Sköldpaddstänk och harpraktik
Syftet med denna undersökning var att undersöka hur sociokulturella förhållanden i hem och skola påverkar elevers skrivande i gymnasieskolan, samt hur skolan kan påverka gruppkulturer så alla elever får ut mesta möjliga av sin utbildning i svenskämnet. Metoden var aktionsforskningens hermeneutiska metod. Den gick ut på att jag lät eleverna i två elevgrupper där jag är lärare, göra samma skrivuppgift och samma lektionsserie och därefter utvärdera detta samt låta utvärderingen styra förändringar i lärarpraktiken. Informanterna läste den andra av tre terminer av svenska B. De gick i dels mediaprogrammet och estetprogrammet som samläste kärnämnen och teknikprogrammets elever som inte samläste kärnämnen med någon annan grupp. Syftet att undersöka skillnader i hemmens sociokultur besvarades tydligt bara i fråga om familjestorleken. En enkätundersökning visade att i ES/MP var alla elever från familjer med fler än ett barn, den största familjen hade sju barn. I TE ? klassen fanns två ensambarn och ingen elev hade fler än två syskon. I övrigt verkade eleverna komma från sociokulturellt ganska likartade hemförhållanden. Resultatet blev att två olika gruppkulturer framträdde: En filosofisk grupp som gjorde alla uppgifter i så lugn takt att de blev klara mycket sent. En snabb och effektiv grupp som gjorde uppgifter i tid, men då hade missförstått dem. Ingen av grupperna går i mål, men av helt olika orsaker. Aktionsforskningsinsatsen visade vidare hur programkulturerna präglade elevernas sätt att strukturera sitt skolarbete och det är också i det rent organisatoriska som skolan kan påverka gruppkulturerna mest. Anonymiteten visade sig vara avgörande för resultatet av textinlämningen. Därför bör lärarpraktiken undvika alla liknande förhållanden där ansvaret sprids på för många elever och uppgiften upplevs som om den görs för lärarens eller skolans skull inte för elevernas egen skull. Syftet att undersöka vad skolan kan göra för att överbrygga dessa skillnader så elevernas utbildning blir likvärdig blev några förslag: skolan bör balansera gruppkulturers fördelar och nackdelar. I de fall man blandar program i kärnämnena, bör man sätta ihop grupper från så olika programkulturer som möjligt, inte så lika som möjligt. I grupper med mer ostrukturerade karaktärsämnen bör strukturen i kärnämnena vara extra tydlig.