Polismyndigheten har som organisation genomgÄtt stora förÀndringar. För att möta dessa förÀndringar startade Polismyndigheten i SkÄne 1997 ett arbetsrotationsprogram, vilket i kombination med andra kompetensutvecklings-ÄtgÀrder syftade till att skapa en lÀrande organisation. Tanken var att deltagarna i programmet skulle fÄ nya kunskaper och att de skulle sprida sin kunskap och kompetens inom organisationen. Syfte med uppsatsen Àr att genom en mÄlfri effekt-utvÀrdering studera vilka effekter som Arbetsrotations-programmet har inneburit för individen och för organisationen. För att besvara syftet har vi med en abduktiv ansats genomfört en kvalitativ empirisk undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Vi har i vÄrt uppsatsarbete valt att studera de fackligt engagerade arbetsplatsombudens vardag ur ett pedagogiskt perspektiv. DÄ vÄr frÄgestÀllning Àr av explorativ art ansÄg vi att en kvalitativ ansats var att föredra. Vi har genomfört ett antal semistrukturerade intervjuer med dels utbildningsansvariga vid tvÄ regionalavdelningar samt ett antal arbetsplatsombud. Vid genomförandet av intervjuerna Äkte vi ut pÄ arbetsplatserna för att underlÀtta för ombuden. Vi hade gjort en intervjuguide som vi skickade till de ombud som ville förbereda sig.

I ett flertal teorier inom fÀltet vuxnas lÀrande, liksom i dokument i specifika skolformer inom svensk vuxenutbildning, ges begreppet reflektion en frontposition i relation till lÀrande. Begreppet Àr dock problematiskt i att det har flera olika innebörder som inte nödvÀndigtvis harmonierar med varandra. Vidare saknar skolformer i utbildningssystemet didaktiska riktlinjer för utformningen av undervisning. Ett spÀnningsfÀlt kan skönjas hÀr, mellan Ä ena sidan explicita krav pÄ reflektion i dokument med bÀring pÄ specifika skolformers verksamhet, och Ä andra sidan teoretisk och didaktisk oklarhet kring begreppet reflektion.    Syftet med uppsatsen Àr att identifiera folkhögskollÀrares beskrivningar av hur de utformar undervisning för deltagares reflektion. Den kvalitativa metodansatsen Àr tematisk analys och det empiriska datamaterialet bestÄr av intervjuer med sex folkhögskollÀrare.    Resultaten av analysen gestaltas i fem övergripande teman av beskrivningar: samtal utformas som perspektivvidgning och Äterkoppling bÄde i det fysiska och virtuella klassrummet; skrivande utformas via chatt eller för hand genom dikt- och brevskrivande eller som textframstÀllningar i linje med olika skrivgenrer.

VÀgsektorns utbildningscentrum har en pedagogisk grundsyn nedskriven som dem vill ska genomsyra alla dess utbildningar och lÀrarna pÄ utbildningscentrumet bör dÀrför vara förankrade i den. Undersökningens syfte var att ta reda pÄ hur nÄgra av lÀrarna inom de tekniska utbildningarna ser pÄ lÀrande och kunskap för att sedan diskutera detta i relation till VÀgsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn. Detta för att de skulle fÄ veta hur vÀl deras grundsyn hade uppfattas och tagits emot av deras lÀrare och hur lÀrarna tÀnker kring lÀrande och kunskap. Studien bestod av observationer under tre utbildningar och intervjuer av sju lÀrare som höll i de observerade utbildningarna.FrÄn de intervjuer som hölls framkom det att lÀrarna ansÄg att motivation och engagemang bland deltagarna var det viktigaste för att ett lÀrande skulle ske. De ville Àven ha diskussioner och dialoger med och bland deltagarna nÀr de undervisade för att frÀmja lÀrandet, men detta var nÄgot som inte syntes sÄ tydligt i deras undervisning under de observationer som gjordes.

Det hĂ€r Ă€r en kvalitativ studie om medarbetarskap som har genomförts pĂ„ specialförlossningen pĂ„ Östra sjukhuset i Göteborg. För att genomföra studien har sammanlagt sju kvalitativa intervjuer genomförts, sex med medarbetare och en med vĂ„rdenhetschefen. Metoden för att genomföra studien har utgĂ„tt ifrĂ„n hermeneutiken, och jag har intagit ett interpretativt/konstruktionistiskt förhĂ„llningssĂ€tt till studien.Syftet med studien Ă€r att analysera och fĂ„ kunskap kring hur intervjupersonerna pĂ„ den undersökta avdelningen upplever sitt medarbetarskap, med betoning pĂ„ ansvar, pĂ„verkan och delaktighet samt kompetensutveckling. Jag vill ocksĂ„ undersöka hur chefen pĂ„ avdelningen kan ge förutsĂ€ttningar för ett aktivt medarbetarskap.Resultatet karakteriseras av olikheter i synsĂ€tt. I en diskussion om ansvar sĂ„ finns en stark koppling till patientansvar.

Syftet med studien Àr att undersöka hur man utformar en effektiv alfabetiseringsundervisning för vuxna andra-sprÄksinlÀrare inom ramen för sfi. Studien syftar till att ta reda pÄ vad det innebÀr att arbeta med analfabeter och vad man didaktiskt, samt organisatoriskt pÄ styrningsnivÄ, kan göra för att effektivisera undervisningen. Studien har en kvalitativ utgÄngspunkt och ett induktivt angreppssÀtt som utgÄr frÄn den iterativa teorin grundad teori. Resultatet bygger pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer av sex informanter. Fyra av informanterna i studien Àr verksamma alfabetiseringslÀrare, som alla arbetar pÄ kommunala skolor i stora stÀder i Sverige, och tvÄ av informanterna Àr experter, eller sÄ kallade eliter, inom Àmnet.

Projektarbete har blivit en vanlig arbetsform i organisationer. Alfa Laval Àr ett företag som utnyttjar projektarbete för att utveckla verksamheten. Projekten leder dock inte alltid till de resultat som förvÀntas. För att analysera denna diskrepans vill jag lyfta fram projektledarnas uppfattning om sin arbetssituation. Studiens syfte Àr att belysa och analysera villkor för projektledarnas kompetensutveckling inom ramen för OD Supplys verksamhet.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Det Àr modernt för organisationer att skicka sin personal pÄ kompetensutvecklingsinsatser utomhus dÀr medarbetarna tillsammans ska utföra allehanda Àventyrliga och utmanande aktiviteter. Det har dock inte bedrivits mycket forskning pÄ vilket utfall sÄdana insatser kan ge tillbaks i organisationen. Vi frÄgar oss dÀrför om personalen verkligen kan anvÀnda det som de eventuellt lÀrt sig tillbaka pÄ arbetet och vilka faktorer som skulle kunna pÄverka en sÄdan överföringsprocess.Syftet med studien Àr sÄledes att analysera utfallet av en upplevelsebaserad utvecklingsinsats och diskutera tÀnkbara faktorer som kan ha pÄverkat detta utfall.Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi studerat utfallet av en upplevelsekonferens utomhus, kopplad till ett vÀrdegrundsarbete, för personalen pÄ en skola. Vi genomförde fem semistrukturerade intervjuer med deltagare ifrÄn insatsen. Studiens resultat visar att upplevelsekonferensen skapade möjligheter till en ökad social samhörighet men att det Àven uppstod en del bestÄende konflikter i arbetslagen.

Den ha?r studien behandlar den massmediala debatten om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. Den fo?rsta januari 2013 fattade Sveriges Riksdag ett beslut om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp, ett beslut som innebar en uto?kad mo?jlighet fo?r husha?ll att fa? en skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. I de stora dagstidningarna har en debatt fo?rts mellan fo?respra?kare och kritiker om positiva och negativa konsekvenser av en statligt subventione- rad la?xhja?lp.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare och rektorer pÄ ett specifikt utbildningscentrum uppfattar, möjliggör och förverkligar flexibelt lÀrande samt fÄ deras insikt i vad flexibelt lÀrande bidrar till nÀr det gÀller elevers lÀrande. För att uppnÄ syftet med denna undersökning har följande frÄgestÀllnings stÀllts: Hur uppfattas flexibelt lÀrande av lÀrare och rektorer, vad uppfattar rektorer och lÀrare som positivt samt negativt med flexibelt lÀrande, hur möjliggörs och förverkligas utbildningscentrumets vision om flexibelt lÀrande av lÀrare och rektorer samt hur ser lÀrare och rektorer pÄ det flexibla lÀrandets funktion nÀr det gÀller elevers lÀrande?Det anvÀnda kÀllmaterialet bestÄr av intervjuer gjorda med 2 rektorer och 4 lÀrare som arbetar med flexibelt lÀrande pÄ ungdomsgymnasiet och vuxenutbildning pÄ ett utbildningscentrum i mellersta Sverige. Resultaten visar pÄ att den generella uppfattningen om flexibelt lÀrande hos rektorerna och lÀrarna Àr positiv. Man kan se utifrÄn intervjuerna att de positiva sakerna med flexibelt lÀrande ofta cirkulerar kring relationen mellan lÀrare och eleven, medan de negativa sakerna ofta berör mer praktiska saker som angÄr bÄde lÀrare och elev.

Den hÀr studien handlar om den verklighet som mÄnga andrasprÄksinlÀrare befinner sig i; nÀmligen att studera ett nytt, avancerat Àmne parallellt med andrasprÄkinlÀrning i sprÄket som Àmnesstudierna bedrivs pÄ. Studien ansluter till den pÄgÄende andrasprÄksforskningen, nÀrmare bestÀmt de behov, framsteg och misslyckanden en andrasprÄksinlÀrare möter i sin strÀvan att nÄ sitt mÄl om ett fungerande yrkesliv och integration i Sverige. I studien deltar en högskolestuderande andrasprÄksinlÀrare. Den högskolestuderande andrasprÄksinlÀraren i den hÀr studien anger att han aldrig fÄtt sprÄkutvecklande Àmnesundervisning, tillrÀcklig interaktion och stöttning pÄ mÄlsprÄket i ett traditionellt klassrum inom kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning eller pÄ nuvarande utbildning pÄ högskolenivÄ. DÀrför vill jag i den hÀr studien undersöka om hans förmÄga att förbÀttra de egna inlÀrningsstrategierna kan underlÀtta framgÄng i studier.

Det hÀr examensarbetet tar avstamp i metaforen ?att komma ut ur garderoben? och som blivande lÀrare intresserar jag mig för hur verksamma lÀrare som inte Àr heterosexuella vÀljer att agera i frÄgan om öppenhet.Syftet Àr att synliggöra ickeheterosexuella lÀrare genom att analysera och tolka tre lÀrares berÀttelser om sin yrkesvardag samt att diskutera resultatet ur ett didaktiskt perspektiv.Min empiri bestod av cirka 7 timmar videodokumenterade intervjuer med tre lÀrare frÄn grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Som en del av intervjun tittade vi pÄ min film, Garderoben, dÀr jag undersökt garderobsmetaforen med min kropp. Filmen Àr Àven en del i min konstnÀrliga gestaltning. I uppsatsen finns ocksÄ bilder frÄn nÀr jag anvÀnder min konstnÀrliga undersökningsmetod i ett klassrum med en garderob.Det hÀr examensarbetet befinner sig i fÀltet för livsberÀttelseforskning och har en socialkonstruktionistisk ansats, samtidigt som jag menar att sprÄket inte kan skiljas frÄn det materiella, det kroppsliga.

SamhÀllets utveckling medför att organisationerna stÀndigt mÄste utvecklas. Det stÀlls krav pÄ dels organisationerna, men Àven individerna att följa samhÀllets utveckling. Ett medel organisationerna kan anvÀnda för att följa denna utveckling Àr kompetensutvecklingsinsatser.Det Àr vikigt att det görs en bra planering, för att organisationerna ska fÄ ett bra resultat av kompetensutvecklingsinsatsen. VÄrt syfte med uppsatsen kan beskrivas i tvÄ delar. Dels att analysera konsulters utsagor om planering av kompetensutvecklingsinsatser med avseende pÄ förutsÀttningar och hinder för individuellt lÀrande, samt med utgÄngspunkt i det första delsyftet analysera konsulters mönster och skillnader i planeringen av kompetensutvecklingsinsatser.Denna studie har genomförts genom en kvalitativ strategi, dÀr vi har utfört sex stycken halv-strukturerade intervjuer med konsulter frÄn olika organisationer.

I denna uppsats behandlas hur diskussionen inom en forskningscirkel kan öka kunskapen om sprÄkutvecklande arbetssÀtt hos pedagoger pÄ en vuxenutbildning. Inom forskningscirkelns ram har pedagogerna studerat sin undervisning utifrÄn ett aktionsforskningsperspektiv. Pedagogerna har gjort förÀndrande aktioner i sin undervisning, observerat dem och beskrivit dem pÄ forskningscirkelns möten.PÄ mötena har aktionerna analyserats med en av cirkelledaren utarbetad diskussionsmall. Denna mall bestÄr av fyra frÄgor som medför att alla deltagare i turordning kommer med reflektioner och analys pÄ det beskrivna, innan en mer öppen diskussion kan ta vid.Mötena har spelats in med ljud och bild och dessa har sedan analyserats och transkriberats. I analysen anvÀnds begreppet utvecklande moment för det som sker i diskussionen.