Syftet med denna studie Àr att undersöka vad som hÀnder i olika naturvetenskapliga situationer i den fria verksamheten i förskolan. PÄ vilket sÀtt tas sÄdana situationer tillvara pÄ av pedagogen? Jag har anvÀnt mig av videoobservationer i tvÄ förskolor i Mellansverige för att försöka upptÀcka situationer i den fria verksamheten som har potential att bli en naturvetenskaplig lÀrandesituation för barnen. I studien observerades 11 pedagoger. Resultatet visade att det finns potential för att utveckla naturvetenskapligt lÀrande för barnen i den fria verksamheten i förskolan.

Syftet var att undersöka olika förskollÀrares syn pÄ naturvetenskap, samt om de ansÄg att deras kunskaper inom Àmnet hade nÄgon betydelse för barngruppens lÀrande/intresse för Àmnena. Genom personliga intervjuer och bearbetning av respondenternas svar framkom att det fanns en relativt stor osÀkerhet samt okunskap inför tex planering och utförande av naturvetenskapliga aktiviteter inom förskoleverksamheten. Samtliga respondenter, oavsett Älder, yrkeserfarenhet eller utbildning ansÄg att mer utbildning/kompetenshöjning inom naturvetenskap vore positivt och viktigt att fÄ tillgÄng till. För att kunna erbjuda barnen en bred grund att stÄ pÄ och forska utifrÄn stÀlls det idag allt högre krav pÄ att deras lÀrare faktiskt har adekvata kunskaper inom de olika ÀmnesomrÄdena. .

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.

Denna studie behandlar hur lÀrare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de anvÀnder. Det finns mÄnga synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna pÄ fÀltet, som vi talat med? Vad Àr en effektiv inlÀrningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjÀlpa eleverna att fÄ en djupare förstÄelse för naturvetenskapliga fenomen? Det Àr vad denna studie kommer att handla om.VÄrt syfte Àr att belysa att det finns mÄnga olika sÀtt och perspektiv pÄ den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har nÄgot att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser pÄ elevers lÀrande inom de naturvetenskapliga omrÄdena..

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur NTA fungerar pÄ förskolenivÄ. Detta gjordes via intervjuer och en observation. Samtliga pedagoger i undersökningen menar att NTA fungerar bra Àven pÄ förskolenivÄ, sÄlÀnge man bryter ner det till barnens nivÄ..

Detta arbete Ă€r en fallstudie som försökt finna svar pĂ„ hur elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska upplever den naturvetenskapliga undervisningen i skolan. Syftet med arbetet var att försöka identifiera vilka potentiella svĂ„righeter som mĂ„lgruppen stöter pĂ„ inom den naturvetenskapliga undervisningen samt huruvuda sprĂ„ket kan utgöra ett hinder eller en möjlighet för den naturvetenskapliga förstĂ„elsen. Eleverna som ingĂ„tt i den undersökta mĂ„lgruppen studerar i Ă„r 5 pĂ„ en mĂ„ngkulturell skola.De undersökningsmetoder som anvĂ€nts i arbetet var strukturerade observationer, kvalitativa och ostrukturerade intervjuer samt en enkĂ€t baserad pĂ„ 1-tier Multiple Choice-frĂ„gor. Även en pedagog intervjuades om fallstudiens resultat. Fallstudiens resultat har jĂ€mförts med tidigare forskning och litteratur som funnits att tillgĂ„. Resultatet visar att elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska har likvĂ€rdiga resultat inom det naturvetenskapliga Ă€mnet som elever med svenska som modersmĂ„l.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lÀrare i Är 1-3, tolkar de naturvetenskapliga kursplanerna. Vi ville se om de öppna tolkningarna enligt Lpo 94:s synsÀtt rÄder eller om lÀrarna fortfarande Àr bundna till gamla traditionella syn- och arbetssÀtt. NÄgonting vi ocksÄ undersökte var vilka arbetssÀtt som lÀrarna anvÀnde sig av i sin undervisning inom naturvetenskap och hur de sÄg pÄ den naturvetenskapliga undervisningen. För att fÄ fram data till vÄrt arbete anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med lÀrare i skolans Är 1-3. Det som framkom i vÄr undersökning var att lÀrarna hade olika syn pÄ hur kursplanerna ska tolkas i naturvetenskap.

Syftet med undersökningen Àr att inom laborativa moment i naturvetenskapliga Àmnen pÄ gymnasiet skapa inblick i om det finns generella skillnader i hur killar respektive tjejer arbetar och om detta medför nÄgra skillnader i förutsÀttningar att klara av laborativa moment.Metod: Teorigenererande observationsstudie med lÄg grad av struktur.Bakgrund till arbetet Àr rapporter som gör gÀllande tjejers och killars fallande resultat inom naturvetenskap. Laborativa moment inom naturvetenskapliga Àmnen sÀtter sÄvÀl praktiska som teoretiska kunskaper inom Àmnet pÄ prövning dÀrför Àr empirin vald som plattform för arbetet. Examensarbetet har som ansats att ge inblick i om det finns generella skillnader i hur tjejer respektive killar förhÄller sig till laborativt arbete inom naturvetenskapliga Àmnen pÄ gymnasiet.Resultat: I undersökningen har gruppkonstellationer bestÄende av könshomogena tjejgrupper, könshomogena killgrupper samt könsheterogena grupper studerats. I samtliga gruppkonstellationer utkristalliserades nÄgra olika mönster med avseende pÄ interaktion i grupp, interaktion mellan grupper, lÀrarkontakt, sÀtt att handskas med laborationen och dÀrmed olika förutsÀttningar till lÀrande. Man kan, dock inte utan undantag, se antydan till skillnader i hur tjejer och killar generellt arbetar med naturvetenskapliga laborationer..

Gymnasieelevers intresse för olika delar av ÀmnesinnehÄllet i gymnasiets kÀrnÀmneskurs Naturkunskap A uppskattades med hjÀlp av en enkÀt. FrÄgorna var uppdelade dels efter ett fokus pÄ antingen naturvetenskapliga begrepp eller naturvetenskap i vardagen, dels efter Àmnena biologi, kemi och fysik. Ett tydligt positivt samband observerades mellan intresset för naturvetenskapliga begrepp och naturvetenskap i vardagen. JÀmfört med elever pÄ det naturvetenskapliga programmet var intresset hos elever pÄ yrkesförberedande program och det samhÀllsvetenskapliga programmet lÀgre för naturvetenskapliga begrepp, men ocksÄ, i omkring samma utstrÀckning, lÀgre för naturvetenskap i vardagen. Den individuella spridningen i intresse var stor pÄ samtliga program.

Preschool has a long tradition of using picture books, both as entertainment and as a resource for educational activities. In science there are two main application areas. The first one is science concepts and the second is to teach basic science process skills. These skills, observing, communicating, inferring, classifying, measuring and predicting reflects the methods used by scientists. Picture books potential to put science concepts and activities that promote the use of science process skills in a meaningful context, recommends using picture books for this purpose.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i Äldern 1-3 Är samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lÀr sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap anvÀndes följande frÄgestÀllningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur smÄ barn lÀr sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att smÄ barn i förskolan behöver lÀra sig i naturvetenskap??, ?PÄ vilket sÀtt uttrycker pedagoger att de skapar förutsÀttningar för smÄ barns naturvetenskapliga lÀrande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med smÄ barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lÀrande handlar om att barn fÄr undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ om tvÄ olika inlÀrningsmiljöer har nÄgon inverkan pÄ barns inlÀrning av faktakunskaper inom de naturvetenskapliga Àmnena.Detta har undersökts genom att tvÄ grupper med ett lika stort antal elever i varje, i Ärskurs ett, har genomfört tvÄ lektioner inom Àmnet mossor och lavar, Kaningruppen i utomhusmiljö och Nyckelpigegruppen i inomhusmiljö. Ett prov har genomförts för att testa de bÄda gruppernas faktakunskaper kring Àmnet.  Resultatet av provet visar att det i inte fanns nÄgon skillnad mellan grupperna kunskapsmÀssigt.  Mina slutsatser av detta Àr att en varierande undervisning Àr den bÀsta Àven i de naturvetenskapliga Àmnena precis som forskningen anser..

Ett av skolans viktigaste mÄl Àr att förbereda eleverna för ett demokratiskt samhÀlle dÀr vi i allt högre grad förvÀntas göra medvetna val och fatta viktiga beslut. MÄnga av dessa val och beslut avser naturvetenskapliga samhÀllsfrÄgor, och kursplanen för de naturorienterande Àmnena betonar förmÄgan att anvÀnda naturvetenskapliga kunskaper för att ta stÀllning i sÄdana vÀrdefrÄgor. VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ i vilken grad elever och lÀrare upplever att undervisningen i de naturvetenskapliga Àmnena anvÀnds till vÀrdefrÄgor, och om de Àr nöjda med dagens undervisning i det perspektivet. En enkÀtundersökning genomfördes med elever i Är 9 och deras lÀrare för att ta reda pÄ deras attityder till NO-undervisningen. Den visade att bÄde elever och lÀrare ansÄg att tyngdpunkten ligger pÄ att lÀra fakta, och de önskar mer av vÀrdefrÄgor i den naturvetenskapliga undervisningen, flickorna i högre grad Àn pojkarna.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur verksamma förskollÀrare tolkar denaturvetenskapliga delarna i den reviderade lÀroplanen. Speciellt fokus ligger pÄ begreppen?kemiska processer? och ?fysikaliska fenomen?. Studien har Àven för avsikt att utreda omförskollÀrare kÀnner sig förtrogna med det naturvetenskapliga innehÄllet i uppdraget. För attundersöka syftet har 11 kvalitativa intervjuer med verksamma förskollÀrare genomförts.Urvalet har gjorts utifrÄn att försöka fÄ sÄ stor spridning pÄ intervjuobjekten som möjligt.Resultatet har redovisats i anslutning till teman som rör frÄgestÀllningarna för studien.De slutsatser som framkommer frÄn resultatet Àr att naturvetenskapen i förskolan kan tolkassom en typ av naturfostran.

Denna studie behandlar hur lÀrare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de anvÀnder. Det finns mÄnga synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna pÄ fÀltet, som vi talat med? Vad Àr en effektiv inlÀrningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjÀlpa eleverna att fÄ en djupare förstÄelse för naturvetenskapliga fenomen? Det Àr vad denna studie kommer att handla om.VÄrt syfte Àr att belysa att det finns mÄnga olika sÀtt och perspektiv pÄ den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har nÄgot att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser pÄ elevers lÀrande inom de naturvetenskapliga omrÄdena..