Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

I dagens samhÀlle ökar internetanvÀndningen stÀndigt och likasÄ gör nÀthatet. De som krÀnker andra personer över nÀtet anonymt kallas för troll och oftast fÄr det ingen konsekvens. Polisen kan inget göra dÄ det inte finns nÄgon tydlig lagstiftning kring nÀthat och de som faller offer för nÀthatet fÄr ta hand om det sjÀlva. Syftet med studien Àr sÄledes Àr att undersöka vad individer som upplevt sig blivit utsatta för nÄgon typ av krÀnkning pÄ nÀtet har tagit för lÀrdom frÄn hÀndelsen samt att undersöka om krÀnkningar pÄ nÀtet har pÄverkat individens vÀlmÄende. Undersökningen genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide pÄ sju informanter.

Syftet med examensarbetet var att fÄ fördjupad förstÄelse av hur elevers tidigare erfarenheter och behov av anpassningar och stöd i matematik i grundskolan möts i Ärskurs 1 pÄ tvÄ gymnasieskolor, samt hur informationen kring eleverna överförs mellan skolformerna.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med ett utvecklingsekologiskt och ett sociokulturellt perspektiv. Metoden har varit att fÄ information genom intervjuer vilket har skett genom enskilda intervjuer med Ätta matematiklÀrare pÄ gymnasiet samt tvÄ fokusgruppsintervjuer med studie- och yrkesvÀgledare, speciallÀrare, specialpedagog och skolsköterska, totalt Ätta personer. De tvÄ fokusgrupperna Àr fördelade pÄ en grupp frÄn grundskolan och en grupp frÄn gymnasieskolan. I den samverkan som sker mellan elevhÀlsan pÄ grundskolan och gymnasieskolan görs överlÀmning av information kring elever i matematiksvÄrigheter. Informationen Àr knapphÀndig och vanligaste ÄtgÀrden Àr att eleven har undervisats i liten grupp pÄ grundskolan.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Syftet med denna uppsatts var att ta reda pÄ vilka konflikthanteringsstilar som man anvÀnder i en politisk grupp samt att se om det finns likheter i konflikthanteringen mellan de olika nivÄerna i gruppen. De olika nivÄerna som undersökts Àr: medlemsnivÄ dÀr fem aktiva medlemmar ingÄr, och ledarnivÄ dÀr fem ledare och tvÄ före detta ledare ingÄr. I empiridelen söks svar till frÄgestÀllningarna med hjÀlp av den teoretiska begreppsramen (konflikt, konfliktorsaker och konflikthantering), genom tolv halvstrukturerade intervjuer med politiker pÄ olika nivÄer. Konflikter uppstÄr ofta pÄ grund av brist pÄ komunikation. Andra orsaker Àr maktkamp, missförstÄnd och olika förvÀntningar.

Med syfte att lyfta fram nya perspektiv pÄ arbetet mot diskriminering ville jag komma till insikt om huruvida Diskrimineringsombudsmannens sprÄkbruk ger upphov till maktstrukturer eller inte. Denna studie visar att hierarkier uppstÄr i arbetet mot diskriminering eftersom det Àr en verksamhet som innebÀr kategoriseringar och myndigheten bidrar till förekomsten av social stratifiering. Mina slutsatser visar ocksÄ att det finns utrymme för förÀndringar i positiv bemÀrkelse eftersom makt genererar motstÄnd. Myndighetetens sprÄkbruk kan och bör prövas genom att begrepp och uttryck problematiseras och byts ut. Genom att utmana normer och tala om diskriminering pÄ nya sÀtt gÄr det att hÀmma uppkomsten av sociala hierarkier.Med en kritisk diskursanalys har jag kommit till denna insikt genom att granska Diskrimineringsombudsmannens sprÄkbruk i rapporten om romers rÀttigheter i vilken jag har identifierat en rad begrepp och uttryck som jag finner problematiska.

Det finns fÄ tidigare studier som har undersökt vilka faktorer som pÄverkar brandmÀns psykiska hÀlsa. Eftersom yrkeskategorin Àr sÀrskilt stressutsatt Àr coping och anknytningsmönster intressanta fenomen att studera hos brandmÀn. Syftet med studien var att se om anknytningsmönster och copingstrategier har betydelse för den mentala hÀlsan hos denna grupp. En enkÀt delades till 42 brandmÀn, heltidsanstÀllda vid en rÀddningstjÀnst i Sverige. Resultatet visade att anknytningsmönster har betydelse för den psykiska hÀlsan hos denna grupp brandmÀn, ett signifikant positivt samband fanns mellan otrygg anknytning och psykisk ohÀlsa.

BakgrundI vÄr bakgrund beskriver vi utomhuslekens betydelse för barns utveckling och vÀlbefinnande. Barn lÀr av egna konkreta upplevelser och naturmiljön inspirerar dem till skapande och experimenterande verksamhet. Genom att kontinuerligt Äterkomma till samma plats i naturmiljön skapar barnen kÀnslomÀssiga band till den och kÀnner sig trygga dÀr.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka om barngruppers olika erfarenheter av utevistelse gör sig synliga i leken, dÄ de introduceras i en outforskad naturmiljö, som inte tidigare Àr kÀnd för dem.MetodVi har gjort ett kvalitativt experiment, dÀr vi observerat barn frÄn tvÄ förskolegrupper med skilda erfarenheter av vistelse i naturmiljö, för att se likheter respektive skillnader i leken. TvÄ observationer per grupp har utförts, dÄ vi med hjÀlp av löpande protokoll har noterat bland annat val av aktiviteter och lekmiljö pÄ platsen, samt interaktion mellan barnen.ResultatVi uppfattar tydliga skillnader mellan de bÄda barngruppernas lek. Den grupp som har stor vana av naturvistelse anvÀnder sig i mycket större utstrÀckning av naturmaterialet, samt har rikligt med inslag av fantasi i leken jÀmfört med gruppen som sÀllan gÄr till naturmiljö..

Sammanfattning Bakgrund: NÀr mÀnniskor blir patienter inom psykiatrisk vÄrd upplever de sig ofta utlÀmnade till andras vÀlvilja. De kan ofta redan innan ha en skör och svag autonomi och deras egen medverkan och delaktighet i vÄrden kan ibland vara svÄr att sÀrskilja. Det finns en stor aktualitet i Àmnet delaktighet dÄ patienters rÀttigheter, sjÀlvbestÀmmande, inflytande och ansvar i vÄrden pÄ mÄnga sÀtt stÄr i fokus idag.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av delaktighet inom psykiatrisk vÄrd Metod: Metoden Àr en litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar som svarar pÄ syftet och frÄgestÀllningarna för studien har sökts fram. Analysmetoden baseras pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr meningsbÀrande enheter identifieras som vidare kodas i kategorier och utvecklas till centrala teman. Resultat: Resultatet redovisas under fem huvudteman; att bli sedd, att fÄ veta, att utgÄ frÄn patienten, att ha kontroll och egenmakt samt att hindras av sitt sjukdomslidande med tillhörande underteman. Resultatet visar att bekrÀftelse i vÄrdrelationen Àr viktigt för att skapa förutsÀttningar för patientens delaktighet. Om en patient har en kÀnsla av att bli sedd, hörd, förstÄdd, respekterad som individ och bekrÀftad av vÄrdare kan ett ömsesidigt givande och tagande i relation uppstÄ och utgöra en god grund för delaktigheten.

Företag brukar ge ut övergripande mÄl och arbetsbeskrivningar, det vill sÀga funktionella roller, till sin personal. Dock Àr det lÀtt hÀnt att individer och grupper kan finna andra mÄl och roller, vilket kan leda till att arbetsgruppens medlemmar strÀvar Ät olika hÄll. VÄrt syfte Àr sÄledes att analysera vilka mÄl och roller individen kan ha i en arbetsgrupp samt hur detta kan pÄverka individen och samarbetet inom gruppen. Den metod vi har tillÀmpat grundar sig i en kvalitativ ansats, dÄ det Àr fördelaktigt inom studier av arbetsmiljö, roller och gruppers vanor och beteenden. Vi har sÄledes observerat en arbetsgrupp och dess kommunikation samt genomfört intervjuer med nyckelpersoner.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka och beskriva om olika utemiljöer pÄverkar barns lek. Det vifokuserat pÄ Àr hur barnens samspel i lekar och aktiviteter ser ut i de olika miljöerna. Vi har jÀmförtbarnens lek pÄ förskolegÄrden och i skogen, bÄde i fri lek och i regellek. Vi vill i denna studieförmedla betydelsen av hur viktig utemiljön Àr för barns utveckling och lÀrande.Vi har valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi observerat barn i de olika utemiljöerna. Undersökning Àrgjord pÄ en grupp barn i Äldrarna fyra och fem Är.

BakgrundTidigare forskning inom lek och interaktion mellan individer kommer att presenteras. Leken tas upp som ett viktigt moment i förskolans och förskoleklassens verksamhet och genom barnens interaktion skapas en utveckling hos barnen dÄ de delade med sig av sina erfarenheter till varandra. LÀroplanerna tas Àven upp eftersom det Àr styrdokument som verksamma pedagoger Àr skyldiga att följa i sitt pedagogiska arbete. Avslutningsvis sammanfattas avsnitten som uppkom i bakgrunden.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur barn interagerar i fri lek.MetodObservationer var den metod som valdes för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte. Löpande protokoll anvÀndes som verktyg för att fÄ med sÄ mycket information som möjligt under observationerna.

Det salutogena perspektivet pÄ hÀlsa fokuserar pÄ att förklara varför mÀnniskor behÄller sin hÀlsa trots att de utsÀtts för en mÀngd stressorer, till skillnad frÄn de modeller som förklaringar till insjuknande. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka förhÄllandet mellan social bakgrund, livsstil och KASAM (kÀnsla av sammanhang) hos lÀrarstudenter (N = 301). KASAM Àr ett ofta anvÀnt mÄtt pÄ hÀlsa som tillsammans med frÄgor rörande studentens liv och uppvÀxt samt frÄgor kring livsstil och social bakgrund ingick i den enkÀt som deltagarna i föreliggande undersökning fyllt i. Studiens resultat visade inte pÄ nÄgra signifikanta samband mellan KASAM och livsstil, vilket överrensstÀmmer med resultaten av tidigare forskning. Det fanns inte heller nÄgra samband mellan KASAM och social bakgrund.