göra samma skrivuppgift och samma lektionsserie och dÀrefter utvÀrdera detta samt lÄta utvÀrderingen styra förÀndringar i lÀrarpraktiken. Informanterna lÀste den andra av tre terminer av svenska B. De gick i dels mediaprogrammet och estetprogrammet som samlÀste kÀrnÀmnen och teknikprogrammets elever som inte samlÀste kÀrnÀmnen med nÄgon annan grupp.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att studera pedagogers bemötande av flickor och pojkar under samlingssituationen pĂ„ förskola. Jag ville ta reda pĂ„ hur pedagogerna fördelar uppmĂ€rksamhet och tilldelar talutrymme mellan flickor och pojkar, samt ta reda pĂ„ hur pedagogerna beskriver sitt bemötande. Jag anvĂ€nde mig av en kvalitativ undersökningsmetod dĂ€r jag genom videoobservationer studerade tre pedagogers bemötande och genom intervjuer erhöll pedagogernas egna beskrivningar av sitt bemötande. Undersökningarna ledde fram till ett motstridigt resultat, dĂ€r jag Ă„ ena sidan hittade skillnader i de tre pedagogernas bemötande av flickor och pojkar. Å andra sidan pekade det sammantagna resultatet pĂ„ att flickorna fick mer positiv uppmĂ€rksamhet och mer tilldelat talutrymme Ă€n pojkarna.