Detta examensarbete handlar om att införa populÀrkulturen i den naturvetenskapliga undervisningen. Jag inriktade mig pÄ att fÄ eleverna engagerade i sagofilmen Narnia. PÄ detta sÀtt fÄngade jag deras uppmÀrksamhet och förklarade naturvetenskapliga begrepp utifrÄn filmen. Genom att anvÀnda mig av frÄgestÀllningar utifrÄn filmen ville jag öka deras engagemang och intresse av naturvetenskap. Metoden jag anvÀnt Àr att utifrÄn ett kvalitativt angreppssÀtt försöka förstÄ hur eleverna tillgodogjorde sig undervisningen i naturvetenskap samt ett kvantitativt angreppssÀtt dÀr jag analyserade elevernas skriftliga svar utifrÄn naturvetenskapliga frÄgestÀllningar. Resultat av undersökningen visar att genom att anvÀnda sig av sagofilm i relation till relevanta frÄgestÀllningar och diskussioner ökar elevernas engagemang och intresse för naturvetenskap..

Studiens syfte Àr att undersöka hur barn upplever naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan samt att se hur pedagogerna frÀmjar arbetet och om detta arbete utförs medvetet. För att se mÀnniskors olika uppfattningar om naturvetenskap i förskolan anvÀnds fenomenografin som vetenskaplig ansats. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer, dÀr bilder anvÀnds för att skapa en gemensam referensarm för barnen och enkÀter för pedagogerna. Barnen Àr övervÀgande positiva till de naturvetenskapliga aktiviteterna och motiverar eventuellt ointresse med faktorer som exempelvis kyla och trötthet. Pedagogerna arbetar pÄ mÄnga vis medvetet och frÀmjar naturvetenskapligt arbete i förskolan men utrymme för utveckling av detta arbete finns..

Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt. Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet, kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation det r?r sig om.

LÀroplan för förskolan Lpfö 98 (skolverket, 2011) har reviderats 2010 och ett av de förtydliganden som gjorts berör strÀvansmÄlen för naturvetenskap. LÀroplanen skriver fram att barn har ett naturligt intresse och nyfikenhet för naturvetenskap. Detta intresse och denna nyfikenhet behöver tillvaratas av förskollÀrarna för att barnen bland annat ska utveckla ett engagemang för naturvetenskap, och fÄ tillgÄng till den kunskap som hÀr erbjuds. Vidare Àr det av vikt att barnen i förskolan omges av förskollÀrare med positiva attityder till naturvetenskap, som uppmuntrar till nyfikenhet och kreativitet (Utbildningsdepartementet, 2010) Med avstamp i det ovannÀmnda avseende lÀroplanen har jag gjort en kvalitativ intervjustudie med förskollÀrare vid fyra förskolor. Syftet med detta var att ta reda pÄ hur förskollÀrare skapar förutsÀttningar för barns utveckling av och förstÄelse för naturvetenskapliga fenomen.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om naturvetenskapliga fenomen och vad som framstÄr som centralt i barnens tal om naturvetenskapliga fenomen. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka vilken syn pÄ kunskap och lÀrande som kommer till uttryck nÀr barnen talar om sitt lÀrande. VÄr studie Àr kvalitativ vilket innebÀr att vi har anvÀnt kvalitativa intervjuer nÀr vi samlat in studiens empiri. Eftersom vi valt att framförallt analysera vÄrt material ur ett sociokulturellt perspektiv presenterar vi det i vÄr litteraturgenomgÄng. I vÄr litteraturgenomgÄng lyfter vi Àven fram barns perspektiv vilket ocksÄ utgör en grund i studien. Begreppen metaforer, antropomorfism, animism och artificialism lyfts ocksÄ fram i litteraturgenomgÄngen för att sedan utgöra en grund i analysdelen. I vÄr studie kan vi dra flera slutsatser.

Vi har tittat pÄ hur förstaklasselever lÀr sig naturvetenskapliga begrepp kring omrÄdet vatten. Vi började med att, genom intervjuer, ta reda pÄ elevernas förförstÄelse, för att sedan observera tvÄ lektionstillfÀllen. Efter dessa intervjuade vi eleverna pÄ nytt för att se vilken utveckling som skett i deras begreppsanvÀndning. VÄrt resultat visar att elevernas förförstÄelse inom omrÄdet vatten ligger pÄ en vardaglig nivÄ. Resultatet visar ocksÄ att lÀraren anvÀnder sig bristfÀlligt av naturvetenskapliga begrepp. Vidare visar vÄrt resultat att Àven eleverna anvÀnder sig av begreppen bristfÀlligt efter undervisningen.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur tillgÀngliga de naturvetenskapliga Àmnena i skolan Àr för elever med rörelsenedsÀttningar samt vilka faktorer som pÄverkar tillgÀngligheten. I samband med undersökningen gjordes Àven en kartlÀggning av hur vanligt det Àr att elever med rörelsenedsÀttningar vÀljer att lÀsa det naturvetenskapliga programmet pÄ gymnasiet. Undersökningen bestod av tvÄ delar varav den ena delen var en insamling av statistik rörande elevers gymnasieval frÄn de olika riksgymnasierna för svÄrt rörelsehindrade elever. Statistiken visar att 1 % av eleverna med svÄra rörelsenedsÀttningar vÀljer att lÀsa ett naturvetenskapligt gymnasieprogram jÀmfört med 12 % av Sveriges samtliga gymnasieelever. Den andra delen av undersökningen bestod av intervjuer med elever, lÀrare i de naturvetenskapliga Àmnena och skolledare pÄ tvÄ olika skolor.

Den hÀr undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ: (i) Vad Àr naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i sÄ fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det Àr som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan? Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan. I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger Àr överrens om att pedagogernas eget intresse Àr den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga omrÄdet ses ocksÄ som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och vÀxtlighet. NÀstan lika mÄnga ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi. Min slutsats Àr att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka mÄste yrkesverksamma pedagoger fÄ kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingÄ naturvetenskapliga kurser i all lÀrarutbildning..

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Den hÀr undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ: (i) Vad Àr naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i sÄ fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det Àr som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan? Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan. I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger Àr överrens om att pedagogernas eget intresse Àr den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga omrÄdet ses ocksÄ som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och vÀxtlighet. NÀstan lika mÄnga ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi. Min slutsats Àr att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka mÄste yrkesverksamma pedagoger fÄ kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingÄ naturvetenskapliga kurser i all lÀrarutbildning..

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i Äldern 1-3 Är samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lÀr sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap anvÀndes följande frÄgestÀllningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur smÄ barn lÀr sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att smÄ barn i förskolan behöver lÀra sig i naturvetenskap??, ?PÄ vilket sÀtt uttrycker pedagoger att de skapar förutsÀttningar för smÄ barns naturvetenskapliga lÀrande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med smÄ barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lÀrande handlar om att barn fÄr undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

I detta arbete unders?ks ?gonr?relser p? tavlan Terrassen vid Sainte Adresse (1867) av Claude Monet, med hj?lp av en stokastisk modell som simulerar hur betraktarens blick f?rflyttas p? tavlan. Modellen baseras p? ?gonr?relsedata fr?n 20 f?rs?kspersoner som observerade tavlan i tre minuter, d?r modelleringen begr?nsats till de f?rsta 30 sekunderna. I analysen anv?nds sackader och fixeringar f?r att beskriva ?gonr?relser.

Det hÀr arbetet behandlar den situation som idag rÄder, gÀllande problematiken kring fallande intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Jag belyser hur det ser ut idag och vad forskning pekar pÄ för olika lösningar för att öka intresset inom naturvetenskapliga Àmnen i skolan. Ett exempel pÄ en sÄdan lösning har genomförts pÄ en svensk gymnasieskolas naturvetenskapliga program. DÀr har lÀrarna arbetat mer Àmnesintegrerat, med tydligt fokus pÄ programmÄlen för att stÀrka kÀrnkompetenserna. Det hÀr försöket har jag studerat med stöd av en enkÀt för att mÀta förÀndringar i elevernas attityder samt tagit del av lÀrarnas observationer.

I tidigare forskning framkommer att elever i grundskolans senare Är har en negativ attityd till naturvetenskapliga Àmnen. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att genom en enkÀtundersökning ta reda pÄ om dagens elever har en annan eller samma attityd som vid tidigare undersökningar. Med hjÀlp av resultatet kan förhoppningsvis skolan forma sin undervisning sÄ att alla elever i framtiden hyser en positiv attityd till naturvetenskapliga Àmnen. Genom en gruppenkÀtsundersökning tillfrÄgades elever i Ärskurs 7, 8 och 9 vad de anser om skolans NO-undervisning. Av undersökningen framkommer att dagens elever har en annan attityd.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).