Syftet med denna studie Àr att fÄ djupare kunskaper om hur musiklÀraren i den kommunala grunskolan ser pÄ och hanterar Àmnet musik i relation till barn med koncentrationssvÄrigheter. DÄ forskning inom omrÄdet musik i kombination med barn med koncentrationssvÄrigheter Àr vÀldigt begrÀnsad presenteras istÀllet en del litteratur om koncentrationssvÄrigheter i sig samt musikens betydelse för mÀnniskan. Dock presenteras en hel del forskning om musikens pÄverkan pÄ mÀnniskans utveckling vilket Àr relevant i sammanhanget. I arbetet utgÄr jag frÄn pragmatismen och det sociokulturella perspektivet dÄ pragmatismen har haft stort inflytande pÄ svensk skola samt att det sociokulturella perspektivet Àr ett vÀldigt brett perspektiv som utgÄr ifrÄn att allt som pÄverkar mÀnniskan Àr sociala konstruktioner, skapade av oss sjÀlva.Studien bygger pÄ strukturerade intervjuer med fyra olika lÀrare i grundskolan. Resultaten visar att musikundervisningen i grundskolan Àr viktigt för alla elever, och kanske viktigast för de elever som lider av koncentrationssvÄrigheter.

Syftet var att undersöka om man med hjÀlp av geobrÀdet i de senare Ären vid grundskolan kan göra frÀmst geometri men Àven brÄkrÀkning intressantare. Undersökningsgruppen bestod av 18 elever i Är sju. Eleverna har fÄtt arbeta med olika laborativa övningar under totalt fem tillfÀllen under min sju veckor lÄnga praktikperiod. Jag har under det att eleverna arbetat med geobrÀdet observerat hur de arbetat, samt fört loggbok. Jag har Àven genomfört intervjuer med 5-6 elever i början och slutet av praktiken.

Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med demokrati och politik i samhÀllskunskap pÄ grundskolans senare del och gymnasiets samhÀllskunskap A vad gÀller uppnÄendemÄl, undervisning och bedömning. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod dÀr tvÄ lÀrare pÄ grundskolan och tvÄ lÀrare pÄ gymnasiet blev intervjuade. Resultatet visar att det finns flera likheter i planering, undervisningsmetoder, anvÀnt material och bedömning mellan grundskolan och gymnasiet i arbetet med demokrati och politik. LÀrarna pÄ grundskolan och gymnasiet har en liknande syn pÄ vad eleven bör kunna för att uppnÄ mÄlen. Studien visar dock att uppnÄendemÄlen uttrycker att det ska rÄda en progression och en viss repetition av ÀmnesomrÄdet pÄ gymnasiet.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Sexualundervisningen Àr en viktig del i skolan, dÀr eleverna fÄr kunskap för livet. Det Àr dÀrförviktigt att undersöka om alla elever fÄr en likvÀrdig utbildning, oavsett vilken typ av skola de gÄr i.Syftet med min studie var att belysa hur sexualundervisningen bedrivs i kristna friskolor ochkommunala skolor. I studien deltog tvÄ kristna friskolor och tvÄ kommunala skolor. För att samlain data anvÀndes den kvantitativa metoden enkÀt och den kvalitativa metoden intervju. EnkÀtendelades ut till totalt 133 elever och totalt intervjuades sex lÀrare.Resultatet visade att det Àr NO-lÀrarna som har huvudansvaret för sexualundervisningen ibÄde de kommunala skolorna och de kristna friskolorna.

Denna uppsats Àr en idéanalys av den mediala debatten av friskolor i dag. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att förstÄ den uppsjö av debatter om friskolor som uppkommit de senaste Ären. Vi menar att media spelar en stor roll i skapandet av den bild svenska folket har av friskolor. VÄr utgÄngspunkt Àr att analysera hur skolans funktion och valfrihet diskuterats i media.Tomas Englund, professor i pedagogik menar att synen pÄ skolan har gÄtt frÄn att fokusera pÄ likvÀrdighet och jÀmlikhet, till profilering och individuell anpassning.SÄ vad sÀger politikerna? VÄr studie belyser att debatten om skolan Àr begrÀnsad utifrÄn vissa normer, exempelvis att friskolan ska finnas men samtidigt vara under stark statlig kontroll.

Syftet med vÄrt arbete var att studera de allmÀnna skolornas och de specifika Montessoriskolornas klassrumsmiljö och deras upplÀgg av lÀsinlÀrning. Valet av studieomrÄde Àr grundat pÄ att klassrumsmiljön har betydelse för lÀsinlÀrning. Vi ville ta reda pÄ om det fanns nÄgra likheter eller skillnader dem emellan och vad eventuella mÀtningar av deras resultat visade. VÄr undersökning Àr baserad pÄ observationer som vi gjort i tvÄ klasser i allmÀnna skolor, vilka Àr de som utgör huvuddelen av skolor i Sverige (Àven kÀnda som kommunala skolor), och tvÄ klasser i den specialiserade friskolan av Montessorimodell. Under vÄra observationer kunde vi konstatera att den allmÀnna och den specificerade pedagogiken har nÀrmat sig varandra: bÄda lÀgger stor vikt vid att ha barnet i centrum.

SammandragHuvudsyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares och flersprÄkiga elevers attityder till flersprÄkighet. Studien gÄr ut pÄ att jÀmföra unga och vuxna flersprÄkiga elever och lÀrare vid tvÄ olika skolformer i den svenska skolan. Undersökningen bestÄr av intervjuer med lÀrare och elever. Studien omfattar fyra elever och en lÀrare frÄn grundskolans senare Är och fyra elever och en lÀrare frÄn den kommunala vuxenutbildningen.VÄr undersökning visar pÄ att det inte Àr nÄgra större skillnader mellan attityderna hos elever i grundskolans senare Är och hos elever i den kommunala vuxenutbildningen. Attityderna skiljer sig inte heller mellan de olika lÀrarna..

Title: What shall we play? -A study of the importance of genre spread in music education. The aim of this study is to examine music teachers' and music students' reflections on the importance of genre spread in music education. The study covers music education in municipal primary schools and municipal music schools/schools of arts and music. I have used both quantitative and qualitative methods in my study.

Syftet med denna jÀmförande studie var att ta reda pÄ om det fanns nÄgra skillnader i arbetssÀtt och miljö kring hur en friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet Àr baserat pÄ semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lÀrare pÄ vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig sÄ till vida att pÄ friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det pÄ den kommunala skolan finns en speciallÀrare stationerad pÄ skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen pÄ skolorna och Àven i den sociala miljön. En slutsats var att alla lÀrare anser sig anpassa sitt arbetssÀtt utefter varje elevs behov och att de inte lÀgger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att fÄ rÀtt hjÀlp..

Syftet med denna uppsats var att belysa kommunala bolags anvÀndning av sponsring av idrott. Valet att undersöka kommunala bolags sponsring av idrott baserades pÄ bristen av tidigare forskning inom detta omrÄde samt vÄra personliga intressen. För att besvara syftet skrevs tre forskningsfrÄgor. SkellefteÄ Kraft valdes som fallstudieobjekt dÀr det genomfördes tre intervjuer. Resultatet frÄn denna studie visade att kommunala bolag anvÀnde sponsring av idrott frÀmst som ett kommunikationsverktyg för att skapa medvetenhet kring varumÀrket och erhÄlla goodwill.

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet Àr stor. En kommun kan bestÄ av en mÀngd olika nÀmnder, bolag och styrelser och alla Àr föremÄl för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen pÄ uppdraget innebÀr att inte allt som sker i kommunen kan granskas och dÀrför krÀvs det prioriteringar frÄn den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt man arbetar med skönlitteratur i grundskolan. Studien Àr av kvalitativ natur och har genomförts i form av intervjuer. DefrÄgestÀllningar som varit relevanta för undersökningen och som legat som grund för intervjuerna har berört litteraturundervisningens karaktÀr, planering och aktuella utförande. Intervjuerna har innefattat tvÄ svensklÀrare pÄ grundskolan och fyra elever. Resultaten frÄn intervjuerna har sammanstÀllts och analyserats med utgÄngspunkt bÄde i de teorier som presenterats i undersökningens inledande kapitel samt i aktuella styrdokument..

I min studie har jag undersökt hur strömmande media (video) anvÀnds pÄ UmeÄ kommuns webbsida. Dessutom har jag analyserat och jÀmfört hur sex kommuner i Sverige anvÀnder rörliga bilder pÄ sina kommunala hemsidor. De sex kommuner som jag har valt att studera har som gemensamt drag att samtliga sÀnder respektive kommunfullmÀktige live med hjÀlp av strömmande video. Slutligen diskuterar jag orsaken till att kommunala hemsidor anvÀnder strömmande media i liten skala och drar nÄgra slutsatser som relaterar möjligheter och hinder i anvÀndning av strömmande media pÄ kommunala hemsidor..

I vÄrt arbete har vi undersökt hur de identitetsskapande processerna pÄ friskolor med elever i grundskolans senare Är ser ut. Genom kvalitativa intervjuer pÄ tre friskolor, en med uttalad kristen vÀrdegrund och tvÄ allmÀnpedagogiska, ville vi ta reda pÄ hur eleverna anser att skolorna pÄverkar deras identitet, om det finns det en tydligare gruppidentitet pÄ friskolor med religiös inriktning, samt vad skolledningens har som mÄl i arbetet med identitetsskapandet och hur detta uppfattas av eleverna. Vi har anvÀnt oss av sociologerna Giddens och Ziehes teorier kring identitetsskapande, samt kunskapssociologerna Berger och Luckmann och av Foucaults teorier kring diskursiva ordningar. UtifrÄn vÄr undersökning kan vi konstatera att samtliga elever anser att deras respektive skola pÄverkar dem i deras identitetsskapande. PÄ de allmÀnpedagogiska skolorna menar eleverna att skolornas pedagogiska inriktning hjÀlper dem att utvecklas till sjÀlvstÀndiga och toleranta individer. Eleverna pÄ skolan med en uttalad kristen vÀrdegrund anser att skolan delvis hjÀlper dem att fÄ ett större sjÀlvförtroende i deras religiositet. Det framkommer ocksÄ tydligt att den gemensamma religiösa gruppidentiteten inte har nÄgon motsvarighet pÄ de allmÀnpedagogiska inriktade friskolorna. En förklaring till detta anser vi vara att eleverna pÄ den kristna friskolan ser sig sjÀlva som avvikande frÄn normen i det sekulariserade samhÀllet och dÀrför skapar ett starkare Vi. Vi finner ocksÄ en överensstÀmmelse mellan skolledningens mÄl i hur eleverna ska uppfatta sig sjÀlva och hur de faktiskt gör det.