Syftet med denna rapport Àr att undersöka effekterna och deltagarnas attityd dÄ informationsteknologiska verktyg anvÀnds repetera grundlÀggande kunskaper frÄn gymnasieskolans matematik A och B. Repetitionen skedde inom ramen för en begrÀnsad mÀngd sjÀlvstudier som inte skulle överskrida en timme i veckan.Applikationen Khan Academy anvÀndes under tvÄ veckor och resultaten mÀttes via för- och eftertest. Studiens deltagare svarade ocksÄ pÄ en enkÀt om deras syn pÄ Khan Academy och sjÀlvstudier. ResultatmÀssigt uppvisades en statistiskt signifikant förbÀttring och deltagarnas attityd till applikationen var vid enkÀten övervÀldigande positiv.Studien indikerar att möjligheterna att anvÀnda Khan Academy och liknande applikationer till repetition och sjÀlvstudier Àr goda..

Bakgrund: Matematik Àr ett Àmne som har uppmÀrksammats de senaste Ären. Skolverkets undersökning visar att var sjÀtte elev inte nÄr mÄlen i matematik i Ärskurs nio (Skolverket, 2008a). Vad Àr det som gör att vissa barn misslyckas med matematiken och hur kan man som lÀrare hjÀlpa dessa barn? Det hÀr Àr nÄgra av tankarna som gjorde att vi valde Àmnet matematik och matematiksvÄrigheter. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ matematik och matematiksvÄrigheter och hur de arbetar för att stimulera barns lÀrande i matematik.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers instÀllning till matematik och derasval av arbetssÀtt. Syftet Àr ocksÄ att studera pedagogers erfarenheter frÄn deras egenskoltid av matematik. I en enkÀtundersökning stÀlldes frÄgor dels med fastasvarsalternativ, dels öppna frÄgor. 35 stycken pedagoger besvarade de 21 frÄgorna somenkÀten innehöll. Studiens resultat visar att de flesta av pedagogerna anser att matematikÀr mycket viktigt pÄ förskolan.

Det ha?r projektet har handlat om att jag ska bli mer sja?lvsta?ndig som musiker i fra?gor ga?llande inspelning och arrangering av min egenkomponerade musik. Men det har kanske fra?mst kommit att handla om min egen inla?rningsprocess och de sva?righeter jag sto?tt pa? under arbetets ga?ng. Arbetet har resulterat i en inspelning av la?ten Ko?tt och socker som jag komponerat och spelat in tillsammans med Kalle Edin..

I denna studie har vi undersökt vilken matematik och vilka undervisningsmetoder som förekommer i förskoleklasserna. Vi har studerat tidigare forskning om inlÀrningsmetoder och olika författares syn pÄ matematik i skolan. Genom att göra kvalitativa intervjuer med nio lÀrare har vi kommit fram till att lÀrarna har ett laborativt och undersökande arbetssÀtt. LÀrarna arbetar för att öka elevernas förstÄelse inför den abstrakta matematiken. Syftet med undervisningen Àr att eleverna ska kÀnna lust att lÀra matematik, vÀcka elevens nyfikenhet och intresse.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är, anvÀnder bild som verktyg för lÀrande i Àmnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska Àmnet bild i matematikundervisningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte anvÀnder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förvÀntade oss.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om erfarna lÀrare följer lÀroplanens intentioner om att anvÀnda sig av olika arbetssÀtt och arbetsformer för att frÀmja elevernas kunskapsutveckling i matematik. För att nÄ detta syfte anvÀnde jag en etnografisk inspirerad fallstudie som vetenskaplig metod. De datainsamlingsmetoder som har anvÀnts Àr observationer och intervjuer med fyra erfarna lÀrare frÄn tvÄ skolor.Resultatet visade att lÀrarnas undervisning innehöll en rad gemensamma nÀmnare. De betonade alla en undervisning som innebÀr gemensamma genomgÄngar, repetition av kunskaper, siffertrÀning, utantillinlÀrning och gemensamma samtal i matematik i helklass och i mindre grupper. LÀrarna var överens om att ordning och reda i klassrummet var viktigt för elevens inlÀrning. Möbleringen i klassrummen var liknande i klassrummen.

Syftet med denna studie var att undersöka om aktivitetsbaserad matematik förekommer i förskoleklasen. Undersökningen genomfördes i fem förskoleklasser, fyra av dessa i tvÄ smÄstadskommuner i södra Sverige och en pÄ en svensk skola i Europa. Observationer anvÀndes som undersökningsmetod och observatörerna var okÀnda för barnen i de observerade klasserna. Resultatet frÄn undersökningen visade att aktivitetsbaserad matematik anvÀndes i tre av de fem förskoleklasserna. I en av de tvÄ förskoleklasser som inte visade nÄgot exempel pÄ aktivitetsbaserad matematik, gav observationen information om att den fortsatta aktiviteten skulle innehÄlla matematik som var aktivitetsbaserad.

Syftet var att undersöka hur fyra förskollÀrare uppfattade sitt arbete med matematik i förskolan med fokus pÄ hinder och möjligheter. Syftet var ocksÄ att undersöka om förskollÀrarnas syn och arbetssÀtt skiljde sig Ät beroende pÄ i vilken Äldergrupp förskollÀraren arbetade.Jag valde att intervjua förskollÀrare eftersom jag tycker att de har en viktig roll i barns tidiga matematiska utveckling. Resultatet visar att förskollÀrarna anser att matematik Àr en viktig del i förskolan och att det Àr viktigt att barn tidigt kommer i kontakt med matematiken samt att matematik Àr mer Àn bara plus och minus men Àven att matematik inte behöver planeras utan finns ofta i alla förekommande moment i förskolans verksamhet. Skillnaderna jag upptÀckte bland intervjuerna var att nÄgra antydde att det var brist pÄ planeringstid, medan andra tyckte att de gjorde vad de kunde, eftersom matematiken inte sÄ ofta behöver planeras utan finns naturligt i alla förskolans moment..

Syftet med denna undersökning var att fÄ kunskap om hur ett antal lÀrare i grundskolan planerade sin matematiska undervisning. UtifrÄn undersökningens syfte stÀlldes denna frÄgestÀllning: Vad har en grundskolelÀrare för fokus nÀr den planerar sin matematik lektion? I undersökningen genomfördes sex informella intervjuer med lÀrare som arbetade med Àmnet matematik pÄ grundskolan. I resultatet tydliggjordes att lÀrarens planeringsarbete kunde utföras pÄ mÄnga olika sÀtt till exempel tillsammans med arbetslagen.  Informanter gav en tydlig bild om hur denna process genomfördes i grundskolan. Relevant litteratur behandlades och jÀmfördes med resultatet i slutsatsen..

Intentionen med detta examensarbete var att redogöra för vilken syn och vad lÀrarna anser de gör för att frÀmja kommunikations syftet för matematik i Lgr 11. För att uppnÄ detta har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lÀrare i Ärskurs 2-3.  Resultat frÄn undersökningen visar att ingen lÀrare anser att de inte uppnÄr mÄlen i Lgr 11. Men lÀrarna sÀger att tiden Àr en avgörande faktor. De stora klasserna gör att lÀraren upplever att de inte har den tid till varje enskild elev som de hade velat ha. VÄr syn pÄ den tid och resurser lÀrarna mÄste lÀgga ner pÄ enbart kommunikation har förÀndrats.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Detta arbete undersöker hur undervisningsform och hur elevers förestÀllningar om sambandet mellan skolmatematik och vardagsmatematik pÄverkar elevers motivation att lÀra matematik. Som teoretisk grund anvÀnds sjÀlvbestÀmmandeteorin och begreppet motivation analyseras med hjÀlp av fyra motivationsvariabler som belyser olika aspekter av mÀnniskors motivation. 198 Matematik A-studerande pÄ tvÄ gymnasieskolor i södra Sverige har deltagit i en enkÀtundersökning. Arbetets huvudsakliga slutsats Àr att elever som arbetat med en progressiv undervisningsform ? och elever som ser ett starkare samband mellan skolmatematik och vardagsmatematik ? i större utstrÀckning Àr inre motiverade och har lÀrandemÄl.

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdrag som bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp i hemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sina medlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?nda marknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?r marknadsfo?ring av dessa.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.