Studiens syfte Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur makt och status pÄverkar unga tjejers identitetsskapande. Hur ser unga tjejer pÄ sina egna möjligheter att pÄverka det som Àr förenat med identitetsskapande? Har samhÀllet en stor betydelse, eller Àr det framförallt kompisar och vÀnner som har den största betydelsen för identitetsskapandet? Vilken betydelse har genus? Vi gjorde en fÀltstudie dÀr vi intervjuade sammanlagt tretton tjejer frÄn tvÄ skolor i en större stad i Sverige. Fem av tjejerna gick pÄ en kommunal skola med över tvÄtusen elever och de andra Ätta gick pÄ en friskola med hundrasjuttio elever. Vi genomförde intervjuerna genom att anvÀnda oss av fokusgrupper.

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet Àr stor. En kommun kan bestÄ av en mÀngd olika nÀmnder, bolag och styrelser och alla Àr föremÄl för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen pÄ uppdraget innebÀr att inte allt som sker i kommunen kan granskas och dÀrför krÀvs det prioriteringar frÄn den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva militÀrmusiken och den kommunala musikskolans framvÀxt dels pÄ ett nationellt och dels pÄ ett lokalt plan och hur dessa verksamheters vÀgar har korsats. FrÄgestÀllningarna Àr om militÀrmusiken har pÄverkat den kommunala musikskolans utveckling och om sÄ Àr fallet vilka faktorer som har pÄverkat detta. Jag stöder mina antaganden pÄ den tyske social- och personlighetspsykologen Kurt Lewins kraftfÀltsteori och ser de bÀgge verksamheterna som tvÄ fÀlt. Det var svÄrt att hitta kÀllor till detta arbete och jag har dÀrför anvÀnt mig av tvÄ intervjuer i kombination med litteratur och arkivmaterial för att fÄ svar pÄ mina frÄgor. Det visar sig att mÄnga av de anstÀllda militÀrmusikerna initialt tog timlÀrarjobb pÄ kommunala musikskolan och dÀrigenom pÄverkade utvecklingen positivt genom att ta med sig sin kompetens dÀrifrÄn..

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ om intresset för naturvetenskap hos eleverna i Är6 ? 9 pÄverkas av tidigare lÀrares intresse och engagemang i dessa Àmnen.Tio stycken lÀrare som jobbar i de tidiga Ären i grundskolan intervjuades om deras intresse för naturvetenskap och hur de bedrev sin NO-undervisning. Tidigare elever till dessa lÀrare fick i en enkÀt svara pÄ frÄgor om deras intresse för NO och nÀr de hade NO för första gÄngen.De flesta lÀrare som jobbar med elever i Är ett till fem undervisar i biologi, resten av Àmnena Àr det olika med och beror pÄ deras egna kunskaper och intressen. Eleverna tycker bÀst om kemi och teknik medan biologi hamnar lÀngst ner pÄ listan.Resultaten visar att lÀrarnas engagemang och intresse för NO i de tidiga Ären i grundskolan inte har sÀrskilt stor betydelse dÄ det gÀller elevernas intresse för naturvetenskap i de senare Ären i grundskolan..

Detta examensarbete undersöker elevers och lÀrares syn pÄ skolans fysiska miljö och dess betydelse för lÀrande. Undersökningen sker pÄ tvÄ gymnasieskolor i en och samma stad i SkÄne, den ena skolan Àr en kommunal skola och den andra skolan Àr en friskola. Syftet med studien Àr dels att studera hur elever och lÀrare pÄ gymnasiet förhÄller sig till skolans fysiska miljö och vad de har för tankar om hur denna miljö pÄverkar lÀrandet, dels att försöka se om det finns nÄgra skillnader eller likheter i resonemanget pÄ de tvÄ skolorna. FrÄgestÀllningar angÄende upplevelse av fysisk skolmiljö, pÄverkansmöjligheter samt medel för att Àndra den fysiska miljön formuleras. Till detta kopplas en teori angÄende möjligheter till aktivitet och kreativitet i klassrummet. Resultatet av undersökningen visar att friskolans elever och lÀrare trivs bÀttre med skolans fysiska miljö, upplever att de kan pÄverka miljön mer samt Àr mer nöjda med utrymmena pÄ skolan Àn vad den kommunala skolans elever och lÀrare Àr.

Syftet Àr att redogöra för mÄlsÀttningen med SKYREV, redogöra för ett antal certifierade och icke certifierade revisorers erfarenheter av certifieringen och diskutera vad certifieringen har för möjliga betydelser för den framtida kommunala revisionen. Detta görs genom att primÀrdata samlas in genom personliga intervjuer med sex respondenter. Respondenterna bestÄr av en certifierad kommunal revisor och en icke certifierad kommunal revisor i varje utvald kommun.Teorierna som anvÀnds i arbetet Àr agentteorin och intellektuellt kapital.Empirin utgörs av respondenternas uttalande om SKYREV och den kommunala revisionen och som presenteras kommunvis. Resultatet Àr att SKYREV genom sin certifiering har utvecklat en professionalism och gett en kvalitetsstÀmpel pÄ den kommunala revisionen som dÀrmed höjt revisorernas kompetens. Det har skapats en identítet genom SKYREV som sÀtter prÀgel pÄ den kommunala revisionen och pÄ de kommunala revisorerna..

En undersökning genomförd av Statskontoret, 2005, visar att webbanvÀndare har önskemÄl om att lÀttare hitta information pÄ offentlig sektors webbplatser. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunala webbplatser kan förbÀttras sÄ att anvÀndarna lÀttare kan hitta den information de söker. Enligt teorier hÀmtade frÄn omrÄdet för webbdesign och anvÀndbarhet pÄverkar aspekterna struktur, navigation, design samt text och etikettering möjligheten att hitta pÄ webbplatser. En studie av nio kommunala webbplatser visar att de förevisade teorierna efterföljs i viss mÄn och i olika utstrÀckning av de olika kommunerna. FrÀmst förekommer brister inom omrÄdena struktur samt text och etikettering.

VÄr C-uppsats har varit inriktad pÄ att undersöka etableringen av Alnour International School i LuleÄ höstterminen 2007. Skolan kommer att vara en internationell skola dÀr eleverna erbjuds undervisning i islamsk kultur, religion och arabiska sprÄk. Syftet var att, ur bÄde ett religiöst och samhÀllsperspektiv, undersöka hur Alnour beskriver behovet av en internationell friskola och dels vilka argument motstÄndarna ger mot Alnours etablering. Vi har studerat relevant litteratur, samt tagit del av Lpo 94 och skollagen. Som informationshÀmtande metod har vi anvÀnt oss av kvalitativ fallstudie i form av intervjuer med tvÄ personer som Àr kunniga inom omrÄdet.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en förstÄelse för hur skolledare uppfattar kvalitet i skolan och i sitt ledarskap av lÀrare och annan personal. Jag ska undersöka om det görs nÄgon kvalitetsredovisning inom skolan och om ekonomin pÄverkar skolledarnas kvalitetsarbete..

Denna undersökning handlar om inkludering av elever med AST i grundskolan. Syftet med studienĂ€r att jĂ€mföra den beskrivning som Autism- och Aspergerförbundet och Skolinspektionen ger avbegreppet inkludering, vad de anser behövas för att elever med AST ska kunna inkluderas igrundskolan samt hur de skildrar att denna grupp har det i grundskolan idag. UtifrĂ„n detta syfte hartre forskningsfrĂ„gor formats.Detta Ă€r en kvalitativ undersökning som utgĂ„tt frĂ„n ett induktivt förhĂ„llningssĂ€tt. Det Ă€r i förstahand en litteraturstudie, som studerat och jĂ€mfört dokument frĂ„n Autism- och Aspergerförbundetrespektive Skolinspektionen. Även tvĂ„ intervjuer med företrĂ€dare för ovan nĂ€mnda parter gjordes.Analysen genomfördes under inflytande av idĂ©- och ideologianalys.Studien visar att Autism- och Aspergerförbundet respektive Skolinspektionen definierar begreppetinkludering pĂ„ skilda sĂ€tt, dĂ€r de förra anser att individen bör fĂ„ utrymme att bestĂ€mma över sinegen situation medan de senare anser att samma inkluderande ideal bör omfatta alla.

Titeln pÄ studien Àr "Skolans sjÀl - privat eller offentlig? En diskursanalys om skÀlen för grundskolan". Skolan Àr en historisk framvuxen institution och dagen konstruktioner av skolans skÀl har vuxit fram interdiskursivt. En historisk genomgÄng över hur skÀlen för skolanförÀndrats frÄn och med folkskolans införande i Sverige fram till och med den senaste lÀroplanen Lpo 94, beskrivs. UtvÀrderingar av grundskolan finns med som viktigt empiriskt material som visar hur lÀroplanens intentioner intervenerats i skolpraktiken.

För att en elev ska börja pĂ„ ett nationellt gymnasieprogram krĂ€vs att hon/han har godkĂ€nda betyg i tre Ă€mnen frĂ„n grundskolan och ett av dessa Ă€mnen Ă€r matematik. Men godkĂ€nda elever i matematik frĂ„n Ă„k 9 visar sig ha stora svĂ„righeter med kurs A pĂ„ gymnasiets yrkesförberedande program.Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att belysa vilka skillnader som finns i den matematik som lĂ€rs pĂ„ grundskolans högstadium och gymnasiets kurs Matematik A med avseende pĂ„ de kunskapsmĂ„l som ska uppnĂ„s. Är dessa skillnader stora eller kommer kursen matematik A vara en repetition av tidigare matematik för de elever som gĂ„r pĂ„ yrkesförberedande programmen? Som ett annat syfte söker jag svar pĂ„ frĂ„gan om elevernas svĂ„righeter med att uppnĂ„ godkĂ€nt betyg i matematik A kan hĂ€rröras till dessa skillnader.Undersökningen har gjorts genom sammanstĂ€llning av kursplanerna i matematik för grundskolan Ă„r 9 och kurs A för gymnasieskolan samt kartlĂ€ggning av det matematiska innehĂ„llet i de vanliga lĂ€roböckerna pĂ„ tvĂ„ skolor. DĂ€refter har jag gjort en kvalitativ undersökning genom intervjuer av fyra lĂ€rare pĂ„ de tvĂ„ skolorna.

Syftet med denna studie Àr att se om den kommunala skolan nÀrmat sig Maria Montessoris tankar nÀr det handlar om lÀs- och skrivinlÀrning. Min frÄgestÀllning blir dÀrmed; om och i sÄ fall hur skiljer sig i praktiken den lÀs- och skrivinlÀrning som bedrivs i en Montessoriförskola frÄn den som bedrivs i den kommunala förskolan?Slutsatsen som nÄs baseras dels pÄ en litteraturstudie, dels pÄ en kvalitativ undersökning. Sex pedagoger har deltagit i öppna intervjuer som prÀglats av en dialog.I den teori jag tar min utgÄngspunkt faststÀlls att stora skillnader finns, dessa Äterfinns i praktiken men Àr dÀr inte lÀngre sÄ tydliga.Det mest iögonfallande Àr den betydligt större roll som materialet för undervisningen spelar i Montessoripedagogiken, den Àr mer bunden till det medan den kommunala skolan har betydligt större valfrihet. Gemensamt för dem bÄda Àr dock materialets uppbyggnad och den röda trÄd som det följer, samt en stark tro pÄ barnets förmÄga..

Syftet med denna studie Àr att skaffa kunskap om hur obehöriga lÀrarvikarier upplever sin arbetssituation i den kommunala grundskolan. Med begreppet obehörig lÀrarvikarie menas i denna studie en person som inte har nÄgon anknytning till lÀrarutbildningen. Den empiriska undersökningen bygger pÄ intervjuer av sex obehöriga lÀrarvikarier. Dessa har berÀttat varför de valt att arbeta inom skolan, hur anstÀllningsförfarandet genomfördes, hur de upplever sin arbetssituation utifrÄn krav och stöd samt hur de ser pÄ lÀrarrollen och dess olika arbetsuppgifter. Intervjuer av vikarieansvariga vid elva skolor och en intervju av den kommunala vikarieförmedlingen har Àven genomförts för att förstÀrka bilden av vikariernas arbetssituation.