Idag Àr det mÄnga elever som inte nÄr mÄlen i matematik i grundskolan, de tappar lusten och tycker att det Àr ett svÄrt och trÄkigt Àmne. Vi har dÀrför valt att undersöka hur matematiken kan göras lustfylld. Syftet med vÄr undersökning Àr att öka kunskapen om hur lÀrarna i Ärskurs 1-3 undervisar i matematik, för att skapa lust och motivation hos eleverna. Litteraturen kommer att diskuteras och jÀmföras med vad lÀrarna anser spela roll för ett lustfyllt lÀrande i matematik. Faktorer som visar sig pÄverka att eleverna kÀnner lust och motivation Àr förstÄelsen, tilliten till sin egen förmÄga och att innehÄllet i undervisningen Àr meningsfullt.

Matematikundervisning pÄ grundskolan handlar till stor del om att lösa problem och att upptÀcka mönster eller samband. Matematikkunskaper har Àven en viktig roll i elevers vardagsliv. Vissa elever har ett sÀrskilt behov av stöd och stimulans i sin matematikinlÀrning. Pedagoger kommer emellanÄt i kontakt med elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik och syftet med denna studie var att beskriva pÄ vilket sÀtt pedagogen kan agera för att underlÀtta för elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik. Jag har i studien försökt att synliggöra pedagogernas egna upplevelser och hur de agerar i undervisningssituationer med elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik.

I denna uppsats undersöker vi nÄgra gymnasieelevers förstÄelse av begreppet derivata. Vi gör detta genom att presentera teoretiska verktyg för att kunna mÀta begreppsförstÄelse. Vi försöker bedöma elevernas kunskaper genom att eleverna fÄr göra ett skriftligt prov och nÄgra av eleverna en efterföljande intervju. Undersökningen gjordes pÄ en skola och omfattar 8 elever i en naturvetare klass i Ärskurs 2. De resultat som vi presenterar visar pÄ att eleverna inte uppnÄr nÄgon högre konceptuell förstÄelse.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Mathematics in preschool - how do preschool teachers make children aware of the matematics around them?.

Arbetet handlar om jÀmförelser i matematikÀmnet i Sverige och Kenya. JÀmförelser har gjorts mellan kursplanerna i matematik för Är 9, i den svenska grundskolan, och secondary school i Kenya. Syftet med arbetet har varit att ta reda pÄ likheter och skillnader i kunskapsmÄlen samt likheter och skillnader i innehÄll och upplÀgg. JÀmförelser har Àven gjorts mellan hur den svenska och den kenyanska skolan styrs och resultatet visar bÄde skillnader och likheter. En historisk tillbakablick visar att Sverige har en lÄng skolhistoria, men en skola för hela folket startades inte förrÀn Är 1842.

Sammanfattning: Mina syften med uppsatsen Àr att med hjÀlp av ett test se om eleverna, i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet besitter de kunskaper inom matematik som stÄr beskrivet i Lgr11 för skolÄr 9 samt att se om ett matematikspel kan öka elevers kunskaper och motivation. Genom att pÄ 50 elever göra 2 tester med ett intervall pÄ 2 veckor, dÀr 24 av de 50 eleverna fÄtt anvÀnda ett matematikspel för att se om kunskapsförbÀttring uppnÄtts. Det första testet har Àven anvÀnts för att fÄ en inblick i hur elevernas matematikkunskaper Àr. En enkÀtundersökning om matematikspelet gjordes av de eleverna som anvÀnt spelet. Resultatet visade att eleverna som anvÀnt spelet gjorde en större progression Àn de elever som inte haft tillgÄng till spelet. Eleverna hade inte kunskaper som det krÀvs att de ska besitta enligt Lgr11 för skolÄr 9. De flesta elever var positivt instÀllda till matematikspelet. Resultatet av studien stöds av litteratur dÄ flertalet författare menar att om man som pedagog kan hitta andra former Àn lÀroböckerna kan detta öka motivationen till lÀrande. .

Syftet med arbetet var att beskriva elevers intresse för matematik vid anvÀndning av laborativa övningar i matematikundervisningen. Varför vi har valt att undersöka detta beror pÄ att undervisningen i matematik oftast Àr lÀromedelsstyrd utan variation i arbetssÀtt och arbetsformer. Vi tror att eleverna saknar stimulans vilket leder till ett bristande intresse för Àmnet matematik. Undersökning gjordes i tvÄ olika klasser i LuleÄ kommun och i Kalix kommun, Är fem ?sex och Är fyra.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka matematiska möjligheter legoaktiviteter ger och vilka matematiska kunskaper elever kan utveckla genom att bygga med lego.Vilket legomaterial finns och hur anvÀnder pedagoger lego som pedagogiskt verktyg i förskoleklass? Elever och pedagoger har intervjuats och observationer har gjorts i tre förskoleklasser.Resultatet av arbetet visar att elever fÄr möta matematik pÄ mÄnga olika sÀtt genom att bygga med lego. De fÄr möjlighet att lÀra sig lÀgesord, mÀngd, geometri, addition, multiplikation och att konkret se att multiplikation Àr kommutativ. Elever fÄr Àven möjlighet att samarbeta, lösa problem, vara kreativa, skapa bilder av tal, trÀna minnet och att koncentrera sig..

Syftet med detta arbete Àr söka svar pÄ hur elever i de tidiga skolÄren löser praktiska problem inom matematikomrÄdena, mÀtning och vÀgning. Det har gjorts en jÀmförande studie av elevernas lösningsstrategier för att undersöka huruvida det sker nÄgon förÀndring med stigande Älder och dÀrmed förvÀntade ökade kunskaper i matematik.Genom undervisningsförsök med kompletterande löpande observationer har vi sökt svar pÄ hur förskoleklasselevernas lösningsstrategier skiljer sig i jÀmförelse med elevernas i skolÄr 4. Försöken har genomförts av elever i förskoleklass och skolÄr 4. Eleverna har varit indelade i grupper om 4-6 i varje och alla undervisningsförsök har genomförts utomhus. Undersökningen har bestÄtt av tvÄ övningar, ett försök i mÀtning och ett försök i vÀgning.Resultatet visar att eleverna i de olika Äldrarna uppskattar att lösa matematiska problem, pÄ ett praktiskt sÀtt.

Vi Àmnar med detta arbete identifiera faktorer som hindrar eller gör det svÄrare för sex olika gymnasielÀrare att fritt vÀlja undervisningsmetoder. För att uppnÄ detta mÄl har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer som sedan har analyserats med hjÀlp av ramfaktorteori i allmÀnhet och institutionsteori i synnerhet. Resultatet visar att bland annat elever, kolleger, skolledning samt lÀrarens didaktiska kunskaper kan spela en viktig roll för vilken undervisning som lÀraren finner möjlig att genomföra. I slutet diskuteras lÀrarutbildningarnas, skolledningarnas och de individuella lÀrarnas ansvar för att matematikundervisningen ska kunna distanseras frÄn den i dag vÀldigt utbredda traditionella undervisningen..

Pettersson, Annika (2009). Är pedagoger med kompetens medvetna pedagoger? En undersökning om matematik i förskolan. ( Are competent teachers conscious teachers ?A survey about mathematics in the preschool).

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ inblick i hur verksamma lÀrare gÄr tillvÀga i sitt val av matematiklÀromedel och om de anser att deras matematiklÀromedel lever upp till de nationella mÄlen i matematik för Ärskurs 3 införda 2008. För att nÄ arbetets syfte genomfördes Ätta kvalitativa intervjuer pÄ fyra olika skolor i södra Sverige med lÀrare i Ärskurs 1-3.Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lÀrarna ansÄg sig ha möjlighet att pÄverka val och inköp av lÀromedel och att de alla i nÄgon utstrÀckning anvÀnder sig av ett lÀromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgÄr dock att alla lÀrarna pÄ ett eller annat sÀtt kompletterade lÀroboken dÀr de ansÄg att denna inte var tillrÀcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nÄ de uppsatta mÄlen. Vid valet av lÀromedel var det enligt lÀrarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av fÀrg och bilder som vÀgde tyngst. I förhÄllande till de nationella mÄlen för Ärskurs 3 lever lÀromedlet upp till dessa anser lÀrarna..

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka vad som kan göras för att eleverna ska uppleva matematik som ett intressant och roligt skolÀmne samt att belysa vilka lÀrandesituationer och miljöer som frÀmjar elevers matematikutveckling. Fokus i studien ligger pÄ lÀrande och undervisning i matematik. Undersökningen bygger i första hand pÄ kvalitativa metoder med elev- och lÀrarintervjuer och experiment med en grupp utvalda elever, men ocksÄ kvantitativ metod med enkÀtundersökning bland elever, samt litteraturstudie. Resultatet av min undersökning visar att problemlösande, undersökande och elevaktiverande arbetssÀtt enskilt och i grupp och gemensamma matematiska samtal bör ha en större plats i matematikundervisningen med syfte att öka elevers intresse för matematik. Variation och dialog Àr nyckelorden som leder till en förÀndrad matematikundervisning som samtidigt kan stimulera elevers lÀrande och utveckling i matematik.

Eftersom vi bÄda har genomgÄtt inriktningen matematik för tidigare Är kÀnns det naturligt att valet av examensarbete föll pÄ Àmnet matematik. Vi har var sitt barn som gÄr i klass 3 men de Àr av olika kön detta har förstÀrkt vÄr motivation till detta arbete. Vi vill undersöka vad för sorts attityd de olika könen har till Àmnet matematik i en klass tre i PiteÄ kommun. Med attityd menar vi ?en persons instÀllning till nÄgot? (Svenska Akademins Ordlista, 1998).