Påverkan av förhöjd inomhustemperatur på fysiologi, beteende och mjölkproduktion hos svenska lantrasgetter
Klimatet är under förändring och en global temperaturökning med 1,8-4,0?C förutspås ske från år 1990 till 2099. Detta kan medföra att livsmedelsproducerande djur i Sverige kommer att utsättas för värmebelastning under perioder vilket kan ha negativa effekter på djurens produktion och välfärd. Då vetskapen om hur svenska lantrasgetter påverkas av värme är begränsad var syftet med den här studien dels att se vilka effekter värme har fysiologiskt, beteendemässigt och produktionsmässigt på djuren, samt att undersöka om getterna efter en tid i förhöjd omgivningstemperatur kunde acklimatisera sig till denna.
Sju lakterande svenska lantrasgetter med varsin killing inhystes i en omgivningstemperatur mellan 28,8 och 35,1?C under dagtid i 15 dagar. Under nätterna hölls omgivningstemperaturen under 20?C för att efterlikna en naturlig fluktuation i dygnstemperatur. Getterna inhystes i lösdrift och erhöll fri tillgång på grovfoder medan kraftfoder erbjöds två gånger om dagen. Vatten gavs i fri tillgång.
De fysiologiska registreringar som gjordes var kroppsvikt, rektal- och hudtemperatur, hudfuktighet, andningsfrekvens samt osmolalitet i mjölk. Beteendeobservationer utfördes under fyra timmar varje dag. Basala beteenden registrerades med fyra minuters intervaller medan aggressiva beteenden och digivningsbeteenden registrerades kontinuerligt. Getterna mjölkades två gånger om dagen och mjölkavkastningen noterades.
Resultat från studien visade inga signifikanta skillnader i kroppsvikt mellan dagar i förhöjd omgivningstemperatur jämfört med kontrolldagar. Vid förhöjd omgivningstemperatur ökade kroppstemperatur, hudtemperatur, hudens fuktighet samt andningsfrekvens signifikant. Osmolaliteten i mjölken minskade under dagarna i förhöjd omgivningstemperatur och vattenkonsumtionen ökade. Getternas utförande av beteendet ligga ökade, medan mindre tid spenderades på beteendena förflytta, äta och idissla. Förändringar i aggressiva beteenden och digivningsbeteenden var enligt de statistiska analyserna inte signifikanta mellan de olika dagarna och inga signifikanta skillnader i mjölkavkastning kunde påvisas. Då temperaturen återigen sänktes efter 15 dagar kunde inga kvarstående effekter ses.