Varför klÀr sig somliga unga mÀn i klÀder som traditionellt anses feminina, anvÀnder make up och bÀr hÄret i smÄ tofsar i alla möjliga fÀrger? Varför Àgnar sig somliga ungdomar Ät samkönat hÄngel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad Àr det som gör att de vÀljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för vÄld pÄ grund av detta? Dessa frÄgor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta Àr en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser pÄ genusidentitet och sexualitet för att försöka förstÄ dess betydelse i konstruerandet av sjÀlvidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra Är.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka vad lÀrare har för uppfattningar om grupparbete som arbetsform i skolan. Det har vi undersökt genom att göra kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare pÄ olika skolor. Resultaten visade att alla lÀrarna stÀllde sig positiva till arbetsformen, men de var ocksÄ snabba med att poÀngtera att det Àr en krÀvande arbetsform som förutsÀtter mycket arbete. MÄnga av lÀrarna sÄg bland annat gruppindelningen som krÀvande dÀr de visade sig anvÀnda olika metoder för att sÀtta samman vÀl fungerande grupper. Det rÄdde Àven delade meningar om i vilket Àmne lÀrarna frÀmst föredrog att anvÀnda sig av grupparbete.

Introduktion: Invandringen ökar konstant till Sverige och att vara född utanför Norden anses vara den största riskfaktorn för försÀmrad tandhÀlsa. Flera orala sjukdomar Àr en konsekvens av bristande munhygien, bakteriella belÀggningar och tobaksbruk.Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga upplevelsen av den egna munhÀlsan, kunskapen om munhÀlsa, munhygienvanor samt tobaksvanor hos en grupp invandrare.FrÄgestÀllningar: Vilka Àr dessa personers munhygienvanor? Vilka Àr dessa personers tobaksvanor? Vilken kunskap har dessa personer vad gÀller sjukdomsuppkomst och prevention betrÀffande karies, gingivit och parodontit? Hur upplever dessa personer sin individuella munhÀlsa?Metod: En enkÀtundersökning genomfördes pÄ en skola i Stockholm som undervisar i svenska för invandrare (SFI). Totalt deltog 56 individer i undersökningen.Resultat: Resultatet visade en varierande kunskapsnivÄ gÀllande orala sjukdomars uppkomst och prevention. BetrÀffande munhygienvanor uppger 48,1 % att de borstar tÀnderna tvÄ gÄnger dagligen och 80,8 % anvÀnder tandkrÀm innehÄllande fluor.

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

En viktig aspekt i specialpedagogens roll Àr att hennes uppdrag skall vara av en tydlig karaktÀr. Genom att rollen Àr tydlig kan energi och kompetens lÀggas pÄ att utveckla verksamheterna pÄ grupp och organisationsnivÄ. Handledning Àr ett kompetensutvecklande arbetssÀtt som specialpedagogerna anvÀnder sig av för att kunna utveckla en kunskapstillvÀxt i verksamheten för att kunna möta alla barn..

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

SammanfattningBakgrund: Att arbeta i interprofessionella vÄrdteam har i hÀlso- och sjukvÄrden fÄtt ett stort genomslag, bÄde i Sverige och internationellt. Stora förvÀntningar ligger pÄ arbetssÀttet, dÄ det ska effektivisera, ge adekvat vÄrd snabbare och vara mer patientcentrerad. Det interprofessionella vÄrdteamet beskrivs utifrÄn en definition som: en grupp av samverkande hÀlso- och sjukvÄrdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vÄrd av enskild patient eller grupp av patienter. Dessutom redogörs och beskrivs vÄrdteam i förhÄllande till patientsÀkerhet, genus och sjuksköterskans roll i arbetet.  Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva vÄrdarbetares upplevelser av samarbetet i det interprofessionella vÄrdteamet inom somatisk vÄrd. Metod: En litteraturöversikt har genomförts.

Stress Àr ett ökande problem i samhÀllet. Av alla sjukskrivna Àr i dag nÀrmare fyrtio procent hemma för nÄgon form av psykisk ohÀlsa och antalet berÀknas öka ytterligare. BesvÀren kryper lÀngre ner i Äldrarna och kan ses redan hos smÄ barn. En redan utsatt grupp i samhÀllet Àr ungdomar, vilka gÄr igenom en stor omstÀllning i övergÄngen till vuxenlivet. Hur de pÄverkas av dagens samhÀllsstruktur Àr Ànnu outforskat.

En individs framtida hĂ€lsa pĂ„verkas i hög grad av förhĂ„llanden under den första tiden i livet. Det Ă€r dĂ€rför av hög prioritet inom folkhĂ€lsa att undersöka hur omgivningen pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan tillrĂ€ttalĂ€ggas för att frĂ€mja barnens framtida hĂ€lsa. SpĂ€dbarnets frĂ€msta miljö Ă€r dess förĂ€ldrar. ÖvergĂ„ngen till rollen som förĂ€lder kan dock vara svĂ„r. HjĂ€lp och stöd frĂ„n samhĂ€llet behövs för att kunna mĂ€stra förĂ€ldraskapet och kunna ge sitt barn den trygghet det behöver.

Jakttraditionen Àr ett exempel pÄ speciesism ? diskriminering av en individ pÄ grund av dess arttillhörighet. Jakten rÀttfÀrdigas helt enkelt av att djurens liv inte antas ha samma vÀrde som mÀnniskans. Men jakten Àr ocksÄ ett till synes mycket mansdominerat och heteronormativt fÀlt. Denna text Àr en diskussion kring parallellerna mellan heteronormativa strukturer och jakttraditionen, baserat pÄ en undersökning av sprÄket och attityderna i jakttidskrifter och analyserat ur ett queerteoretiskt och antispeciesistiskt perspektiv.Jag har undersökt jakttidskrifternas texter utifrÄn kategorierna kontroll, objektifiering och kategorisering, maskulinitetsnormering, vÄldsglorifiering, och hierarkistrukturering, som alla bidrar till ett speciesistiskt förhÄllningssÀtt, och som dÀrmed Àr förutsÀttningar för jaktens varande och rÀttfÀrdigande.

Syftet med denna studie Àr att studera pÄ vilket sÀtt modellen Learning Study kan anvÀndas i gymnasiesÀrskolan. Med utgÄngspunkt i variationsteorin Àmnar vi studera hur vi med lÀrandeobjektet mÄttsatsen kan utveckla kunskaper hos elever med funktionsnedsÀttningen generell utvecklingsstörning att anvÀnda den i praktiken. För vÄr datainsamling vÀljer vi metoden Learning Study. Orsaken till val av denna metod Àr att den öppnar upp ett mönster för variation som hjÀlper eleverna att lÀra sig mÄttsatsen. Den underlÀttar för eleverna att förstÄ de generella principerna kring anvÀndandet av den, det vill sÀga att mÄtten har olika storlek.

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick frÄn anknytningsteorin. Denna teori utgÄr frÄn att individen redan som barn utvecklar nÄgon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina förÀldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mÀns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras hÀr som mÀns rÀdsla för att inte kunna uppnÄ samhÀllets normer och vÀrderingar vad gÀller maskulinitet. Dessutom avsÄgs att undersöka hur det eventuella sambandet förhÄller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i tvÄ grupper, en grupp mÀn inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lÀrarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp mÀn inom typiskt manliga yrken (brandmÀn och studerande inom tekniska Àmnen).

Idag leds företag av tre hörnstenar: kommunikation, informations- och dokumenthantering. Dessa begrepp hör ihop och förutspÄr framtiden för företaget. Detta Àr Àven Àmnet som denna rapport berör. Rapporten beskriver 10 poÀngs examensarbete, som utförts som en del i vÄr utbildning.Kommunikation Àr alltsÄ en mÀnsklig handling, nÄgot som vi gör och information Àr det vi utbyter genom att kommunicera med varandra. Information Àr nÄgot som finns överallt idag och berör oss alla pÄ olika sÀtt och vis.

Ryms de sÀrbegÄvade elevernas sÀrskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar nÄgra sÀrbegÄvade elevers syn pÄ sin skolvardag och sitt lÀrande. Dess syfte Àr att se om, och hur, individanpassad undervisning pÄverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser pÄ sitt eget lÀrande. Studien baseras pÄ intervjuer med tvÄ flickor och tvÄ pojkar i Äldrarna 9-12 Är. Eleverna gÄr i skolor belÀgna i Stockholm.

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hÀnsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lÀrande. Studien har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningar kring förskollÀrares tankar om och arbetet med fokus pÄ det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan pÄverka förskollÀrarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestÄ av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.FörskollÀrarna i min studie ansÄg att alla barn Àr olika och dÀrför kan ocksÄ behoven för omsorg, utveckling och lÀrande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med förÀldrar skapar förutsÀttningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.