Att många barn världen över mist rätten till sitt biologiska hushåll och att flera befarar att hamna i samma situation är ingen nyhet. I Bosnien- Hercegovina råder en kaotisk efterkrigstid som satt sina spår på familjebanden. Detta i form av att gemenskapen familjemedlemmar emellan blir allt svagare eller löses upp. För två år sedan byggdes ett Familjecenter för stigmatiserade familjer vars mål är att stärka familjeband och ge hushållets medlemmar ny hopp. Jag blev väldigt nyfiken på detta Center speciellt eftersom det var så annorlunda från andra Sociala Välfärdscenter i staden.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelse om hur ett urval socialsekreterare respektive skolpersonal i en viss kommun upplever sitt yrkessamarbete avseende barn och ungdomsproblematik. De frågeställningar som studien fokuserat sig på har varit; Vilka former och mål finns för socialsekreterarnas och skolpersonalens samverkan med varandra avseende barn och ungdomsproblematik? Vilka faktorer anser yrkesgrupperna påverka sitt yrkessamarbete? Vilka förväntningar har skolpersonal respektive socialsekreterare på varandras yrkesroller? Hur bedömer yrkesgrupperna att sekretessen påverkar deras samverkan? Studiens design är kvalitativ och vi har använt oss av ett fenomenologiskt- hermeneutiskt perspektiv. Datainsamlingen har skett genom två fokusgruppsintervjuer, en med skolpersonal och en med socialsekreterare, samt genom en expertintervju. Materialet analyserades utifrån systemteori, socialkonstrutivistiskt perspektiv på organisationsteori samt rollteori.

Vår studie är gjord för att se om det finns någon skillnad i mellanstadieelevers beteenden i klassrum respektive idrottshall. Våra frågeställningar är: Finns det skillnader i beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet? Finns det några skillnader mellan pojkars och flickors beteenden? Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de på? För att komma fram till detta har vi använt oss av observationer som metod och observerat årskurs fem-klasser på två olika skolor. I arbetet har vi kopplat vår empiri till Connells teori om hegemonisk maskulinitet och Goffmans beteendeteori Front-stage och backstage. Vi har också använt oss av behaviorismens grundläggande tankar om hur en miljö kan påverka ett beteende.

Studien har haft en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer av kvalitativ metod har använts för att samla in data från fem studerande män i åldrarna 20-26 år. Syftet med studien har varit att belysa unga universitetsstuderande mäns erfarenheter av den manliga studentrollen i relation till alkoholkonsumtion. Vi har med Goffmans dramaturgiska perspektiv och Connells maskulinitetsteori tolkat resultatet. Det framgår att rollen som student har förväntningar på sig att gestaltas på specifika vis och att detta formar de individer som går in i denna roll. Lika så gäller för rollen som man, där vissa attribut och handlingar krävs av individen för att visa upp och markera tillhörighet till rollen.

Denna uppsats behandlar roller, social responsivitet och reflexivitet. Undersökningen gäller utmattning eller utbrändhet. Syftet med uppsatsen är att belysa processer som orsakat detta tillstånd men också bidragit till återhämtning. Informanters livshistorier används för att visa historik och situation för drabbade men också sätt att komma vidare. Beskrivningen sker utifrån möjliga sociologiska teorier vilka samtidigt utgör förklaringsmodeller.

The purpose of this study was to examine how Swedish high school students view school staff members, in general, but in particular school counselors. The research questions focused on getting the students descriptions of the staff members roles and functions within the school. The study was conducted using focus group interviews. The answers were divided into themes and then analyzed using role theory and previous research. The results showed that the students relationships with family, friends and previous knowledge about the staff members in school, affects their willingness to seek the support of school staff members.

The main purpose of this qualitative study was to describe clients? descriptions of the professional role case manager and how it relates to the job description provided from a project in which both case managers and clients were participating. Both what case managers do and are expected to do were explored. The project involved case management in the purpose to strengthen and enhance the care and quality of life for clients who are dually diagnosed. Interviews were conducted with five clients and the result was analyzed with theoretical concepts from role theory.

 Syfte med denna uppsats är att undersöka hur romer upplever sin integration i Malmö. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden då vi har genomfört sammanlagt åtta intervjuer med män och kvinnor med romsk bakgrund. Vi har utgått från två sociologiska teorier: Pierre Bourdieus två begrepp, habitus och kapital och Erving Goffmans teori om stigma samt att arbetet präglas genomgående av begreppet integration. Dessa teorier anser vi vara relevanta för vårt valda ämne där habitus och de olika kapitalen har som syfte att förklara hur våra intervjupersoner betraktar sin integration i Malmö genom de olika möjligheter de har. När personer upplever svårigheter med integration kan detta på olika nivåer associeras till Goffmans teori som handlar om stigmatisering.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen av hur interaktion sker mellan en socialsekreterare och klienten. Studien fokus är att undersöka upplevelser av interaktion vid handledning av ekonomiskt bistånd med klient inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Särskilt vikt läggs vid hantering av olika situationer som dyker upp när socialsekreteraren bemöter en klient vid handläggning av ekonomiskt bistånd, och hur dessa situationer kan hanteras i vardagen. För att underlätta arbetet har jag valt att isolera bort klientens perspektiv och istället begränsa mig till socialsekreterarens perspektiv. Studien är planerad utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver socialsekreteraren interaktionen med en ungdomsklient? Hur hanterar socialsekreteraren olika situationer som kan uppstå vid interaktionen med en ungdomsklient? För att få svar på mina frågeställningar, har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterarna.

Since the abrupt ending of the Cold Wars the international system of politics has been dominated by the unipolar United States. Leading scholars within structural realism sees this stage as just a temporary condition for various reasons. They also target China as aspirant to embody the role of a balancer against USA and pole in a bi- or multipolar system. Some even argue they are destined for superpower.With the help of realisms definition of power I estimate U.S., China's and India's capabilities and judge their potential superpower. I then go on to connect structural realism and role theory to estimate their different statuses in the system.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstår ur föräldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjälp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nämnda upplevelse och dess eventuella följder hos föräldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavården.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga känslor av negativt slag såsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjälplöshet o.s.v. Därmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvär som tenderade att eskalera i ärendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning påverkade samtliga aspekter i föräldrarnas liv, främst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvärrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, där undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att ärendet avslutades..

En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska.Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare..

Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen av hur interaktion sker mellan en socialsekreterare och klienten. Studien fokus är att undersöka upplevelser av interaktion vid handledning av ekonomiskt bistånd med klient inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Särskilt vikt läggs vid hantering av olika situationer som dyker upp när socialsekreteraren bemöter en klient vid handläggning av ekonomiskt bistånd, och hur dessa situationer kan hanteras i vardagen. För att underlätta arbetet har jag valt att isolera bort klientens perspektiv och istället begränsa mig till socialsekreterarens perspektiv. Studien är planerad utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver socialsekreteraren interaktionen med en ungdomsklient? Hur hanterar socialsekreteraren olika situationer som kan uppstå vid interaktionen med en ungdomsklient? För att få svar på mina frågeställningar, har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterarna.

Abstract This paper seeks to answer how well the unit managers in a community live up to its responsibility for rehabilitation. What opportunities and obstacles center managers feel that they have in the rehabilitation process and their expertise in rehabilitation are adequate. The essay is based on qualitative, in which six interviews were conducted to help capture the Heads of Unit subjective experiences. Five of the respondents are heads of units in the elderly, and an interview with the rehabilitation coordinator of the municipality. Respondents' comments and relevant literature form the basis for this essay.

Detta är en kvalitativ uppsats om hur lärare ser på sitt användande av sociala medier utifrån sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har även sett på hur relationen mellan lärare och elever ser ut på sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lärare på en skola, utifrån dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar på mitt syfte och problemställning. Det har framgått att informanterna får svårare att vara privata i och med användandet av sociala medier som Facebook samt att de är restriktiva i sitt användande på grund av pressen på att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvägagångssätt för att kunna separera på privatlivet och yrkesrollen..