Syftet med denna studie Àr att fÄ kÀnnedom om hur lÀrare arbetar med planering utifrÄn kursplaner och mÄl samt hur planeringen kan genomföras i Àmnena svenska och matematik pÄ grundskolan. UtifrÄn studiens syfte stÀlls dessa frÄgestÀllningar: Hur anvÀnder lÀrare skolverkets kursplaner och mÄl i planeringen? Hur genomför lÀrare sitt planeringsarbete i Àmnet svenska pÄ grundskolan? Hur genomför lÀrare sitt planeringsarbete i matematik pÄ grundskolan? Vilken betydelse har den lokala pedagogiska planeringen? Kvalitativa intervjuer anvÀndes som metod med utgÄngspunkt i Jan Trosts bok om detsamma. I studien genomfördes fem informella intervjuer med lÀrare som arbetar med svenska och matematik pÄ grundskolan. I resultatet tydliggörs att lÀrares planeringsarbete kan genomföras pÄ mÄnga olika sÀtt och att de intervjuade lÀrarna ger en tydlig bild om hur denna process implementeras i grundskolan.

VÄrt syfte med examensarbetet har varit att ta reda pÄ hur grundskolan utnyttjar möjligheten att utöka tiden för Àmnet Idrott & hÀlsa, samt om grundskolan strÀvar efter att ha fysisk aktivitet varje dag. Vi hade ocksÄ som syfte att ta reda pÄ hur det ser ut med friluftsdagar pÄ grundskolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Hur utnyttjar grundskolan timplanens möjligheter för Idrott & hÀlsa? ? Genomför grundskolan rekommendationen om strÀvan efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet, och i sÄ fall i vilken utstrÀckning? ? Om skolledarna har idrottslÀrarutbildning, utökas dÄ idrottstimmarna pÄ skolan? ? I vilken utstrÀckning har grundskolan friluftsdagar och vilka aktiviteter Àr vanligast dessa dagar? Genom litteraturstudier fick vi en bakgrund till skolÀmnet Idrott & hÀlsa och fick pÄ sÄ vis vÀsentliga förkunskaper inför vÄr empiriska del i studien. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning.

Problem: Problemet för de kommunala verksamheterna Àr hur de ska fÄ de tilldelade resurserna att rÀcka till för att tillfredsstÀlla kommuninvÄnarnas behov. Under senare tid har man infört nya styrverktyg inom den kommunala verksamheten, ett av dessa Àr ABC-kalkylering. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera varför Uppsala kommun inte fortsatte med ABC-kalkyleringen efter pilotstudien. Vi vill Àven reda ut om skolverksamheten skulle kunna anvÀnda sig av en ABC-kalkylering för att fÄ en mer produktiv resursfördelning. Metod: Vi har valt att arbeta med skolverksamheten inom Uppsala kommun och ABC-kalkylering inom grundskolan.

Sedan 1997 har sjukfrÄnvaron i Sverige fördubblats och kostnaden uppgick Är 2003 till nÀrmare 40 miljarder kronor. De demografiska förÀndringarna och minskade skatteintÀkter i kombination med ökade offentliga utgifter Àr stora utmaningar för framtidens vÀlfÀrdsfinansiering. Med hjÀlp av regressionsanalys vill vi undersöka om de kommunala skillnaderna i sjukskrivningar kan förklaras av den kommunala arbetslösheten Är 2003. Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns förklaringar till varför en del kommuner har högre sjukfrÄnvaro Àn andra. Resultaten analyseras utifrÄn teorier om nyttomaximering och Moral Hazard.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

SamhÀllets intresse för miljörelaterade frÄgor ökar stadigt och alltfler engagerar sig för miljön. För företag Àr miljöredovisningen ett viktigt sÀtt att visa och förmedla sina intressenter om det miljöarbete som bedrivs. Utbudet av frivilliga miljö- och hÄllbarhetsredovisningar har ökat sedan 90-talet och idag miljöredovisar bÄde privata och kommunala bolag. VÄr utgÄngspunkt i uppsatsen Àr att kommunala och privata bolag miljöredovisar av olika anledningar. Vi har dÀrför i vÄr undersökning försökt komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning, vilket gjorts med hjÀlp följande problemformulering: Vilka skillnader finns mellan privata och kommunala bolags frivilliga miljöredovisning? Syftet med vÄr uppsats har varit att utifrÄn intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning.

Bakgrund:Den första januari 2011 trÀdde lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Dess ÀndamÄl var att jÀmstÀlla konkurrensen sinsemellan de privata fastighetsÀgarna och de allmÀnnyttiga kommunala bostadaktiebolagen. Lagen yrkade frÀmst pÄ att de allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolagen skulle agera mer affÀrsmÀssigt för att konkurrensen inte skulle snedvridas. Kommunen som Àgare var bland annat tvungen att stÀlla tydligare krav pÄ bolagen genom att ta ut marknadsmÀssiga borgensavgifter och lÄnerÀntor samt stÀlla marknadsmÀssiga avkastningskrav.FrÄgan Àr nu hur de allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolagen agerat utifrÄn dessa nya förutsÀttningar sedan lagen trÀdde i kraft den 1 januari 2011. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag har implementerats av aktörerna pÄ bostadshyresmarknaden.

VÄrt syfte Àr att undersöka vilken syn pÄ arbete med lÀrstilar pedagoger har pÄ grundskolans tidigare Är jÀmfört med pedagoger pÄ grundskolans senare Är och hur de praktiserar detta i sin undervisning i jÀmförelse med varandra. Finns det nÄgra likheter och skillnader mellan de tvÄ Äldersinriktningarna? Detta med utgÄngspunkt i vad pedagoger som utger sig för att arbeta med lÀrstilar sÀger i vÄra kvalitativa intervjuer. I vÄr empiriska undersökning har vi anvÀnt oss av en inledande enkÀtundersökning för att finna lÀmpliga informanter som utger sig för att arbeta med lÀrstilar. DÀrefter har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultaten av empirin visar pÄ bÄde likheter och skillnader mellan grundskolans tidigare Är och grundskolans senare Är.

Syfte: Syften med denna uppsats Àr att beskriva och förstÄ investerings-beslutsprocessen i kommunala verksamheter och ge förslag till förbÀttringar. Studien belyser processen utifrÄn tjÀnstemannaperspektivet i tre kommuner i HÀlsingland..

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vilka faktorer som möjliggör och/eller förhindrar undervisningen i grundskolans hem- och konsumentkunskap, med fokus pÄ Àmnesintegrering.  FrÄgestÀllningarna som vi önskar svara pÄ i denna studie Àr följande: 1) I vilken utstrÀckning anser lÀrarna att de arbetar Àmnesintegrerat? 2) Vilka faktorer anser lÀrarna pÄverkar Àmnesintegrering i undervisningen? 3) Hur anser lÀrarna att de pÄverkas av ramfaktorerna pÄ de kommunala respektive privata skolorna i förhÄllande till ett Àmnesövergripande arbetssÀtt?Vi undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med sex hem- och konsumentkunskapslÀrare som arbetade vid kommunala respektive privata grundskolor. Intervjuerna genomfördes i tvÄ steg, först en basintervju och dÀrefter en uppföljningsintervju. Materialet tematiserades och analyserades utifrÄn vÄra analysverktyg, vi anvÀnde oss av ramfaktorsteorin.

Vi har under Äret fÄtt larmrapporter om att Sveriges matematikundervisning Àr undermÄlig. Enligt Skolverkets statistik fÄr vi ocksÄ detta bekrÀftat. Undersökningen avser att ta reda pÄ hur lÀrare uttrycker sig kring undervisning, elevens sjÀlvbild och kunskapsbedömning nÀr det gÀller att minimera antalet elever som lÀmnar grundskolan utan betyg i matematik. I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex matematiklÀrare i grundskolans senare Är. Med dessa intervjuer vill vi synliggöra tÀnkbara orsaker till att svenska elever tappar mark nÀr det gÀller matematikkunskaper.

FrÄn och med vÄren 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan som hjÀlper dem framÄt i strÀvan att uppnÄ mÄlen. Syftet med det hÀr arbetet, Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna sjÀlva tror att deras funktion och roll i klassrummet kommer att förÀndras genom införandet av den individuella utvecklingsplanen, IUP, i grundskolan. För att ta reda pÄ det genomför jag intervjuer med sex lÀrare i grundskolan, frÄn förskoleklass till Ärskurs fem. Resultatet visar att det i stort finns en positiv attityd kring införandet av IUP, och att lÀrarna pÄ sikt hoppas att det ska bli ett redskap och hjÀlpmedel för dem i deras yrkesutövande. Men lÀrarna Àr ocksÄ medvetna om, och lite oroliga för, att införandet av IUP kommer att krÀva mycket arbete och tid för att bli en naturlig del av skolans verksamhet.

Barn och ungdomar som flyttar till LuleÄ frÄn andra lÀnder fÄr först en skolintroduktion pÄförberedelseenheten VÀlkomsten. NÀr de har grundlÀggande kunskaper i svenska, gÄr deöver till grund- eller gymnasieskolan. Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en uppfattning omhur skolgÄngen efter introduktionen fungerar för sent anlÀnda elever i grundskolan i LuleÄ.Med fokus pÄ integrering, individualisering och mÄluppfyllelse har jag undersökt denaktuella situationen för nÄgra elever i grundskolans senare Är genom att intervjua dem ochderas lÀrare. Resultatet pekar pÄ att eleverna Àr fysiskt och socialt integrerade i sina klasseroch skolor, men att deras utbildning till stora delar bygger pÄ individuellt arbete ochindividuell handledning. Studiehandledning pÄ modersmÄl förekommer inte, och bara enav de intervjuade eleverna deltar i modersmÄlsundervisning.

Med denna studie har vi velat gÄ vidare utifrÄn tidigare forskning som visat att musikÀmnet har en lÀgre status i den svenska grundskolan. Syftet med uppsatsen har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med lÀrare i grundskolans senare Är, undersöka om anledningen kunde hÀrledas frÄn hur dessa lÀrare sÄg pÄ kunskap och hur de vÀrderade skolÀmnen sinsemellan. Resultatet av denna undersökning visar att dessa lÀrare anser att kunskap Àr vÀrdefull nÀr den fyller en nytta, och att alla utom en lÀrare rangordnar skolÀmnen sinsemellan beroende pÄ om Àmnen anses inneha viktiga funktioner eller enbart uppfattas som roliga bonusÀmnen i skolan. De slutsatser som kunnat dras ur undersökningens resultat Àr att sÄdana vÀrderingar av kunskap och Àmnen sinsemellan som intervjupersonerna visat pÄ har betydelse för den status musikÀmnet ges..

Med denna studie har vi velat gÄ vidare utifrÄn tidigare forskning som visat att musikÀmnet har en lÀgre status i den svenska grundskolan. Syftet med uppsatsen har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med lÀrare i grundskolans senare Är, undersöka om anledningen kunde hÀrledas frÄn hur dessa lÀrare sÄg pÄ kunskap och hur de vÀrderade skolÀmnen sinsemellan. Resultatet av denna undersökning visar att dessa lÀrare anser att kunskap Àr vÀrdefull nÀr den fyller en nytta, och att alla utom en lÀrare rangordnar skolÀmnen sinsemellan beroende pÄ om Àmnen anses inneha viktiga funktioner eller enbart uppfattas som roliga bonusÀmnen i skolan. De slutsatser som kunnat dras ur undersökningens resultat Àr att sÄdana vÀrderingar av kunskap och Àmnen sinsemellan som intervjupersonerna visat pÄ har betydelse för den status musikÀmnet ges..