Denna rapport redovisar ett examensarbete pÄ Civilingenjör och LÀrarprogrammet pÄ KTH och SU.Examensarbetets syfte Àr att öka förstÄelsen för och kartlÀgga hur olika presentationsmodelleruppfattas pÄverka intresset och möjligheten att ta till sig kunskapen om mekaniken i fjÀdrandekonstruktionselement (FKE). Tre olika presentationsmodeller har kartlagts dÀrpresentationsmodellernas kommunikativa angreppssÀtt har varierat mellan auktoritativ ochdialogisk. Presentationsmodellerna som kartlagts Àr:? Seminarie utifrÄn problembaserat lÀrande? Seminarie utifrÄn casemetodiken? Auktoritativt seminarieGenom deltagande observation och intervjuer har deltagarnas uppfattningar om de olika KPM, vadavser intresse och möjlighet att ta till sig kunskap, testats och kartlagts och studiens slutsatserredovisats. Denna studie utförs inom Àmnet FKE och mÄlgruppen för presentationsmodellerna Àrvuxna personer med grundlÀggande kunskaper i mekanik.Resultatet av studien visar att möjligheten till inlÀrning och intresset ökar om det kommunikativaangreppssÀttet dialogiskt betonas.

Dyskalkyli (specifika ra?knesva?righeter) a?r en av flera orsaker till matematiksva?righeter. Studier har pa?visat samband mellan dyskalkyli och dyslexi och att personer med dyskalkyli har sva?rt att klara skolmatematiken. Tva? skilda synsa?tt fo?rklarar orsaken till dyskalkyli: systemteorin och modula?rteorin.

Uppsatsen fokuseras kring högskoleutbildade kvinnor som befinner sig i en specifik arbetsmarknadspolitisk Ă„tgĂ€rd. ÅtgĂ€rden har en inriktning mot lĂ€rande och kompetens, kombinerat med arbetspraktik. Uppsatsen bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer med fem av de kvinnliga deltagarna i Ă„tgĂ€rden. Dessa kvinnors upplevelser av sitt lĂ€rande och de erfarenheter de gör Ă€r en av grundstenarna i arbetet. Resultatet av detta arbete tyder pĂ„ att det kan ha betydelse att du Ă€r kvinna för att fĂ„ ett arbete pĂ„ en allt hĂ„rdare arbetsmarknad, en arbetsmarknad med allt större förutsĂ€ttningar för selektering utifrĂ„n andra faktorer Ă€n formell kompetens.

I detta arbete har jag, Markus Eriksson, och Gustav Lo?fstrand samarbetat och skapat 7 instrumentala musikstycken av filmmusikkarakta?r. Vi har ba?da som ma?l att i framtiden skriva musik till film och ta?nker anva?nda resultatet av detta arbete som en del av va?r gemensamma portfolio.Da? vi inte haft na?got bildmaterial att utga? ifra?n, har vi i text skrivit egna scenarion. Dessa utspelar sig i fyra olika la?genheter i ett hyreshus och skildrar ma?nniskorna som bor i huset och deras vardag.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Den hÀr undersökningen behandlar inomhusmiljön och barns inflytande i förskolan. Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för barns inflytande över inomhusmiljön, bÄde avseende föremÄl och rumsliga aspekter. Jag vill fÄ en bredare syn pÄ hur barn utövar inflytande över inomhusmiljön och vad lÀrarnas roll i detta innebÀr. Studien utgÄr frÄn det postmoderna kunskapsperspektivet och anvÀnder tidigare forskning hos bland annat Ann Skantze, Elisabeth Nordin-Hultman, Kristina Westlund och Elisabeth Arnér för problematisering av data. Som led i studien anvÀnds vidare statliga utredningar framförallt Utbildningsdepartementets rapport Var -dags - inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning (Ds 2003:46).

Inledning: För mĂ„nga yrken ska studenten efter avslutad utbildning "visa sjĂ€lvkĂ€nnedom och empatisk förmĂ„ga". Detta finns formulerad för en rad yrkesexamina. Fokus för uppsatsen var att undersöka lĂ€randemĂ„let "sjĂ€lvkĂ€nnedom" i relation till utbildning.FrĂ„gestĂ€llningar: Studien ville undersöka socionomstudenters upplevelse av ökad sjĂ€lvkĂ€nnedom efter avslutad utbildning inom socionomprogrammet och ökad sjĂ€lvkĂ€nnedom i relation till sin kommande yrkesroll. Studien ville ocksĂ„ belysa pĂ„ vilket sĂ€tt ökad sjĂ€lvkĂ€nnedom uppnĂ„ddes i utbildningen.Metod: Studien hade en kvalitativ och deskriptiv ansats och var explorativ. Åtta socionom-studenter som avslutade sin utbildning Ă„r 2010 intervjuades.

Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.

Bakgrund: SamhÀllet stÄr idag, till följd av 40-talisternas förvÀntade pensionsavgÄngar, inför en omfattande generationsvÀxling. SÄledes stÀlls allt högre krav pÄ gynnsam kompetens- försörjning inte minst inom kommunal sektor. För att möta problematiken Àr Traineeprogram inom denna sektor en vÀxande trend varför vi sÄg det som ett intressant studieobjekt att utvÀrdera Traineeprogrammet SkÄne NordvÀst.Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera traineeprogrammets bakgrund, process och utfall, att utifrÄn det organisations- pedagogiska perspektivet förklara programmets utfall pÄ individ och organisationsnivÄ samt att diskutera principer för utveckling av traineeprogram.Metod: De metodologiska utgÄngspunkterna för den empiriska studien Àr en kvalitativt inriktad fallstudie med induktiv ansats och ramfaktormodellen som struktur.Resultat: Genom att studera traineeprogrammet i sin helhet framgick en rad kritiska moment som kan sÀgas ha haft pÄverkan pÄ det i stort gynnsamma utfallet. För att skapa en förklarings- modell relaterades resultatet till former av utveckling och kollektiva lÀrprocesser. Detta diskuterades sedan med avseende pÄ hur syftesuppfyllelsen i programmet Àr beroende av synen pÄ utveckling, som formning eller emergent.

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan dÀr barn tar eller ges tillfÀlle till reflektion kring kÀnslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnÄ syftet anvÀnde vi oss av videoobservation för att fÄnga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, tvÄ dagar lades fokus pÄ samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehÄllsanalys och resultatet presenterades varvat med vÄra tolkningar av empirin.

I denna uppsats har jag fokuserat pÄ konflikter och lÀrande. Konflikter Àr för oss oftast kopplat till nÄgot negativt och pÄ sÄ sÀtt kan det kÀnnas jobbigt att sÀttas i situationer som kÀnns ohanterbara och obehagliga. Jag har i en litteraturstudie försökt analysera konflikter ur ett mer positivt perspektiv. Mitt syfte har varit att undersöka hur konflikter kan leda till lÀrande och utveckling. För att studien inte ska bli alltför omfattande har jag valt att begrÀnsa min metod till att enbart analysera befintlig litteratur.

MÄnga organisationer idag har insett vÀrdet av att styra genom vÀrderingar. Trots seriösa försök Àr det ÀndÄ mÄnga som misslyckas. Vi har med denna uppsats haft som syfte att utifrÄn befintlig litteratur analysera innehÄllet i och villkoren för tÀnkbara processer, varigenom gemensamma vÀrderingar kan skapas i en organisation. VÄr studie har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie. Hela uppsatsen Àr en analyserande process, vilket gör att ett kort svar pÄ vÄrt syfte Àr omöjligt att ge.

Larsson, Karin & Werner Olsson, Kristina, (2005). Flexibelt lÀrande, framgÄngsfaktorer ur ett elevperspektiv. (Flexible learning, success factors from a pupils perspective). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande examensarbete Àr att ta del av elevers tankar nÀr det gÀller flexibla studier pÄ Komvux och dÀrigenom försöka belysa vilka faktorer som Àr viktiga för att eleverna ska lyckas med sina studier samt fullfölja dem enligt plan. För att kunna hitta dessa faktorer har en kvalitativ undersökning gjorts dÀr intervjuer har gjorts med elever som studerar och har studerat i s.k.

Polismyndigheten har som organisation genomgÄtt stora förÀndringar. För att möta dessa förÀndringar startade Polismyndigheten i SkÄne 1997 ett arbetsrotationsprogram, vilket i kombination med andra kompetensutvecklings-ÄtgÀrder syftade till att skapa en lÀrande organisation. Tanken var att deltagarna i programmet skulle fÄ nya kunskaper och att de skulle sprida sin kunskap och kompetens inom organisationen. Syfte med uppsatsen Àr att genom en mÄlfri effekt-utvÀrdering studera vilka effekter som Arbetsrotations-programmet har inneburit för individen och för organisationen. För att besvara syftet har vi med en abduktiv ansats genomfört en kvalitativ empirisk undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Vi har i vÄrt uppsatsarbete valt att studera de fackligt engagerade arbetsplatsombudens vardag ur ett pedagogiskt perspektiv. DÄ vÄr frÄgestÀllning Àr av explorativ art ansÄg vi att en kvalitativ ansats var att föredra. Vi har genomfört ett antal semistrukturerade intervjuer med dels utbildningsansvariga vid tvÄ regionalavdelningar samt ett antal arbetsplatsombud. Vid genomförandet av intervjuerna Äkte vi ut pÄ arbetsplatserna för att underlÀtta för ombuden. Vi hade gjort en intervjuguide som vi skickade till de ombud som ville förbereda sig.