Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur de elever som studerar pÄ en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lÀrare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utlÀndsk hÀrkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad sÄ tycker jag att det Àr intressant att undersöka den hÀr frÄgestÀllningen för min fortsatta lÀrargÀrning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, dÀr 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara pÄ vissa förutbestÀmda frÄgor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid tvÄ tillfÀllen för att kunna sÀrskilja om eleverna var svenska eller med utlÀndsk hÀrkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom dÀr kan svaren fritt analyseras och förstÄs och dÀrigenom fÄ en helhetsbeskrivning och en mer djupgÄende kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade pÄ att för samtliga deltagande elever var lÀrandesituationen i klassrummet viktig, hur lÀraren genomför sina lektioner.

Bakgrunden till studien grundar sig i ett ökat fokus pÄ hÀlsofrÀmjande arbete i arbetslivet. För att utveckla ett mer hÀlsofrÀmjande förhÄllningssÀtt har ledaren en viktig funktion, en aspekt vi beslöt oss för att studera nÀrmare. Uppsatsen Àr en intervjustudie av kvalitativ karaktÀr, dÀr sex ledare samt en hÀlsopromotor i Lunds kommun har intervjuats. Syftet med studien Àr att belysa ledarnas arbete med, och deras uppfattningar om hÀlsofrÀmjande arbete. Vi identifierar de insatser som utförs för att frÀmja hÀlsa pÄ arbetsplatser, samt studerar de olika sÀtt pÄ vilka ledarna inhÀmtar och vidarebefordrar kunskap inom omrÄdet.

Denna studies syfte var att skapa ett valideringsinstrument för att nivÄbestÀmma ochvalidera kunskaper hos vuxna elever inför byggutbildning. Orsaken till att författarenvalde detta omrÄde var en upplevd brist i den egna verksamheten. Eftersom problemetsom studerades var i den egna verksamheten blev det naturligt att vÀljaaktionsforskning som metod. Valideringsinstrumenten som studerades anvÀnde sig avsÄvÀl kvalitativ intervju som praktisk handling. I resultatet redovisas utifrÄn kunskapsbegreppenepisteme, techne och fronesis vad som kan eller inte kan valideras i intervjuoch praktisk övning samt hur resultatet av en validering kan pÄverkas av sÄvÀl avtestledarens interaktion med eleven som av testledarens förkunskaper.

Studien har gjorts pÄ en avdelning pÄ en förskola som till stor del bestÄr av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begrÀnsat gemensamt verbalt sprÄk leker utifrÄn ett barnperspektiv. För att komma nÀrmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fÀltanteckningar och informella samtal med pedagogerna pÄ avdelningen. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Underso?kningen tog avstamp i att den svenska bostadsmarknaden pa?visar grundla?ggande strukturella problem samtidigt som svenska fastighetsfo?retag uppvisar goda ekonomiska resultat. Fo?r att angripa det o?vergripande problemet genomfo?rdes en fallstudie da?r syftet var att skapa en djupare fo?rsta?else fo?r hur ett framsta?ende fastighetsbolag fo?rha?ller sig till olika intressenter. Underso?kningen avser att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar:-  Hur fo?rha?ller sig Fastighetsfo?retaget till olika intressenter pa? bostadsmarknaden?-  Hur kan fo?rha?llningssa?ttet fo?rsta?s utifra?n ett teoretiskt perspektiv? Fo?r att na? fram till ett resultat anva?ndes fyra teorier fo?r att analysera underso?kningens data som ha?rstammar fra?n intervjuer och fo?retagets senaste a?rsredovisning.

Undersökningen visar de attityder olika aktörer, pÄ och kring komvux i BlÄmÄla, harangÄende sitt skolbibliotek. De tillfrÄgade har fÄtt ge sina Äsikter i frÄga om skolbiblioteketsegentliga funktion, personalen, lokal och bestÄnd, datorisering, anvÀndning, samarbetemed andra kommunala enheter och spekulera i andra aktörers tankegÄngar ombiblioteksverksamheten.Syftet Àr att visa pÄ problematiken kring biblioteket i vuxenutbildningen, samt ge vissaförslag och idéer angÄende utveckling av verksamheten. En kvalitativ metod har anvÀnts,i avsikit att klargöra hur aktörerna, pÄ just denna komvuxenhet, tÀnker. De intervjuade Àrbl a rektor, studierektor, bibliotekarier och elever.Resultaten tyder pÄ att man anser funktionen som referensbibliotek vara den viktigaste.Att ha en yrkesutbildad bibliotekarie, ses dock inte som en nödvÀndighet, aven om manefterlyser nÄgon som kan visa fram de möjligheter skolbiblioteket har att ge. Samtliga Àröverens om att lokalen Àr för liten och att litteraturbestÄndet borde vara betydligt större.Datorisering Àr erforderligt för verksamheten.

This study aims to investigate how participants in a companys traineeprogram describe that the programmes educational tasks has prepared them for their future work. The study also examines how participants perceive that they have developed skills that are specifik to their profession and how they became part of a community. The following questions were formed to make it possible to investigate the purpose further; ?Do the participants feel that the interaction within the trainee group has promoted their learning??, ?How does the participants describe the training elements in relation to their development of competencies that they use in their professional role?? and ?How does the traineeprogram contribute to the participants becoming part of a community??. This was examined by taking part of what previous research has highlighted as important for learning and socialization in relation to traineeprograms.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Studien belyser handledning som ett verktyg för att skapa ett lÀrande bÄde för den individuella ledaren och organisationen som helhet. Ledarrollen i gymnasieskolan gavs ett speciellt fokus. Genom reflekterande samtal med sex personer verksamma som handledare, var syftet att fÄ en fördjupad förstÄelse av vad det Àr för ett lÀrande som Àger rum i handledningssituationen och vilka förutsÀttningar som gynnar lÀrandet. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen handlade om hur intervjupersonerna ser pÄ kopplingen mellan det individuella lÀrandet hos ledarna i handledning och ett lÀrande som pÄverkar hela organisationen. Teorier frÄn olika Àmnesdiscipliner anvÀndes för att nÀrma sig handledning som fenomen och handledning diskuterades Àven i förhÄllande till coaching.

Uppsatsens syfte Àr att analysera jobbrotation utifrÄn ett lÀrandeperspektiv. UtifrÄn en kvalitativ forskningsstrategi med narrativ metod har vi tagit del av fem stycken berÀttelser frÄn medarbetare pÄ AstraZeneca och Polismyndigheten i SkÄne. Genom berÀttelser har vi fÄtt ta del av medarbetares erfarenheter, tankar, Äsikter och kÀnslor kring jobbrotation och lÀrande. UtifrÄn den bearbetade empirin har vi valt de omrÄden vi funnit intressanta för vidare analys inom omrÄdet för jobbrotation ur ett lÀrandeperspektiv. Till empirin har vi stÀllt följande frÄgor; Varför jobbrotera? Vad lÀrs? Vem lÀr? och För vem lÀrs?VÄrt resultat visar att medarbetarnas instÀllning och attityd till jobbrotationens syfte och mÄl styrt de erfarenhter, tankar, Äsikter och kÀnslor som delgivits.

Under min verksamhetsförlagda tid pÄ lÀrarutbildningen vid Malmö högskola har jag arbetat med vuxna andrasprÄkselever. Jag har i mötet med lÀrare och rektorer upplevt en önskan om att öka motivationen hos deltagarna för att studietiden inte ska bli sÄ lÄng och för att fler personer ska fÄ möjlighet till utbildning. Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka om och hur TV skulle kunna fungera som motivationshöjande faktor i vuxnas lÀrprocess av ett andrasprÄk, för att pÄ sikt bidra till en ökad genomströmning inom SFI-utbildningen. Jag började tidigt i mina möten med elevgrupperna att diskutera deras egen syn pÄ sin sprÄkutveckling och vad som stimulerar den. Vid upprepade tillfÀllen fick jag reda pÄ att de nÀst efter skolan ser TV:n som den viktigaste kÀllan till att lÀra sig det svenska sprÄket. I detta arbete har jag undersökt deltagarnas TV-vanor och stÀllt frÄgan om dessa vanor pÄ nÄgot sÀtt motiverar den studerande att lÀra sig det svenska sprÄket. Jag har kommit fram till att det finns en motivationsfaktor i det förhÄllande som undersökningsgruppen har till svenska TV-program. Denna motivation gÄr att utnyttja i skolan för att bland annat bidra till en gemensam kontext att utgÄ ifrÄn och som stimuli till fortsatt sprÄkligt arbete.

Miljöproblemen uppmÀrksammas idag i hela vÀrlden. Dagligen hör vi att hoten mot miljön mÄste ÄtgÀrdas och att alla mÄste hjÀlpas Ät. Riksdag, regering, och flera stora vÀrldsorganisationer arbetar hÄrt med att fÄ in ett miljöperspektiv i all undervisning. Det hÀr gÀller frÄn förskolan Ànda upp till vuxenutbildning. Syftet Àr att undersöka vad barn vet och kan om vardagliga handlingar som pÄverkar miljön och en hÄllbar utveckling pÄ ett positivt sÀtt i förhÄllande till vad rapporter och styrdokument föreskriver.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Mellanchefer sitter idag pĂ„ en position dĂ€r de Ă€r tvungna att förhĂ„lla sig till ett stort antal faktorer som pĂ„verkar dem i deras arbete. Deras situation passar dĂ€rför alldeles utmĂ€rkt för att undersöka aspekter som har med begreppet handlingsutrymme att göra. Vi har med hjĂ€lp av Tetra Pak Dairy & Beverage Systems AB tagit reda pĂ„ vilka faktorer som pĂ„verkar deras mellanchefers handlingsutrymme. Detta gjordes genom att inledningsvis identifiera ett antal övergripande Ă€mnesomrĂ„den som ansĂ„gs pĂ„verka handlingsutrymmet i hög grad. ÄmnesomrĂ„dena fick sedan ligga till grund för de kvalitativa intervjuer vi anvĂ€nde oss av för att fĂ„ in vĂ„rt empiriska material.

Inom Polismyndigheten i SkÄne pÄgÄr ett FörÀndra-program, vilket gÄr ut pÄ att medarbetare som av olika skÀl vill byta arbete har möjligheten att göra det med stöd i detta program. Deltagarna ska Àven fÄ en djupare insikt om sina och andras behov och vÀrderingar. Programmet pÄgÄr under ett Är och innehÄller ett flertal internat, med inriktning pÄ individen, ett mentorskap, samt arbete pÄ olika praktikplatser. VÄrt syfte Àr att analysera konsekvenserna av FörÀndraprogrammet med avseende pÄ individuellt lÀrande. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med nio personer som deltagit i FörÀndraprogrammet.