Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hÀnsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lÀrande. Studien har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningar kring förskollÀrares tankar om och arbetet med fokus pÄ det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan pÄverka förskollÀrarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestÄ av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.FörskollÀrarna i min studie ansÄg att alla barn Àr olika och dÀrför kan ocksÄ behoven för omsorg, utveckling och lÀrande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med förÀldrar skapar förutsÀttningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.

En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n deras livsv?rld och erfarenheter.

Syfte och nollhypotes: Syftet med föreliggande studie Àr att testa hÄllfastheten hos lagat varmpolymeriserad PMMA och termoplast med och utan monomervÀtning av ytorna som sammanfogas. Samt jÀmföra termoplast lagad med kallpolymeriserad PMMA och termoplast lagad med tillhörande lagningsmaterial. Nollhypotesen Àr att det inte finns en signifikant skillnad mellan material och tekniker. Material och metod: 30 stycken provkroppar i varmpolymeriserad PMMA och 40 stycken provkroppar i termoplast tillverkades. Varje grupp bestod utav 10 provkroppar.

Cochleaimplantat (CI) Àr ett hörselhjÀlpmedel som kan ge barn med grav hörselnedsÀttning eller dövhet möjlighet att höra och utveckla talat sprÄk. Svenska grundskolebarn med CI har tidigare visats ha en nÄgot nedsatt prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne Àven om stora individuella variationer förekommer.Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne hos svenska förskolebarn med CI. Vidare undersöktes samband mellan prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne. I studien deltog sex förskolebarn med CI och totalt 18 normalhörande kontroller, varav sex var Älders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI.Barnen med CI i föreliggande studie uppvisade som grupp signifikant lÀgre resultat Àn de normalhörande barnen pÄ test avseende prosodisk produktion pÄ ord-, fras- och diskursnivÄ samt pÄ test som undersöker fonologiskt arbetsminne. GÀllande receptiv prosodisk förmÄga förekom inga signifikanta skillnader.

Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta kvinnliga informanter. Syfte med studien Àr att undersöka hur en grupp nyblivna mödrar eller gravida, sjÀlva beskriver egna och andras krav pÄ att ÄtergÄ till den ursprungliga kroppsformen eller det "ideal" som basuneras ut genom olika budskap via media, efter sina graviditeter.diskursen om kvinnokroppens ideal ... .

Uppsatsen handlar om de nya kursplanerna för naturkunskap pÄ gymnasiet (gymnasieskolan 2011). Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare talar om de nya kursplanerna och hur lÀrarna konstruerar kursen, eleverna och sig sjÀlva nÀr de fÄr tala om kursplanen.Fokus i kursplanen har lagts pÄ Àmnets syfte som Àr övergripande för hela naturkunskapen och pÄ kursen naturkunskap 1a1 vad gÀller centralt innehÄll och kunskapskrav.Den tidigare forskning studien knyter an till rör lÀroplansteori och ?det professionella objektet?. LÀroplansteorin sammanfattas i de delar som Àr relevanta för studien och dessa Àr: lÀroplansformulering och makt, lÀroplanskoder, transformering av lÀroplanen och lÀroplanens fem ansiktenArbetet var en socialkonstruktionistisk studie med ett diskursanalytiskt angreppssÀtt. Metoden för datainsamling har varit kvalitativ och har rent praktiskt genomförts via tvÄ gruppintervjuer av lÀrare.Resultatet av undersökningen visade att lÀrarna konstruerade sig sjÀlva som de som ska ?ge? undervisning och eleverna blir sÄledes ?mottagare?.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgon samvariation mellan hur mycket pengar ungdomar hade till fritid/nöjen och deras riskbeteende kring alkohol och narkotika., samt att se om det fanns nÄgon könsskillnad i eventuell samvariation. En kvantitativ Metod anvÀndes dÀr andelar med olika riskbeteenden jÀmfördes utifrÄn hur mycket pengar ungdomarna hade till fritid och nöjen. Konfidensintervall berÀknades för andelarna för att kunna bedöma om eventuella skillnader mellan grupperna var statistiskt sÀkerstÀllda. Materialet som anvÀndes var en totalundersökning i GÀvleborgs lÀn bland gymnasieelever i Är tvÄ 2010. Resultatet av undersökningen visade att de ungdomarna som hade relativt mycket pengar till fritid och nöjen (1000 ? 1499 kronor respektive 1500 kronor eller mer) var de ungdomar som i störst utstrÀckning var alkoholkonsumenter, högkonsumenter, intensivkonsumenter av alkohol och de som i stor utstrÀckning hade anvÀnt sig av narkotika.

Studiens mĂ„lsĂ€ttning var att besvara tre frĂ„gestĂ€llningar. Skiljer sig andningsfrekvensmönstret efter anstrĂ€ngning hos varmblodstravare med prestationsnedsĂ€ttning frĂ„n normalpresterande hĂ€star? PĂ„verkas andningsfrekvensmönstret efter anstrĂ€ngning av en ökad slemansamling i luftstrupen? Är koncentrationen surfaktantprotein D i blodet en relevant analysparameter vid utvĂ€rdering av nedre luftvĂ€gsproblem? Hypotesen var att travhĂ€star med subkliniska luftvĂ€gsproblem i de nedre luftvĂ€garna har en lĂ€ngre Ă„terhĂ€mtningsperiod efter anstrĂ€ngning jĂ€mfört med friska hĂ€star. Kopplingen mellan ökad slemansamling i luftstrupen och prestation undersöktes ocksĂ„. 24 varmblodstravare deltog i försöket. Innan försöket undersöktes varje hĂ€st kliniskt inkluderande vilo-EKG och luftvĂ€gsendoskopi.

Bakgrund: Ospecifik lÀndryggssmÀrta Àr en av de vanligaste orsakerna till att man söker hjÀlp inom primÀrvÄrden. För lÄngvarig, ospecifik lÀndryggssmÀrta Àr trÀning ett förstahandsval och fokus har under det senaste Ärtiondet legat pÄ bÄlstabiliserande trÀning. Psykosociala faktorer som self-efficacy och rörelserÀdsla kan vara viktiga att beakta vid behandlingen dÄ de spelar en roll i hur lÀndryggssmÀrtan utvecklas. Syfte: Att undersöka hur skattad smÀrta, self-efficacy och rörelserÀdsla samt funktionsnivÄ förÀndrades hos enskilda patienter med lÄngvarig, ospecifik lÀndryggssmÀrta under och efter en intervention i grupp med bÄlstabiliserande trÀning. Metod: Designen var en A-B-A single-subject design (SSED).

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sÀmre. För att vÀnda trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förÀndra undervisningen och förbÀttra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. UtifrÄn anvÀndandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper bestÄr av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

Syftet med studien Àr att belysa barns egna perspektiv pÄ tillvaron i en grupp dÀr det finns barn med utÄtagerande beteende som kan utsÀtta dem för verbala och/eller fysiska krÀnkningar. Barn i tvÄ grupper dÀr det finns utÄtagerande barn blev intervjuade individuellt. Barnen i den ena gruppen var sex och sju Är gamla och i den andra gruppen var de Ätta eller nio Är gamla. Det finns inte sÄ mÄnga studier i Àmnet och det Àr oftast den ena sidan som blir belyst. De utÄtagerande barnen fÄr av naturliga skÀl stor uppmÀrksamhet och de andra, kanske tysta barnen, glöms lÀttare bort i det tumult som kan uppstÄ i ett sÄdant klassrum.

I detta arbete testades en hypotes som sÀger att yngel av grönflÀckig padda (Bufo viridis) kan tÀnkas utsöndra en viss kemisk substans i vattnet för att hÀmma andra yngels tillvÀxt. Hypotesen grundades pÄ en australiensisk studie av Crossland & Shine (2012). De gjorde en studie pÄ yngel av agapadda (Rhinella marina) dÀr de upptÀckte att ynglen producerar en vattenburen kemisk substans i vattnet som hÀmmar tillvÀxten. Idén om att anvÀnda en grupp med enbart syskon och en grupp med yngel frÄn flera honor kom av att det finns nÄgot som kallas för ?kin recognition?, vilket i försök visat att det finns arter som med hjÀlp av feromoner kan kÀnna igen nÀra beslÀktade individer (Devall et al.

Det hÀr examensarbetet Àr ett projekt att förenkla Cliffordalgebra till en nivÄ sÄ att vissa gymnasieelever kan förstÄ lite av grunderna. Ett kompendium Àr skrivet med definitioner, förklaringar, exempel, övningar och svar pÄ dessa. MÄlgruppen Àr intresserade gymnasieelever med bra matematisk grund och som vill lÀra sig nÄgot nytt. Materialet i kompendiet har diskuterats med en grupp gymnasieelever. Diskussionen gav ett önskvÀrt.

Bakgrund: Diabetes Ă€r ett vĂ€xande hĂ€lsoproblem över hela vĂ€rlden och ökar i lĂ€gre Ă„ldrar. Idag Ă€r det drygt 387 miljoner mĂ€nniskor i vĂ€rlden som har diabetes och troligtvis kommer det ske en ökning med 40 % under de kommande Ă„ren. Ökningen av sjukdomen och att den sjunker lĂ€gre ner i Ă„ldrar, beror pĂ„ att Ă€rftlighet, livsstil och att vi lever lĂ€ngre idag. Syftet: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av vilka faktorer som gynnar motivationen till att genomgĂ„ en livsstilsförĂ€ndring vid Diabetes Mellitus typ 2. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie, dĂ€r 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet.

Avsikten med detta arbete har varit att fĂ„ ökad kunskap om hur Ă„tta elever upplever sin skolsituation och vilka faktorer som bidrar till eller hindrar att deras upplevelse blir meningsfull. Undersökningen har ocksĂ„ beskrivit elevernas sjĂ€lvbild. Även elevernas upplevelse av att gĂ„ i stor grupp har lyfts fram. Genom att elevernas vĂ„rdnadshavare har gett sin syn pĂ„ sina barns skolgĂ„ng har det varit möjligt att undersöka om elevernas syn pĂ„ tillvaron i skolan Ă€r samstĂ€mmig med vĂ„rdnadshavarnas..