Thor,Cecilia och Thor Kristina (2006) LÀrares erfarenheter av validering pÄ Komvux. ( TeatcherŽs experience of assessment at Komvux). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60p, Malmö Högskola.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare,som arbetar med validering inom omvÄrdnadsprogrammets flexibla vuxenutbildning,har för erfarenheter av dagens valideringsprocess pÄ Komvux.Vi vill ocksÄ ta reda pÄ om de har nÄgra förslag pÄ förÀndringar eller förbÀttringar gÀllande valideringsprocessen.Vi har intervjuat nio lÀrare som arbetar pÄ tre olika Komvuxskolor.Resultatet visar att mÄnga lÀrare vill flytta valideringsprocessen frÄn skolmiljön till den kliniska verksamheten.De anser ocksÄ att sjÀlva bedömningen av en individs kunskaper bör ske individuellt men sjÀlva sjÀlvskattningen kan göras i grupp.Vidare menar lÀrarna att svenska sprÄket har stor betydelse i valideringssammanhang.Nationella riktlinjer och nationell valideringsutbildning Àr nÄgot som vissa lÀrare anser vara viktigt för att fÄ en likvÀrdighet i valideringsprocessen..

Syftet med uppsatsen var att med utgÄngspunkt i en fokusgrupp identifiera ett personalvetarperspektiv pÄ initiering av organisationsförÀndring och analysera detta i förhÄllande till en modell för organisationsförÀndring samt diskutera konsekvenserna av att inte ta hÀnsyn till detta perspektiv. UtgÄngspunkten var kvalitativ. Den valda metoden var en fokusgrupp. I fokusgruppen anvÀndes ett stimulus material i form av en fiktiv situation. Denna kompletterades sedan med uppföljande individuella intervjuer.

MÄnga chefer vÀljer idag att dela pÄ ledarskapet och tillhörande uppgifter. Orsakerna till varför chefer vÀljer att arbeta pÄ detta sÀtt Àr mÄnga, men grundar sig ofta i att de Àr missnöjda med den rÄdande situationen i organisationen. Chefer Àr inte nöjda med sitt ledarskap och medarbetarna Àr inte nöjda med chefernas prestationer. Syftet med min uppsats Àr att utifrÄn en forskningsöversikt, analysera och reflektera över om de karaktÀristiska dragen för ett gott ledarskap stÀmmer överrens med utfallet av delat ledarskap.UtifrÄn mitt arbete kan jag konstatera att ett parledarskap innehÄller mÄnga av de faktorer som brukar kÀnneteckna ett gott ledarskap. Det Àr dock svÄrt att generellt beskriva vad som Àr ett gott ledarskap och vilken ledningsform som passar bÀst i alla organisationer.

Ma?let med detta examensarbete har varit att studera Migrationsverkets va?ntrum vid Asylpro?vningsenheten i Flen och hur det anva?nds. Detta fo?r att identifiera rummets brister och fo?rba?ttringsmo?jligheter. Syftet har vidare varit att ta fram ett gestaltningsfo?rslag som skapar en tydligare identitet fo?r rummet och som bidrar till en starkare la?nk mellan beso?kare och myndighet.Genom metoder, sa?som observationer, platsanalys, notationer, intervjuer samt omva?rldsanalys, har en o?kad fo?rsta?else fo?r va?ntrummet skapats och det har konstaterats att det finns en brist vad ga?ller rummets igenka?nning och identitet.Med hja?lp av litteratur och resultatet fra?n metoderna har ett gestaltningsfo?rslag sedan utvecklats.

Sammandrag Det hÀr arbetet handlar om elevgrupper pÄ tre olika nivÄer och hur de nyttjar bisatser i sina texter. TvÄ av grupperna har svenska som sitt andrasprÄk; en av dem gÄr pÄ grundlÀggande vuxenutbild-ning och den andra pÄ den gymnasiala motsvarigheten. Den tredje gruppen utgörs av elever med svenska som förstasprÄk, och dessa studerar pÄ gymnasial vuxenutbildning.För att faststÀlla andrasprÄkselevernas möjligheter att utveckla en komplex syntax, undersöks först deras PT-nivÄ utifrÄn Processbarhetsteorin och dÀrefter syntaktiskt samordning och underordning av bisatser. DÀrefter anlÀggs olika perspektiv pÄ bisatsanvÀndning, sÄsom nivÄer av underordning, bi-satsfrekvens och topikalisering av bisatser. Likheter och skillnader mellan de tre grupperna visas och mynnar ut i slutsatsen att studienivÄ Àr viktigare faktor för L2-tillÀgnande Àn förstasprÄk.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frÄgorna gÀllde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jÀmförelse av vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta Älderns och motivationens betydelse för studierna och om lÀraren kan pÄverka motivationen. Resultaten frÄn studien visar att nÀr vuxna Äterupptar studier efter ett avbrott bör lÀraren möta personen dÀr han/hon Àr. Förkunskaper i Àmnet, attityder och villkor för nÀr deltagaren kan studera tar lÀraren reda pÄ genom samtal eller diagnoser.

Bakgrunden till uppsatsen grundas i ett allmÀnintresse i hur organisationer som dagligen pÄverkar den enskilde medborgaren förÀndras. Efterhand blev vi mer intresserade av hur förÀndringen pÄverkat de som arbetar inom organisationen och hur deras möjlighet att pÄverka sin vardag har förÀndrats. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och diskutera hur mellanchefer pÄ FörsÀkringskassans handlingsutrymme har pÄverkats under och efter en organisationsförÀndring. Vi har, utöver att titta generellt pÄ handlingsutrymme, Àven fokuserat pÄ hur kommunikation och delaktighet upplevdes under samma period. Metoden som anvÀndes var av kvalitativ/konstruktionistisk karaktÀr, eftersom vÄr tanke med studien byggde pÄ att förstÄ relationen mellan relativt komplexa, mÄngfacetterade och subjektiva begrepp.

Syftet med följande uppsats Àr att undersöka hur nÄgra verksamma sfi-lÀrare och elever ser pÄ sprÄkutvecklingens svÄrigheter och möjligheter inom sfi. DÀrtill att undersöka Ätta stycken sfi-elevers egna utsagor om sina erfarenheter kring svÄrigheterna inom sfi. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur fem verksamma sfi-lÀrare och Ätta sfi-elever pÄ tre olika skolor diskuterar kring dessa faktorer, samt vad de fÄr för konsekvenser i det dagliga arbetet gÀllande exempelvis didaktiska metoder. Mitt resultat pÄvisar att bÄde lÀrarna och eleverna har teorier om att vilka faktorer som pÄverkar elevernas sprÄkutveckling och att det förekommer skillnader gÀllande hur effektivt de olika eleverna har förutsÀttningar utvecklas. Analysen pekar pÄ att lÀrarna har svÄrt att implementera styrdokumenten i det praktiska arbetet och Àven har svÄrigheter med att finna en avvÀgning mellan att förbereda eleverna för informella situationer samtidigt som de ska prestera bra pÄ de nationella slutproven..

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

Vi Àmnar kartlÀgga arbetet kring varumÀrkesstrategier hos Öhrlings PriceWaterhouseCoopers, avsedda för att attrahera, behÄlla och utnyttja kompetent personal. VÄrt syfte blir sÄledes att undersöka företagets ñ€employer brandñ€, samt hur det pÄverkar organisationens interna arbetsprocesser och positionering pÄ kompetensmarknaden. Uppsatsen Àr av kvalitativ och kartlÀggande fallstudiekaraktÀr och vi har anvÀnt oss av en induktiv undersöknings ansats. PrimÀrdata utgörs av intervjuer med representanter frÄn fallföretaget samt en expertintervju. Ur studien gÄr att urskönja att investeringar görs i företagets employer brand.

This study draws upon the framework for analyzing the discourse of a science classroom introduced by Mortimer and Scott (2003). It has been used for many studies before on high school youths, but never on adults. Therefore, this study focuses on the interaction between teacher and students in an adult education on high school level in physics, and how students can change the classroom discourse. Observations took place in two different schools for adults, in four different teaching groups. The result was analyzed by pattern of interactions, communicative approach, teaching purpose, type of student questions and their effect on the classroom discourse.

The need for second language learning is increasing in today?s multicultural and globalized society, and adult studies are becoming more common. Teachers must encourage all students, and all schools need to promote equality. Motivation is one of the most important factors for positive learning and progress, and it can be helpful for second language teachers to know more about this subject. The aim of this study was to examine which motivational factors that influence adult immigrants to learn Swedish through SFI education in Sweden.

Being able to study at the Municipal Adult Education, Komvux, is a privilege available to adults in Sweden of age 20 and above. Although almost 200 000 people attended Komvux 2011 in Sweden, a fifth of the participants discontinued their studies before completing their course(s). This becomes costly for the society, but it is also diminishes the future chances of a career and college studies. In our thesis we have done a quantitative investigation trying to determine what the reasons for dropping out could be. A request to participate in our survey were sent out to all 64 people who dropped out one or more courses during the fall semester 2012 at a Municipal Adult Education in southern Norrland.

Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i den höga arbetslöshet och ökade tilltro till utbildning som rÄder i dagens samhÀlle och har som syfte att ta reda pÄ vad vuxenelever har för motiv och mÄl med sin utbildning och om dessa pÄverkas av deras kön, nationalitet eller bildningsbakgrund.  Uppsatsen bygger pÄ en enkÀtundersökning som genomförts bland Komvuxelever som studerar pÄ bÄde grundskole- och gymnasienivÄ och visar pÄ motiv och mÄl med vuxenutbildningen sÄsom utbildning, arbete, sprÄk och kommunikation, samhÀllsdeltagande och personlig utveckling.Dessa motiv och mÄl representeras som kvantitativa data och analyseras sedan utifrÄn respondenternas kön, nationalitet och bildningsbakgrund samt diskuteras i förhÄllande till tidigare forskning pÄ omrÄdet, dÀr bland annat mÀn och kvinnors olika studieval, nyanlÀnda svenskars situation inom det svenska skolvÀsendet och arbetslivet och skolans roll i reproduktionen av klassamhÀllet behandlas. Vidare presenteras i uppsatsen resultat som tyder pÄ att kön och social bakgrund pÄverkar de motiv och mÄl som presenterats, men att ocksÄ dagens samhÀllsstruktur, arbetsmarknadssituation och utbildningstilltro mÄste ses som viktiga pÄverkansfaktorer..