So?kmotoroptimering eller SEO (Search Engine Optimization), har blivit enmycket viktig del na?r det ga?ller att profilera sig online. Det som avses medso?kmotoroptimering a?r att go?ra fo?ra?ndringar pa? en webbsida sa? att denplaceras ho?gre upp bland resultaten hos so?kmotorerna, och pa? ett sa?dant sa?ttfa?r en sto?rre exponering. Na?r man fo?rso?ker go?ra fo?ra?ndringar pa? en sida sa?kan man dela in fo?ra?ndringar i ?pa?? och ?utanfo?r? webbsidan, on och off-site.Fo?ra?ndringar ?on-site? betyder dels att man go?r fo?ra?ndringar i html koden ochdels att man fo?rso?ker go?ra sidan sa? anva?ndarva?nlig som mo?jligt.

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

Thor,Cecilia och Thor Kristina (2006) LÀrares erfarenheter av validering pÄ Komvux. ( TeatcherŽs experience of assessment at Komvux). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60p, Malmö Högskola.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare,som arbetar med validering inom omvÄrdnadsprogrammets flexibla vuxenutbildning,har för erfarenheter av dagens valideringsprocess pÄ Komvux.Vi vill ocksÄ ta reda pÄ om de har nÄgra förslag pÄ förÀndringar eller förbÀttringar gÀllande valideringsprocessen.Vi har intervjuat nio lÀrare som arbetar pÄ tre olika Komvuxskolor.Resultatet visar att mÄnga lÀrare vill flytta valideringsprocessen frÄn skolmiljön till den kliniska verksamheten.De anser ocksÄ att sjÀlva bedömningen av en individs kunskaper bör ske individuellt men sjÀlva sjÀlvskattningen kan göras i grupp.Vidare menar lÀrarna att svenska sprÄket har stor betydelse i valideringssammanhang.Nationella riktlinjer och nationell valideringsutbildning Àr nÄgot som vissa lÀrare anser vara viktigt för att fÄ en likvÀrdighet i valideringsprocessen..

Syftet med uppsatsen var att med utgÄngspunkt i en fokusgrupp identifiera ett personalvetarperspektiv pÄ initiering av organisationsförÀndring och analysera detta i förhÄllande till en modell för organisationsförÀndring samt diskutera konsekvenserna av att inte ta hÀnsyn till detta perspektiv. UtgÄngspunkten var kvalitativ. Den valda metoden var en fokusgrupp. I fokusgruppen anvÀndes ett stimulus material i form av en fiktiv situation. Denna kompletterades sedan med uppföljande individuella intervjuer.

MÄnga chefer vÀljer idag att dela pÄ ledarskapet och tillhörande uppgifter. Orsakerna till varför chefer vÀljer att arbeta pÄ detta sÀtt Àr mÄnga, men grundar sig ofta i att de Àr missnöjda med den rÄdande situationen i organisationen. Chefer Àr inte nöjda med sitt ledarskap och medarbetarna Àr inte nöjda med chefernas prestationer. Syftet med min uppsats Àr att utifrÄn en forskningsöversikt, analysera och reflektera över om de karaktÀristiska dragen för ett gott ledarskap stÀmmer överrens med utfallet av delat ledarskap.UtifrÄn mitt arbete kan jag konstatera att ett parledarskap innehÄller mÄnga av de faktorer som brukar kÀnneteckna ett gott ledarskap. Det Àr dock svÄrt att generellt beskriva vad som Àr ett gott ledarskap och vilken ledningsform som passar bÀst i alla organisationer.

Ma?let med detta examensarbete har varit att studera Migrationsverkets va?ntrum vid Asylpro?vningsenheten i Flen och hur det anva?nds. Detta fo?r att identifiera rummets brister och fo?rba?ttringsmo?jligheter. Syftet har vidare varit att ta fram ett gestaltningsfo?rslag som skapar en tydligare identitet fo?r rummet och som bidrar till en starkare la?nk mellan beso?kare och myndighet.Genom metoder, sa?som observationer, platsanalys, notationer, intervjuer samt omva?rldsanalys, har en o?kad fo?rsta?else fo?r va?ntrummet skapats och det har konstaterats att det finns en brist vad ga?ller rummets igenka?nning och identitet.Med hja?lp av litteratur och resultatet fra?n metoderna har ett gestaltningsfo?rslag sedan utvecklats.

Sammandrag Det hÀr arbetet handlar om elevgrupper pÄ tre olika nivÄer och hur de nyttjar bisatser i sina texter. TvÄ av grupperna har svenska som sitt andrasprÄk; en av dem gÄr pÄ grundlÀggande vuxenutbild-ning och den andra pÄ den gymnasiala motsvarigheten. Den tredje gruppen utgörs av elever med svenska som förstasprÄk, och dessa studerar pÄ gymnasial vuxenutbildning.För att faststÀlla andrasprÄkselevernas möjligheter att utveckla en komplex syntax, undersöks först deras PT-nivÄ utifrÄn Processbarhetsteorin och dÀrefter syntaktiskt samordning och underordning av bisatser. DÀrefter anlÀggs olika perspektiv pÄ bisatsanvÀndning, sÄsom nivÄer av underordning, bi-satsfrekvens och topikalisering av bisatser. Likheter och skillnader mellan de tre grupperna visas och mynnar ut i slutsatsen att studienivÄ Àr viktigare faktor för L2-tillÀgnande Àn förstasprÄk.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frÄgorna gÀllde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jÀmförelse av vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta Älderns och motivationens betydelse för studierna och om lÀraren kan pÄverka motivationen. Resultaten frÄn studien visar att nÀr vuxna Äterupptar studier efter ett avbrott bör lÀraren möta personen dÀr han/hon Àr. Förkunskaper i Àmnet, attityder och villkor för nÀr deltagaren kan studera tar lÀraren reda pÄ genom samtal eller diagnoser.

Bakgrunden till uppsatsen grundas i ett allmÀnintresse i hur organisationer som dagligen pÄverkar den enskilde medborgaren förÀndras. Efterhand blev vi mer intresserade av hur förÀndringen pÄverkat de som arbetar inom organisationen och hur deras möjlighet att pÄverka sin vardag har förÀndrats. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och diskutera hur mellanchefer pÄ FörsÀkringskassans handlingsutrymme har pÄverkats under och efter en organisationsförÀndring. Vi har, utöver att titta generellt pÄ handlingsutrymme, Àven fokuserat pÄ hur kommunikation och delaktighet upplevdes under samma period. Metoden som anvÀndes var av kvalitativ/konstruktionistisk karaktÀr, eftersom vÄr tanke med studien byggde pÄ att förstÄ relationen mellan relativt komplexa, mÄngfacetterade och subjektiva begrepp.

Syftet med följande uppsats Àr att undersöka hur nÄgra verksamma sfi-lÀrare och elever ser pÄ sprÄkutvecklingens svÄrigheter och möjligheter inom sfi. DÀrtill att undersöka Ätta stycken sfi-elevers egna utsagor om sina erfarenheter kring svÄrigheterna inom sfi. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur fem verksamma sfi-lÀrare och Ätta sfi-elever pÄ tre olika skolor diskuterar kring dessa faktorer, samt vad de fÄr för konsekvenser i det dagliga arbetet gÀllande exempelvis didaktiska metoder. Mitt resultat pÄvisar att bÄde lÀrarna och eleverna har teorier om att vilka faktorer som pÄverkar elevernas sprÄkutveckling och att det förekommer skillnader gÀllande hur effektivt de olika eleverna har förutsÀttningar utvecklas. Analysen pekar pÄ att lÀrarna har svÄrt att implementera styrdokumenten i det praktiska arbetet och Àven har svÄrigheter med att finna en avvÀgning mellan att förbereda eleverna för informella situationer samtidigt som de ska prestera bra pÄ de nationella slutproven..

This study draws upon the framework for analyzing the discourse of a science classroom introduced by Mortimer and Scott (2003). It has been used for many studies before on high school youths, but never on adults. Therefore, this study focuses on the interaction between teacher and students in an adult education on high school level in physics, and how students can change the classroom discourse. Observations took place in two different schools for adults, in four different teaching groups. The result was analyzed by pattern of interactions, communicative approach, teaching purpose, type of student questions and their effect on the classroom discourse.

Vi Àmnar kartlÀgga arbetet kring varumÀrkesstrategier hos Öhrlings PriceWaterhouseCoopers, avsedda för att attrahera, behÄlla och utnyttja kompetent personal. VÄrt syfte blir sÄledes att undersöka företagets ñ€employer brandñ€, samt hur det pÄverkar organisationens interna arbetsprocesser och positionering pÄ kompetensmarknaden. Uppsatsen Àr av kvalitativ och kartlÀggande fallstudiekaraktÀr och vi har anvÀnt oss av en induktiv undersöknings ansats. PrimÀrdata utgörs av intervjuer med representanter frÄn fallföretaget samt en expertintervju. Ur studien gÄr att urskönja att investeringar görs i företagets employer brand.

The need for second language learning is increasing in today?s multicultural and globalized society, and adult studies are becoming more common. Teachers must encourage all students, and all schools need to promote equality. Motivation is one of the most important factors for positive learning and progress, and it can be helpful for second language teachers to know more about this subject. The aim of this study was to examine which motivational factors that influence adult immigrants to learn Swedish through SFI education in Sweden.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

Being able to study at the Municipal Adult Education, Komvux, is a privilege available to adults in Sweden of age 20 and above. Although almost 200 000 people attended Komvux 2011 in Sweden, a fifth of the participants discontinued their studies before completing their course(s). This becomes costly for the society, but it is also diminishes the future chances of a career and college studies. In our thesis we have done a quantitative investigation trying to determine what the reasons for dropping out could be. A request to participate in our survey were sent out to all 64 people who dropped out one or more courses during the fall semester 2012 at a Municipal Adult Education in southern Norrland.