Omfattande forskning underso?ker varuma?rkets roll fo?r att pa?verka konsumenters attityder och beteenden. Dock har kommunikationen fra?n fo?retaget a?ven pa?verkan pa? en annan viktig ma?lgrupp, en grupp som har kraftigt fo?rbisetts. Genom varuma?rkesteorier, social identitetsteori, fo?rsa?ljningsteorier, service marketing teorier och kunskapsteorier, har fo?rfattarna anva?nt sig av en kvantitativ mailstudie utfo?rd pa? tva? sto?rre bilakto?rer som anva?nder sig av a?terfo?rsa?ljare pa? den svenska marknaden.I denna studie visar fo?rfattarna att a?terfo?rsa?ljarnas uppfattning av kommunikation, extern som intern, kunskap, ka?nsla och identifieringsgrad till varuma?rket samt miljo?attityder har en inverkan pa? fo?rsa?ljarnas upplevda fo?rma?ga att pa?verka kunden samt specifik fo?rsa?ljning.

Centralposthuset i Göteborg uppfördes mellan 1918-25 för att man mer effektivt skulle kunna sortera och distribuera post. Idag finns det planer pÄ att bygga om detta tomma monumentala posthus till ett hotell. Huset och dess historia innehÄller mÄnga berÀttelser. Detta finns i dess visuella gestaltning och arkitektur, men ocksÄ genom dess funktion och betydelse för samhÀllet. FrÄgor av modern gestaltning som placeras in i en historisk kontext blir viktiga att diskutera nÀr denna förÀndring av huset blir realitet.

Uppsatsen behandlar estetiska lÀroprocesser och receptionen som reflektionsform dÀr fokus ligger pÄ kommunikation. Syftet Àr att undersöka elevers kommunikation som uppstÄr i mötet med deras estetiska lÀroprocesser med tillhörande produkt. I uppsatsen baseras den empiriska undersökningen pÄ tvÄ lektionstillfÀllen i en Ärskurs fyra. De estetiska lÀroprocesserna fyller en dubbel funktion, dels som ett pedagogiskt redskap, men Àven som ett medel i sig sjÀlvt dÀr formen och innehÄllet förmedlar ett budskap till betraktaren. Elevernas kommunikation blev tydlig genom receptionen dÀr de förde ett samtal utifrÄn sina konstnÀrliga gestaltningar och estetiska lÀroprocesser.

Hur ÄterberÀttar man ett minne frÄn sin tidiga barndom? Vilken gestaltning ger publiken bÀst inblick i minnet och fÄr dem sjÀlva att tÀnka tillbaka pÄ deras egen barndom? Detta arbete utgÄr frÄn dessa frÄgestÀllningar och undersöktes genom en testgrupp som fick se det eget skapade material och sedan svarat pÄ en frÄgeenkÀt. Svaren ifrÄn enkÀten har sedan analyserats och resultaten redovisas i detalj i detta arbetes sista kapitel.För att kunna göra ett bildmaterial sÄ trovÀrdigt som möjligt för arbetets undersökningsgrupp att se pÄ sÄ utgick jag frÄn ett eget minne, mer specifikt, ett minne frÄn det Är jag och min familj bodde i Albanien. Jag var dÄ 5 Är gammal och dÀr gick jag lucia för första gÄngen. Det skapade materialet blev tvÄ filmer av samma minne, en utifrÄn mitt perspektiv, film X, och ett utifrÄn mina förÀldrars, film Y, och undersökningen kretsade kring vilken gestaltning som passar bÀst för frÄgestÀllningen.Arbetets hypotes Àr att den gestaltningen, som pÄ ett genomgÄende sÀtt visar att minnet Àr Àkta Àr den som vidare ska anvÀndas i liknande arbete.

I dagens sjukvÄrd ökar den tekniska utvecklingen i snabb takt. Detta i kombination med en ofta hög arbetsbelastning, stÀller krav pÄ sjuksköterskans tekniska kompetens och kunnande. Det Àr dÀrför viktigt för sjuksköterskan att kÀnna till grunderna för den medicintekniska sÀkerheten. Utvecklingen av medicinsk teknik har skapat nya möjligheter för vÄrd och behandling, men samtidigt lett till att allt högre krav stÀlls pÄ arbetsgivaren att hÄlla sjuksköterskans kompetens aktuell. Det Àr Àven viktigt att sjuksköterskan har rÀtt utbildning för den verksamhet hon/han arbetar inom.

Dysfunktionella traumarelaterade kognitioner ?r avg?rande f?r utvecklingen av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Child Post-Traumatic Cognitions Inventory ?r ett sj?lvskattningsformul?r som m?ter f?rekomsten av posttraumatiska kognitioner hos barn och finns i tv? versioner. CPTCI-25 best?r av 25 p?st?enden och CPTCI-10 best?r av 10 p?st?enden.

Dagens storflygplatser liknar allt mer stÀder i miniatyr med Àn mer komplexa fysiska strukturer Àn tidigare och en mÀngd olika flöden och funktioner som inte alltid Àr kopplade till flygresandet i sig, vilket stÀller krav pÄ allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering pÄ mastersnivÄ vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien Àr Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att lÀggas pÄ terminalens utformning och gestaltning dÄ denna har en central roll för flygplatsens primÀra funktion, att hjÀlpa mÀnniskan flyga..

Gestaltning av ett nytt kulturhus i Istanbul. De sjÀlvstÀndiga volymer som utgör kulturhusets permanenta program binds samman av en takstruktur, under vilken programmet Àr förÀnderligt och stadens myller och mÄngfald tillÄts ta plats.  .

Ma?let med detta examensarbete har varit att studera Migrationsverkets va?ntrum vid Asylpro?vningsenheten i Flen och hur det anva?nds. Detta fo?r att identifiera rummets brister och fo?rba?ttringsmo?jligheter. Syftet har vidare varit att ta fram ett gestaltningsfo?rslag som skapar en tydligare identitet fo?r rummet och som bidrar till en starkare la?nk mellan beso?kare och myndighet.Genom metoder, sa?som observationer, platsanalys, notationer, intervjuer samt omva?rldsanalys, har en o?kad fo?rsta?else fo?r va?ntrummet skapats och det har konstaterats att det finns en brist vad ga?ller rummets igenka?nning och identitet.Med hja?lp av litteratur och resultatet fra?n metoderna har ett gestaltningsfo?rslag sedan utvecklats.

Vid gestaltning av landskapsarkitektur finns en mÀngd aspekter att ta hÀnsyn till. Detta arbete undersöker om det finns teorier som kan stödja och inspirera i en sÄdan process. Huvudsyftet med arbetet var att ge oss kunskaper för att i framtiden kunna skapa vÀlfungerande platser i ett gestaltande, funktionellt och socialt perspektiv. Uppsatsens mÄl var att lÀsa och förstÄ sÄvÀl klassiska verk som nutida författare och jÀmföra deras tankar. För att fÄ en djupare förstÄelse för litteraturen har platsstudier utförts pÄ tvÄ olika gaturum i Malmö. I en litteraturstudie sammanfattas litteraturen med hÀnsyn till de valda platserna. Genom att lÀsa litteratur, besöka och studera platserna har vi analyserat och fört ett resonemang kring vÄra frÄgestÀllningar: Finns det teorier som kan anvÀndas för att beskriva platser/gaturum och hur de anvÀnds? Vad har dessa teorier gemensamt och pÄ vilket sÀtt motsÀger de varandra? Svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar Àr att det finns mÄnga teorier för att beskriva platser/gaturum och hur de anvÀnds.

TitelTraditionella medier och den digitala agendan, konsten att kontrollera allmÀnhetens gestaltning av en organisationskris i sociala medier SyfteSyftet med den hÀr uppsatsen Àr undersöka hur allmÀnheten gestaltar en organisationskris i sociala medier genom den typ av inlÀgg som görs. MetodVia en kvantitativ ansats har vi samlat in och analyserat de statusuppdateringar som allmÀnheten gör via sina egna Facebookflöden. Vi har sedan sammanstÀllt detta i SPSS för att ge oss en blick över det insamlade materialet och möjlighet att fÄ fram statistik pÄ de inlÀgg som görs. Vi har samlat inlÀgg om den ubÄtsjakt som försvarsmakten gjorde i oktober 2014 samt den skandal som drabbade SCA dÀr de ovarsamt har hanterat företagets ekonomiska resurser. ResultatI det insamlade materialet kan vi se att det Àr media som via de artiklar man publicerar sÀtter agendan för den bild av organistionernas kriser som kommer spridas i sociala medier. En majoritet av de inlÀgg som görs Àr artiklar som allmÀnheten delar vidare via sina egna sociala medier. Vi kan ocksÄ se att det Àr organisationen som fÄr ta en stor del av smÀllen i de inlÀgg som görs.

Hovdala slott ligger mjukt inbĂ€ddat i en sĂ€nka vid GöingeĂ„sen och nĂ€ra Finjasjön, ungefĂ€r 7 km söder om HĂ€ssleholm i SkĂ„ne. GĂ„rden som har anor frĂ„n medeltiden, Ă€gs idag av Statens fastighetsverk, medan HĂ€ssleholms kommun har hand om drift och skötsel. 1947 blev det byggnadsminnesförklarat och fungerar idag som rekreationsomrĂ„de för allmĂ€nheten. MĂ„let med detta arbete Ă€r att presentera ett gestaltningsförslag till inre borggĂ„rden, med syftet att levandegöra och tillföra mervĂ€rde, utan att förstöra de befintliga vĂ€rdena. Ödmjukhet inför den enkla och rofyllda miljön har varit viktig.

Bakgrund: Test av syreupptag (VO2) kan fungera som en utvĂ€rdering av trĂ€ningen för idrottare. VO2-test kan Ă€ven nyttjas för att synliggöra anstĂ€lldas eventuella hĂ€lsoproblem inom ett företag. Det finns idag en rad olika stationĂ€ra och mobila utrustningar som mĂ€ter syreupptag (VO2), koldioxidproduktion (VCO2) och minutventilation (VÉ). Ett exempel Ă€r Jaeger Oxycon Mobile, bĂ€rbar VO2-utrustning, som kan anvĂ€ndas i idrottarens eller arbetarens normala arbetsmiljö. Det finns idag inga publicerade studier dĂ€r validiteten hos Jaeger Oxycon Mobile har testats.

Vi ville med vÄrt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion frÄn det sociala nÀtverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten sÄ som i den virtuella vÀrlden. Vi ville alltsÄ ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna. Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansÄg att denna lilla funktion har en stor betydelse pÄ och för det sociala nÀtverket, men Àven ocksÄ eftersom den anvÀnds alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. UtifrÄn detta skapade vi tvÄ fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp. Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. DÀremot uppnÄdde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte pÄverkade mÀnniskors sociala beteende pÄ samma sÀtt som pÄ det sociala nÀtverket..

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.