Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i den höga arbetslöshet och ökade tilltro till utbildning som rÄder i dagens samhÀlle och har som syfte att ta reda pÄ vad vuxenelever har för motiv och mÄl med sin utbildning och om dessa pÄverkas av deras kön, nationalitet eller bildningsbakgrund.  Uppsatsen bygger pÄ en enkÀtundersökning som genomförts bland Komvuxelever som studerar pÄ bÄde grundskole- och gymnasienivÄ och visar pÄ motiv och mÄl med vuxenutbildningen sÄsom utbildning, arbete, sprÄk och kommunikation, samhÀllsdeltagande och personlig utveckling.Dessa motiv och mÄl representeras som kvantitativa data och analyseras sedan utifrÄn respondenternas kön, nationalitet och bildningsbakgrund samt diskuteras i förhÄllande till tidigare forskning pÄ omrÄdet, dÀr bland annat mÀn och kvinnors olika studieval, nyanlÀnda svenskars situation inom det svenska skolvÀsendet och arbetslivet och skolans roll i reproduktionen av klassamhÀllet behandlas. Vidare presenteras i uppsatsen resultat som tyder pÄ att kön och social bakgrund pÄverkar de motiv och mÄl som presenterats, men att ocksÄ dagens samhÀllsstruktur, arbetsmarknadssituation och utbildningstilltro mÄste ses som viktiga pÄverkansfaktorer..

The aim of this master thesis is to study how teachers in adult education view the phenomenon of information seeking in education. We have interviewed adult education teachers, and the method used when working with the data was phenomenography. We found three categories in our material: 1. Information seeking is the student?s responsibility; 2.

Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.

Vuxenutbildning ska enligt andragogiken organiseras annorlunda Àn utbildning för unga mÀnniskor.Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda pÄ om vÄr skolas nya modell för undervisning/handledning i engelska grund och engelska A kan Ästadkomma ett nÀrmande till andragogiska principer. Jag ville ocksÄ se hur omstÀllningen till nytt arbetssÀtt pÄverkade kursdeltagarna, samt var de skulle lÀgga tyngdpunkten i en idealisk undervisning/handledning. Metod och material för arbetet utgjordes av litteraturstudier, studiebesök, förelÀsning, samt en kvantitativ enkÀtundersökning i kombination med en strukturerad intervju med de studerande. Resultatet av undersökningen visar att vi tycks ha nÀrmat undervisning/handledning till andragogiska principer. VÄra studerande lÀgger tyngdpunkten pÄ undervisningens pedagogiska upplÀgg, men efter omstruktureringen syns ett vidgat perspektiv till synpunkter pÄ nya omrÄden som arbetssÀtt och flexibilitet.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Den hÀr studien handlar om hur vuxenstuderande vill ha sina studier organiserade. I vuxenutbildningens styrdokument framhÄlls vikten av flexibelt lÀrande, som ska ge den studerande möjlighet att sjÀlv vÀlja tid, plats, takt och arbetssÀtt. Den hÀr studien fokuserar pÄ vad mÄlgruppen, de vuxenstuderande, upplever utmÀrkande för en bra lÀrandesituation. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med nio vuxenstuderande, som bearbetats enligt fenomenografisk forskningsmetod. Studiens teoriram utgÄr frÄn ett sociokulturellt synsÀtt, dÀr man menar att mÀnniskor konstruerar sin verklighetsuppfattning i dialog med andra. Studien försöker bidra med kunskap om hur arbetssÀtt bör utformas för att realisera idén om flexibelt lÀrande utifrÄn mÄlgruppens villkor. Resultatet sammanfattas i fyra analyskategorier: ? sociala aspekter pÄ lÀrandesituationen ? handledarfunktionen i lÀrandesituationen ? den skriftliga kommunikationen i lÀrandesituationen ? motivationen i lÀrandesituationen. Dialogens och den sociala interaktionens stora betydelse för lÀrandet betonas av samtliga informanter.

Sammanfattning: Det hÀr Àr en empirisk studie om fritidgÄrdens samarbete med sex olika högstadieskolor i en medelstor kommun. Vi valde endast en fritidsgÄrd för att det Àr den enda som finns i kommunen. Eftersom att det finns stor kriminalitet bland ungdomarna i den hÀr kommunen undersöker vi vilka ÄtgÀrder skolan och fritidsgÄrden tar tillsammans för att hjÀlpa ungdomarna ifrÄga.Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och analysera samarbetet mellan fritidsgÄrden och högstadieskolorna ur ett ledarperspektiv. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie.En av de största hinder Àr att struktur och mÄl Àr oklara i samarbetena. Fritidsledarna och skolans ledning har stor flexibilitet i utbildningsbakgrunden och olika erfarenheter och dÀrför kunde de ge mycket mer i de hÀr samarbetena om mÄl och struktur var tydligare.

Det motivationsklimat som omger idrottare kan pa?verka sa?va?l deras prestation som deras va?lbefinnande. Med utga?ngspunkt i sja?lvbesta?mmandeteorin underso?ktes hur motivationsklimatet sa?g ut, vilka styrkor det hade och vilka eventuella ha?lsorisker det kunde skapa i en grupp innebandyspelare i Superligan. Enligt sja?lvbesta?mmandeteorin har ma?nniskor tre grundla?ggande behov (autonomi, kompetens och samho?righet).

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvÀndningen (frÀmst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lÀrande. De elevgrupper som har fokuserats har lÀst samma Àmnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom lÀsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), nÄgra intervjuer, jÀmförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lÀrandet varken utvecklas sÀmre eller bÀttre i studiemiljöer dÀr man har bÄde lektionsundervisning och handledning pÄ nÀtet. Konflikter i grupper uppstÄr och blir synliga Àven pÄ nÀtet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar mÄnga mail, andra Àr eller blir helt tysta.

Teknik och data a?r nyckeln till att Bonnier Business Media (BBM) ska kunna na? sina ma?l och leverera ytterligare tillva?xt. Da?rfo?r vill man ligga i framkant na?r det ga?ller att underso?ka nya tekniker som kan fo?rba?ttra plattformarna och go?ra dem mer tidsenliga. BBM har bland annat velat ta fram ett rekommendationssystem som ska anva?ndas till att go?ra inneha?llet individanpassat pa? webbplatserna och pa? ett effektivt sa?tt presentera detta sa? att de olika ma?lgrupperna fa?r den information de fo?rva?ntar sig.

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.

Syftet med detta arbete Àr att belysa förekomsten och genomförandet av kartlÀggningar av skriftsprÄkliga svÄrigheter inom sfi samt dess innehÄll och ev. konsekvenser. Studien har ett specialpedagogiskt perspektiv, Àr inspirerad av kvantitativ metod och genomfördes med hjÀlp av webbaserad enkÀt dÀr data insamlades frÄn 29 lÀrare/personal inom sfi-utbildningen i olika kommuner i södra Sverige. En bakgrund ges med information omkring sfi-utbildningen följt av ett litteraturavsnitt dÀr forskning gÀllande kartlÀggning pÄ svenska och andrasprÄk presenteras. PÄ grund av det lÄga deltagarantalet redovisas resultatet deskriptivt med frekvenstabeller och stapeldiagram.

Andelen avhopp fr?n den kommunala vuxenutbildningen ?r h?g. Enligt Skolverkets statistik l?g andelen avhopp mellan 18.7 och 20.2 procent under kalender?ren 2004-2009 (Skolverket 2011). Syftet med den h?r studien ?r att studera hur man som l?rare kan g?ra f?r att ?ka chansen att eleverna slutf?r de kurser de p?b?rjar. F?r att ta reda p? det har jag gjort en litteraturstudie ?ver vad forskningen ger f?r m?jliga sk?l till att eleverna s?ker kursen fr?n b?rjan samt varf?r de v?ljer att hoppa av.

I dag har de flesta arbetstagare förvandlats till medarbetare, Ätminstone i teorin. Arbetsgivare söker numera "medarbetare" och kallar sina anstÀllda sÄ. Det lÄter trevligare - att "arbeta med", istÀllet för det mera passiva "att ta arbete".Allt fler företag och organisationer har uppmÀrksammat vikten av medarbetarskap, i syfte att utveckla ansvarstagande och förÀndringsförmÄga pÄ arbetsplatserna.Den hÀr uppsatsen Àr kvalitativ intervjustudie om hur anstÀllda i en matbutik uppfattar medarbetarskap. Syftet med studien Àr, att fÄ en djupare förstÄelse för hur de anstÀllda i den organisation vi har valt att studera, upplever medarbetarskap och hur detta pÄverkar deras personliga utveckling. Som en del i medarbetarskapskonceptet pÄvisas ocksÄ vikten av ledarskap, samt hur ett komplext begrepp som medarbetarskap upplevs av anstÀllda i en platt organisation dÀr alla strÀvar efter samma mÄl.Komplexitet av medarbetarskapet resulterar i att vi, i vÄr strÀvan att fÄ en djupare förstÄelse i den hÀr studien, tar upp olika aspekter som ledarskap, lÀrande och reflektion, som alla, enligt oss, spelar en viktigt roll i medarbetarskapet..