Fyrtiotalisterna i vår studie vill inte sitta och titta på vad som händer. De vill i allra högsta grad vara med där det händer och vara med och påverka sin situation. Våra fyrtiotalister håller sig informerade och uppdaterade om vad som händer i samhället. De är vana att resa och de vill kunna välja. Med vår studie som bakgrund har vi upptäckt att fyrtiotalisterna inte villigt tar på sig den roll som samhället idag förväntar sig av en äldre person.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp kvinnor i åldern mellan 20-30 år upplever och förhåller sig till det kvinnoideal som framställs i mediereklam. Studien byggde på en kvalitativ ansats i ett försök att söka reda på deras gemensamma uppfattningar om fenomenet och hur de upplevde att de påverkas av den kvinnliga framställningen. Av den anledningen utfördes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod eftersom den ger de intervjuade personerna en möjlighet att utveckla sina svar. Då kvinnor tillhör en av de största konsumtionsgrupperna ansåg vi att det var relevant att studera hur denna grupp kunde påverkas av mediereklamens framställningar. Intervjufrågorna ställdes utifrån ett urval av reklambilder från de idag största företagen i Sverige inom mode och skönhet.

I Sverige drabbas mellan 12-14,5 procent av nyblivna mödrar av förlossningsdepression. På senare tid har förlossningsdepression börjat diskuteras mer både i politiska och mediala sammanhang och forskning gjord på fältet har främst koncentrerats till medicinska och hormonella förklaringsmodeller till varför depressionen uppstår. Denna uppsats utgår från ett subjektivitetsperspektiv och har som syfte att beskriva mödrars upplevelser av förlossningsdepression, detta med särskilt fokus på den motsättning som antas ha uppstått då de nyblivna mödrarna drabbades av en förlossningsdepression när de normativa förväntningarna är att de borde ha varit lyckliga. Upplevelser av förlossningsdepression diskuteras utifrån Foucault och Goffmans teoretiseringar kring avvikande, Hochschilds teori kring bedömning av känslors legitimitet samt Berger och Luckmanns teoretisering kring roller. Hantering av depressionen diskuteras utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Folkman och Lazarus coping-strategier.

Frågan om föräldrar med IF kan klara ett ?tillräckligt gott föräldraskap? och omdet går att utveckla föräldraförmågan är aktuell. Både i forskning och i praxisframkommer det att föräldrar som har IF är i behov av stöd på olika sätt för attklara föräldraskapet. Huruvida föräldrar med IF kan utveckla föräldraförmåganfinns det delade meningar kring. Forskning visar dock att ett konkret individuelltutformat stöd i hemmiljö bidrar till att föräldrar med IF kan utveckla sinföräldraförmåga.PYC, Parenting Young Children, är ett manualbaserat utbildningsprogram förföräldrar med barn i åldrarna 0-6 år, och är utformat för att ge föräldern stöd i sitteget hem.

En meningsfull tillvaroSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken grad en omsorgsmottagare upplever en meningsfull tillvaro utifrån beviljade hemtjänstinsatser. Studien har bedrivits genom en halvstrukturerad, kvalitativ intervjumetod med omsorgsmottagare, omsorgsgivare samt biståndshandläggare och analyser av empirin har utgått från symbolisk interaktionism och dramaturgisk rollteori. Vi har funnit att det som är centralt för den enskilde för att känna meningsfullhet är den sociala interaktionen tillsammans med andra människor, att boendemiljön är trivsam och önskvärd samt att den enskilde har en känsla av trygghet. Trots det faktum att omsorgs- och serviceinsatser, i olika grad, påverkar dessa aspekter är studiens viktigaste slutsats att de enskilda vanligtvis inte sammankopplar beviljade insatser med känslan av meningsfullhet. .

Det kan förefalla som att Human Resources (HR) arbetet under de senaste decennium har gått in i en ny epok. Inom HR arbetets forskning handlar det nästan uteslutande om det strategiska HR arbetet eller om koppling till det. Och detsamma verkar det gälla större organisationer som söker efter olika sätt att organisera sitt HR arbete till att det skall bli mer strategiskt. Med det strategiska arbetet avses på en övergripande nivå att integrera personalfrågorna mer med företagets strategier i strävan efter att uppnå organisationens mest optimala resultat. I samband med förändringsprocessen och vid implementeringen av det strategiska HR arbetet påverkas ett flertal olika aktörer inom organisationen.Syftet med denna studie har varit att undersöka vad en strategisk HR Business Partner (HRBP) roll innefattar.

The purpose of this study was to investigate how former pupils in a daycareschool experienced there stay, in relation to the ordinary school. The method we used was an qualitative interview study with former pupils of a daycareschool. We have analyzed the result with help of Goffmans theory about stigma, Beckers labeling theory, Antonovskys SOC (a Sense Of Coherence) concept and Gjaerums theory of controlling. After analyzing the results we came to the conclution that the pupils where stigmatized and labeled as deviants in the ordinary school whilst in the daycareschool they got an enhanced SOC and a feeling of control. Due to the daycareschool?s work with these pupils they no longer sees as stigmatized and labeled..

Syftet med denna uppsats är att närma sig frågan om coachens roll och få en klarhet i vad en coach är utifrån yrkesutövarens egna föreställningar och upplevelser. Centralt för uppsatsen blir sålunda rollen som coach och därför närmar jag mig området utifrån ett rollteoretiskt perspektiv. Uppsatsens bidrag är att till skillnad från tidigare forskning närma sig yrket utifrån utövarnas upplevelser av sin roll och att analysera likheter och olikheter i uppfattningarna hos de som praktiserar yrket, detta med grund i att det inte finns en enad definition av rollen coach.  Urvalet coacher som har intervjuats har en gemensam arbetsplats men skiljer sig åt vad gäller kompetenser; tanken är här att rollen är densamma eftersom den utförs inom samma ramar, men hur rollen upplevs kan fortfarande skilja sig åt beroende på hur rollen tolkas av utövarna. Min hypotes är att oklarheter kring coachning kan tänkas skapa motstridiga förväntningar och rollkonflikter för de som arbetar som coacher..

Med utgångspunkt i rollteorins begrepp position och roll undersöks i uppsatsen hur individen intar enposition och på så sätt kan spela den roll som tillhör positionen. Att människor spelar roller i olikasammanhang är inget nytt, men frågan är hur de går tillväga. I uppsatsen intervjuas tre skådespelare som samtliga är fast anställda på en medelstor institutionsteater i Sverige. Intervjuerna fokuserarfrämst på repetitionsperioden och hur samspelet mellan person och roll fungerar i skådespelarensarbete med en pjäs. Dessa intervjuer analyseras sedan med utgångspunkt i rollteorin och med hjälpav ytterligare teorier, främst socialpsykologiska.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur normer om etnicitet, ålder och genus tar sig i uttryck i processen bakom resereklam och i den färdiga reklamen hos några av de största researrangörerna i Sverige. Studien är kvalitativ och materialet bygger på intervjuer som genomförts med marknadsansvariga och reklammakare hos de tre största researrangörerna i Sverige. För att få en mer konkret och djupare förståelse för hur den färdiga reklamen ser ut och hur den skiljer sig från hur researrangörerna upplever sin reklam har även ett urval av bilder från researrangörernas hemsidor analyserats. Analysen har utförts med Ervin Goffmans studie av reklambilder som underlag. Tidigare forskning på ämnet visar att det inte skett så stora förändringar i hur människor framställs i resereklam.

Stereotypa mediaframställningar av genus möts vi av varje dag och det är just populärkultur som sägs vara den största producenten av dessa. Detta kräver att vi som mottagare reflekterar över och skapar vår egen bild av genus. När det kommer till genus och könsroller upprör och provocerar gränsöverskridningar mellan manligt och kvinnligt. Denna studies syfte är att studera TV-programmet Gladiatorerna och dess karaktärer utifrån ett genusperspektiv samt att undersöka vilka genusöverskridande tendenser det finns bland karaktärerna. Tidigare forskning visar att genus ofta framställs av olika medier i form av den karriärsinriktade mannen och den familjeorienterade kvinnan.

The aim of this essay was to describe and analyse the use of snuff as a social activity. By accomplishing eight qualitative interviews with snuff-users I wanted to get a glimpse into their relationship to the snuff and find out in which situations and frames of mind the snuff-use alter. I also wanted to find out if age, class or gender has any affect in snuff-using. The interviews were analysed in a sociological perspective with help from Erving Goffmans and Joseph Gusfields ideas, among others. I found out that each snuff-user creates his own rituals and routines, but there are factors in daily life, which can change the use of snuff.

Ledarskapet i en organisation påverkar i hög grad hur organisationen fungerar. På senare år har forskningen mer och mer kommit att förorda det autentiska ledarskapet där vikten av förutsägbarhet, rättvisa, omsorg och en kombination av relationsinriktning och uppgiftsorientering betonas. Grupphandledning kan vara ett sätt för chefer att lära sig relationsbyggande. I föreliggande studie genomgick 75 första linjens chefer inom sjukvården handledning i mindre grupper under ett år. Utifrån deltagarnas svar på självskattningsformuläret Hjulet var syftet att undersöka huruvida handledningen hade lett till någon förändring i sex grundläggande personlighetsindex samt i deltagarnas egen uppfattning om sig själva som ledare.

Vår studie är gjord för att se om det finns någon skillnad i mellanstadieelevers beteenden i klassrum respektive idrottshall. Våra frågeställningar är: Finns det skillnader i beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet? Finns det några skillnader mellan pojkars och flickors beteenden? Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de på? För att komma fram till detta har vi använt oss av observationer som metod och observerat årskurs fem-klasser på två olika skolor. I arbetet har vi kopplat vår empiri till Connells teori om hegemonisk maskulinitet och Goffmans beteendeteori Front-stage och backstage. Vi har också använt oss av behaviorismens grundläggande tankar om hur en miljö kan påverka ett beteende.

Studien har haft en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer av kvalitativ metod har använts för att samla in data från fem studerande män i åldrarna 20-26 år. Syftet med studien har varit att belysa unga universitetsstuderande mäns erfarenheter av den manliga studentrollen i relation till alkoholkonsumtion. Vi har med Goffmans dramaturgiska perspektiv och Connells maskulinitetsteori tolkat resultatet. Det framgår att rollen som student har förväntningar på sig att gestaltas på specifika vis och att detta formar de individer som går in i denna roll. Lika så gäller för rollen som man, där vissa attribut och handlingar krävs av individen för att visa upp och markera tillhörighet till rollen.