Klimatet är under förändring och en global temperaturökning med 1,8-4,0?C förutspås ske från år 1990 till 2099. Detta kan medföra att livsmedelsproducerande djur i Sverige kommer att utsättas för värmebelastning under perioder vilket kan ha negativa effekter på djurens produktion och välfärd. Då vetskapen om hur svenska lantrasgetter påverkas av värme är begränsad var syftet med den här studien dels att se vilka effekter värme har fysiologiskt, beteendemässigt och produktionsmässigt på djuren, samt att undersöka om getterna efter en tid i förhöjd omgivningstemperatur kunde acklimatisera sig till denna. Sju lakterande svenska lantrasgetter med varsin killing inhystes i en omgivningstemperatur mellan 28,8 och 35,1?C under dagtid i 15 dagar.

Efterfra?gan pa? ekologisk konsumtionsmjo?lk har o?kat explosionsartat de senaste a?ren. Mil- jo?pa?verkan och djurens va?lbefinnande sta?r ofta i fokus i debatten och forskarna a?r fortfa- rande oeniga. En annan intressant fra?ga a?r om ekologisk mjo?lk skiljer sig fra?n konvention- ell mjo?lk rent inneha?llsma?ssigt.

För beräkning av foderstater till mjölkkor används idag det så kallade AAT/PBV-systemet. Detta kommer inom kort att ersättas av ett nordiskt fodervärderingssystem, NorFor. Den del i NorFor som behandlar foderstater kallas NorFor Plan. Stora skillnader mellan systemen är till exempel att AAT/PBV-systemet ger varje fodermedel ett konstant energi- och proteinvärde men i NorFor-systemet varierar detta efter foderstatens storlek och sammansättning. NorFor tar hänsyn till fler kemiska fraktioner i fodermedlen, fodrets nedbrytning och passagen genom djuret.

Den parasympatiska nervbanan i det autonoma nervsystemet sänker hjärtfrekvensen (HR), medan den sympatiska nervbanan höjer HR. För att se vilken del som dominerar under en viss tid kan man mäta hjärtfrekvensvariation (HRV). En minskning i HRV visar på en minskad parasympatisk aktivitet och det sker när hästen är psykiskt frustrerad. När hästen är frustrerad under en kort tid går HR upp. HRV mäter tempo, tryck och längd mellan hjärtslagen. Den vanligaste orsaken till stereotyper hos häst är kopplade till foder och utfodring och därför är det intressant att försöka mäta hur stor frustration hästen har vid olika utfodringssituationer.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur kotrafiken är organiserad under betessäsongen i större besättningar med produktionsbete och automatisk mjölkning, samt i viss mån undersöka hur utmaningarna i organisationen av kotrafik skiljer sig över året. Tjugo gårdar som tillämpar produktionsbete, varav arton ekologiska, besöktes sommaren 2014, alla med minst två mjölkrobotar och minst 130 kor. Det visade sig att de flesta av gårdarna hade korna ute dygnet runt och utfodrade med Grovfoder inomhus under hela betesperioden. Två tredjedelar av gårdarna hade kontrollerat utsläpp av något slag och av dessa var det två gårdar som använde sig av sortering av mjölkade och omjölkade kor på betet. Baserat på data från kokontrollen analyserades avkastningen under betesperioden (juni t.o.m.

Fång är en vanlig hästsjukdom som medför stort lidande för den drabbade hästen. Av många olika fångframkallande faktorer är de foderrelaterade de vanligaste. Syftet med arbetet var att undersöka vilka vetenskapliga stöd det finns för att det är möjligt att förebygga foderrelaterad fång genom en väl anpassad foderstat. Arbetet var en litteraturstudie av vetenskapliga texter, utvalda genom sökningar i databaser, för att ta reda på vad som är känt om vad som startar ett fånganfall, hur kroppen påverkas samt vilka hästar som är i riskzonen för fång. Målet var att ta reda på vilka vetenskapliga rekommendationer det finns för utfodring av hästar i riskzonen, både när det gäller planering av foderstat och val av fodermedel, men även när det gäller bete för dessa hästar.

Att kunna producera ett energirikt och kostnadseffektivt vallfoder är grunden till lönsamhet för mjölk- och dikoproducenter. Syftet med vallfodret är att täcka kons givna foderstat som består av protein och energi. I Sverige används i huvudsak fyra olika metoder för att ensilera gräs, dessa är plansilo, bal, tornsilo och korv. I dagsläget konserveras lika stor mängd vallfoder i plansilo som i balar. De olika systemen skiljer sig stort i allt från maskinkrav till utfodringssätt.

Djurproduktionen i Sverige idag är i en stor utvecklingsfas, Många lantbrukare lägger idag ner sin djurproduktion för att den inte är lönsam. De som är kvar däremot utvecklar och utökar sin produktion, oftast med att bygga nya och rationellare stallar. Då blir de gamla byggnaderna tomma och kostar pengar i underhåll. Detta examensarbete är gjort i syfte att hitta en produktion som täcker upp kostnaderna för att underhålla gamla byggnader samt ger ett positivt netto. Uppfödning av köttkaniner kan då vara en lösning, då de inte kräver någon större arbetsinsats samt att man ändå producerar Grovfoder som kaninerna äter. Kaninkött har idag blivit mera uppmärksammat då flera exklusivare resturanger i Sveriges större städer har börjat serverat detta. Tv-kockarna har även börjat tillreda kaninkött, efterfrågan har då ökat.

I följande examensarbete undersöks hur kvigors utfodring påverkar marmoreringen. Under undersökningens tid har nio nötköttsproducenter intervjuats. Samtliga hade under 2011 levererat kvigor för slakt till Team Ugglarps anläggning i Hörby. Intervjufrågorna berörde främst hur producenterna hade utfodrat kvigorna, men även information om stalltyp och betesdrift noterades. Syftet med undersökningen var att få mer kunskap om hur utfodringen kan påverka köttets marmorering, samt att se om det fanns någon speciell utfodringsstrategi som ska följas för att få bra marmorering. Marmorering på nötkött påverkas av flera faktorer. Olika raser har olika egenskaper för att få bra marmorering på kött. Men även djurets ålder, kön och djurkategori påverkar marmoreringen.

I takt med ökande mjölkproduktion hos dagens mjölkkor ökar också energibehovet vilket ställer stora krav på utfodringen. En stor andel kraftfoder i foderstaten kan ge upphov till en pH-sänkning i vommen och subakut vomacidos (SARA) kan uppkomma. Syftet med den här litteraturstudien var att ge en översikt över vad SARA är, vilka orsakerna är, vilka följder det kan få med särskilt fokus på fång, samt hur man kan förebygga utvecklingen av SARA. Vid utfodring med en hög andel kraftfoder bildas stora mängder flyktiga fettsyror, VFA, som kan ge upphov till en pH-sänkning om bildandet av VFA överstiger absorptionen från vommen, och SARA kan därigenom uppkomma. Vid utfodring med en högre andel kraftfoder anpassas vommens slemhinna och blir större och får därmed en större absorptiv förmåga. Vid ett snabbt byte går denna anpassning dock inte alltid tillräckligt snabbt vilket kan ge upphov till att pH sänks. Även vommens mikroflora förändras vid utfodring med en större andel kraftfoder. I samband med SARA kan olika kliniska symptom ses.

Horses are by nature herbivores, specialized on grass, and graze during the main part of the day. The horse has neither changed this basic behaviour nor the function of gastro-intestinal tract, when the horse was domesticated by man. A horse on pasture has an even production of saliva and gastric acids. The buffering effect of the saliva makes the pH in the stomach above four throughout most of the day. With abnormal long breaks of eating, the pH may decrease, causing an increased risk of gastric ulcer.

För hästen i träning är det viktigt att den intagna energin matchar förlusterna av energi för att hästen ska kunna behålla sin energibalans. Ofta sägs att hästar i hår-dare träning tenderar att tappa aptiten och att hästar i träning kan ha svårt att mat-cha energiförlust mot energiintag. Aptitreglering är komplext och involverar både olika hormoner, centrala och autonoma nervsystemet samt andra funktioner hos mag-tarmkanalen. Ett hormon som visats vara kopplat till reglering av aptit är lep-tin. Leptin, som i huvudsak produceras av fettvävnaden, har pekats ut som en vik-tig indikator på både ätbeteende och energiförbrukning.

Denna rapport är framtagen i samarbete med Ålands Hästsportförening r.f. med medel från Europeiska Regionalfonden samt externa finansiärer. Rapporten är en bred kartläggning över hästnäringen på Åland. Dess syfte är att utgöra en grund för beslutsfattande i frågor rörande näringen samt fungera som förprojektering till en eventuell multihall vid den befintliga hästsportanläggningen i Norrböle. Arbetet är även ett examensarbete i agronomprogrammet för Landsbygdsutveckling vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala. Hästnäringen har en samhällsekonomisk betydelse för Åland och de kvalitativa värdena och ringeffekterna är många.

På grund av svaga mjölkpriser och varierande foderpriser har mjölkproducenterna haft en ansträngd ekonomi de senaste åren. Många experter menar att grovfodret blir viktigare vid högre kraftfoderpriser, tyvärr finns det dock sällan ett pris på Grovfoder vid foderstatsberäkningar. Därför skall Hushållningssällskapen i Sverige m.fl. ta fram ett ?Grovfoderverktyg? för att beräkna mjölkproducenternas individuella Grovfoderkostnad. Syftet med arbetet var att presentera de vanligaste maskinsystemen och deras kapacitet vid skörd av vall till ensilage för mjölkproduktion.

Högre driftskostnader och lägre avräkningspris på mjölk har gjort att lönsamheten inom svensk mjölkproduktion har sjunkit. Genom Grovfoder, exempelvis ensilage, får mjölkkorna den största delen av sitt dagliga näringsbehov. För att korna ska hålla en hög produktivitet måste grovfodret ha rätt kvalitet. Detta kräver att grovfodret skördas vid optimal tidpunkt vilket i sin tur ställer krav på maskiner med lämplig kapacitet. Av mjölkproducenternas produktionskostnad utgör maskinkostnader en hög andel.