Bakgrund: Ca 10% av alla nyf?dda i Sverige v?rdas ?rligen p? en neonatalv?rdsavdelning, d?r separation mellan barn och f?r?ldrar ?r vanligt f?rekommande, trots evidens om dess negativa konsekvenser f?r b?de f?r?ldrar och barn. Nollseparation inneb?r att f?r?ldrar och barn h?lls i s? mycket fysisk och psykisk n?rhet under v?rdtiden som m?jligt. ?ven om tidigare forskning har belyst konsekvenserna av separation inom neonatalv?rden, finns begr?nsad sammanst?lld kunskap om hur f?r?ldrar upplever nollseparation i en neonatal kontext.

Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention. Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention postpartum kr?vs riktlinjer som ?r grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp till en vecka efter f?rlossning. Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention postpartum. Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19 riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r en grundl?ggande komponent f?r den upplevda h?lsan. En f?rlossningsbristning drabbar majoriteten av alla kvinnor som f?der barn och har visat sig kunna p?verka s?v?l kvinnans fysiska som psykiska h?lsa. I barnmorskans ansvarsomr?de ing?r att fr?mja den sexuella h?lsan och att ta hand om kvinnan under graviditet, f?rlossning och post partum. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att belysa kvinnors sexuella h?lsa efter bristning som uppst?tt i samband med vaginal f?rlossning. Metod: En systematisk litteratur?versikt med integrativ design har utf?rts.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka elevers förstÄelse kring energibegreppet och energiomvandlingar. Vi ville Àven undersöka det naturvetenskapliga begreppet energi i relation till elevers vardagsförestÀllningar. Detta har vi tagit reda pÄ genom att fördjupa oss i en mÀngd litteratur som behandlar omrÄden kring energi. Vi genomförde en enkÀtundersökning pÄ tvÄ olika skolor med elever i Ärskurs 8 och elever som gÄr andra Äret pÄ gymnasiet. Undersökningen hjÀlpte oss att besvara vÄra forskningsfrÄgor som behandlar energiomvandlingar, energikedjor och energins bevarande.

Syftet med denna uppsats Àr att studera och undersöka modersmÄlets betydelse för NO-undervisningen. Jag har tittat nÀrmare pÄ vilken roll modersmÄlsundervisningen har vid inlÀrning av naturvetenskapliga begrepp. Det togs Àven upp hur lÀrarna betraktar modersmÄlsundervisningen samt hur man som pedagog kan underlÀtta inlÀrningen för invandrarbarn. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever pÄ en skola i södra Sverige dÀr 65 procent av eleverna har en annan bakgrund. Denna del redovisade jag i min resultatdel.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga samförstÄndet mellan lÀrare och elever, vad gÀller det praktiska arbetet i den naturvetenskapliga undervisningen. Vi har med hjÀlp av enkÀter till lÀrare och elever genomfört en kvantitativ undersökning. Resultatet av denna visar att det i samtliga klasser i liten utstrÀckning diskuteras varför man genomför en praktisk uppgift. Detta till trots att tre av fyra lÀrare hÀvdar att praktiskt arbete Àr viktigt för elevernas lÀrande, vilket Àven eleverna tycker. Vidare visar resultatet att det ofta förekommer en genomgÄng före det praktiska arbetet, s.k.

Studiens syfte var att unders?ka hur pedagoger i f?rskolan uppfattar att de arbetar med fenomenet delaktighet f?r barn med diagnosen autism i verksamheten. Unders?kningen byggdes p? tv? fr?gest?llningar: 1. Hur uppfattar f?rskolepedagoger att barnen med diagnosen autism ?r delaktiga i verksamheten? 2.

Syftet med studien var att undersöka om man kan undervisa med hjÀlp av utomhuspedagogik Àven i de högre Ärskurserna i de naturvetenskapliga Àmnena. Genom intervjuer försökte jag ta reda pÄ vad tre lÀrare hade för syn pÄ utomhuspedagogik. Jag intervjuade ocksÄ en adjunkt pÄ Linköpings universitet som arbetar med utomhuspedagogik och har skrivit litteratur om utomhuspedagogik. Jag kompletterade detta med litteraturstudier. Min studie ledde fram till slutsatsen att det gÄr att undervisa pÄ ett utomhuspedagogiskt sÀtt men att det Àr inte sÄ vanligt i de högre Ärskurserna.

I utvÀrderingar av svenska elevers kunskaper i naturvetenskap Àr ett problemomrÄde Äterkommande, nÀmligen elevernas begreppsförstÄelse. Studien syftar till att undersöka litteraturen kring begreppsförstÄelse i skolan och hur undervisningen kan se ut för att eleverna skall förstÄ naturvetenskapens mÄnga begrepp. I studien beskrivs metoder och utmaningar kring begreppsförstÄelse och hur elever uppfattar dessa. Metoden vilken studien anvÀnder Àr en systematisk litteraturstudie dÀr vetenskapliga artiklar granskats utifrÄn studiens syfte. Artiklarna vilka valdes ut kom frÄn en databassökning och de bearbetades med hjÀlp av metasyntes.Resultatet visar pÄ ett antal metoder vilka kan underlÀtta elevers begreppsförstÄelse.

InstÀllningen till naturvetenskapliga beskrivningar av elektronen hos gymnasieelever i Ärskurs tre pÄ naturvetenskapligt program har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Elevernas instÀllningar motsvarar en vetenskapsteori som diskuteras i ljuset av andra vetenskapsteorier. Enligt undersökningen kan mÄnga elevers vetenskapsteori tillskrivas samhÀllets vetenskapsteori, som karaktÀriseras av en pragmatisk och tillÀmpningsorienterad syn pÄ naturvetenskaplig kunskap, samt av skepsis inför naturvetenskapliga beskrivningar som inte följer ett ?vardagligt? förnuft, vilket troligen gÀller allmÀnt för modern fysik. En sÄdan vetenskapsteori leder till vissa problem för eleverna nÀr de skall lÀra undervisningsstoffet i fysik.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.

Bakgrund: En operation leder i vissa fall till on?digt lidande f?r patienten i form av postoperativa s?rinfektioner, hypotermi samt tryck- och nervskador. Forskning visar att det finns samband mellan dessa komplikationer och l?ng operationstid. F?r att undvika dessa beh?vs mer kunskap om vilka faktorer som kan f?rkorta operationstiden.