Denna rapport tar upp hur ett par olika programvaror, nÀmligen Packet Tracer och GNS3 kan anvÀndas för att simulera verklig utrustning i syftet att anvÀnda dessa hos ett företag i labbmiljö för att förbereda en implementation av ny hÄrdvara samtidigt som kostnaderna kan hÄllas nere, men ocksÄ hur dessa programvaror kan anvÀndas i studiesyfte och anvÀnda som komplement till fysisk utrustning inför laborationer och examinationer i de olika kurserna som Cisco erbjuder. Det Àr ocksÄ en utvÀrdering för att avgöra vilken av programvarorna som Àr den bÀsta att anvÀnda. En topologi sÀtts upp, komplett med IP-adressering med relativt vanlig konfiguration för att se hur dessa programvaror hanterar och klarar av dessa konfigurationer. Det visar sig att bÄda programvarorna presterar bra i de flesta fall, men de avbildningar av IOS som testats i GNS3 saknar stöd för PortSecurity som standard, sÄ Packet Tracer tar titeln. Packet Tracer lÀmpar sig bÀst för grundlÀggande studier med sina enkla paketspÄrningar medan GNS3 fungerar bÀttre för mer avancerade topologier med möjlighet till import av befintlig hÄrdvara.Nyckelord:  Cisco, Packet Tracer, GNS3, Simulering..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och jÀmföra vilken utrustning och tillgÄng till lokaler som musiklÀrare kontra rektorer anser att en god undervisning krÀver samt vilken kompetens musiklÀrare anser sig besitta och om de anser att den Àr tillrÀcklig för att pÄ ett adekvat sÀtt undervisa och bedöma elever. Syftet Àr Àven att se om synen pÄ musikundervisningen skiljer sig mellan musiklÀrare och rektorer samt vilken uppfattning om Àmnet de bÄda grupperna har. VÄrt empiriska material bestÄr av enkÀtsvar frÄn 14 olika skolor dÀr tolv musiklÀrare respektive nio rektorer svarat. Resultatet visar att musiklÀrarna anser sig ha kompetens att undervisa och sjÀlva musicera men att verktygen i form av instrument och digitala verktyg Àr knappa. Rektorerna betonar vikten av kompetens men inte vikten av verktygen för att kunna förmedla densamma.

Att kÀnna sig trygg i sin omgivning Àr en förutsÀttning för att trivas och mÄ bra. Trygghet Àr en kÀnsla som innebÀr frihet frÄn oro eller hot. I dagens samhÀlle Àr otrygghet ett utbrett problem och mÄnga mÀnniskor kÀnner sig otrygga i sitt bostadsomrÄde efter mörkrets inbrott. Otryggheten gör att man vÀljer omvÀgar eller stannar inne vilket hotar rörelsefrihet och isolerar mÀnniskor frÄn varandra. TrygghetskÀnslan pÄverkas i hög grad av utformningen av den fysiska miljön vilket gör Àmnet relevant för landskapsarkitekter.

Gestaltning av ett nytt utomhusbad i centrala Norrköping. Hur fungerar badet som social mötesplats idag? Det nya badet bidrar till att aktivera den bortglömda ön Strömsholmen och framhÀva vattnets roll i staden..

Arbetets syfte Àr att undersöka hur taktrÀdgÄrdar kan fungera och gestaltas vid Àldreboenden. FramstÀllningen tar sÀrskilt fasta pÄ kunskap om utevistelsens positiva hÀlsoeffekter i relation till Àldreboendens allt viktigare roll i staden. Studien presenterar idén om taktrÀdgÄrdar som utemiljö för de Àldre, och exemplifierar kunskaper om detta genom visioner och gestaltningsförslag för Brahem vÄrd- och omsorgsboende i Stockholm. GrönomrÄden i anslutning till bostaden ökar tillgÀngligheten för de boende och erbjuder utevistelse med naturrelaterade upplevelser. Satsningar pÄ taktrÀdgÄrdar kan utnyttja byggda konstruktioner och pÄ lÄng sikt ge sociala, miljömÀssiga, estetiska och ekonomiska fördelar.

Ett flertal datorspelutvecklare  har  under  2000-talet  valt  att placera  sina  datorspel  i miljöer som allmÀnheten kan relatera till. I flera fall har dessa virtuella gestaltningar av en för spelaren lokalt förankrad plats utsatts för nÄgon form av förfall, ofta rör det sig  om  nÄgon  form  av  postapokalyptiskt  scenario.  Det  hÀr  examensarbetets  syfte fokuserar  pÄ  det  mervÀrde  som  kan  finnas  i  att  placera  ett  datorspel  pÄ  en  för spelaren  lokalt  kÀnd  plats  och  de  speciella  intryck  som  ett  sÄdant  gestaltande  kan förmedla.  Rapporten gÄr Àven igenom de visuella aspekter som bör beaktas vid en gestaltning av en miljö stadd i förfall, referensarbetet inom existerande verk men Àven forskning pÄ  materials  hÄllbarhet  och  olika   egenskaper  belyses  initialt  innan  projektets praktiska del inleds och en 3D-miljö skapas. Denna  miljö  utvÀrderas  sedan  genom  en  kvantitativ  undersökningsmetod  med kvalitativa   inslag   i   form   av   en   enkÀtstudie,   dÀrefter   analyseras   resultatet   av undersökningen  och  en  slutsats  kring  mervÀrdet  i  att  placera  datorspel  i  lokalt förankrade miljöer formas..

Detta arbete berör kunskaper och frÄgor kring hur vi anvÀnder och har anvÀnt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktÀr och gestaltning upplevs och pÄverkas av utveckling och ett förÀndrat anvÀndande. Genom ortsanalyser pÄ tvÄ mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktÀriseras landsbygdens sÀrdrag, upplevda kvalitéer och begrÀnsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende dÀr tankar och upplevelser sammanstÀlls i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga kÀllor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. UtifrÄn insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktÀr.

Ljud Àr inget vi ser, men det omger oss stÀndigt. Det Àr inget vi kan blunda för, men vi kan flytta vÄr uppmÀrksamhet till det som Àr vackert. Det hÀr arbetet innehÄller tvÄ delar som behandlar ljud inom landskapsarkitektur. Den första delen, SfÀrer av ljud i landskapet- Innebörden av ljud och hur det kan implementeras pÄ platser i staden, redovisar relevant kunskap om ljud för en landskapsarkitekt att ta till sig. FrÄn hur ljudet fungerar och beter sig i kontakt med olika material, till hur mÀnniskor pÄverkas fysiskt och psykiskt av olika former av ljud, och en beskrivande text om ljudlandskapets förÀndring genom historien. För att ge inspiration, förstÄelse och exempel pÄ hur landskapsarkitekten sjÀlv kan skapa en gestaltning utifrÄn ljud som utgÄngspunkt, fÄr lÀsaren i slutet av uppsatsen lÀsa om befintliga platser som utgÄr frÄn ljud. Kunskaperna frÄn den första delen har sedan implementerats i en gestaltning som gjorts utifrÄn ljudperspektivet, bilaga 1: RosengÄrdsstrÄket, Ett pÀrlband av ljud- utifrÄn konceptet StrÄkeko. Den fokuserar pÄ RosengÄrdsstrÄket i Malmö dÀr Malmö Stad har arbetat fram ett koncept för att förstÀrka strÄket.

The title Urban furniture for young people reveals that this paper handles two central phenomenon in landscape architecture; the form and content of the urban spaces, respectively the users and their need for an appropriate outdoor environment in the city. In this paper youth is referred to as 15-18 year olds and the paper is based on theories of their physical use of the city?s outdoor environment. Urban furniture refers to equipment and components in the public room which becomes furniture when people takes them in to claim and gives them a meaning and a function that is useful for the moment. The starting point is that the users, in this case youths, defi nes urban furniture as something signifi cantly more than traditional park furniture, bicycle racks and waste baskets. This paper aims to investigate how the city?s furniture can be developed to meet the youths need to see each other, move and make their marks in the public room. The theories about how youths uses the city are presented in the Theory chapter.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 22,5 hp, 2014.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka den bild som tidskriften Utemagasinets gett oss av friluftsliv frÄn 1990 till 2008. FrÄgestÀllningarna som jag arbetar efter Àr:1. Vilka friluftslivsaktiviteter rapporterar Utemagasinet om i sin tidskrift och har det skett nÄgon förÀndring mellan 1990 och 2008?2. Vad Àr det för stilar som friluftslivet i Utemagasinet tillhör och om de skall kategoriseras enligt Sandells tre friluftsstilar som grund, syns det dÄ nÄgon förÀndring mellan 1990 - 2008?3.

Det uppdrag som vi har fÄtt Àr att konstruera en utrustning som ska automatisera pÄhasplingsprocessen vid tillverkning av bandstÄl. MÄlet med det hÀr examensarbetet Àr att ta fram ett produktionsunderlag Ät uppdragsgivaren som ska ligga till grund för fortsatt arbete.Produktionsunderlaget ska innefatta ritningar, inköpslista för komponenter och en kostnadsberÀkning. En förstudie genomfördes dÀr vi besökte en av Sveriges största bandstÄlstillverkare för att undersöka vilka lösningar de hade pÄ vÄrt problem. UtifrÄn det vi sett gjordes en konceptgenerering som ledde till det koncept som vi gick vidare med.Under arbetets gÄng har vi lagt stor vikt vid att göra konstruktionen sÄ enkel som möjlig för att fÄ en rimlig tillverkningskostnad. Vi har ocksÄ tagit hÀnsyn till att konstruktionen ska integreras med befintlig utrustning.

Studiens syfte var att ta reda pÄ om elever med invandrarbakgrund fÄr samma förutsÀttningar att klara sina studier och om lÀrarna tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehÄll. Studien ska ge svar pÄ om alla elever fÄr en likvÀrdig chans till att klara kursmÄlen och om lÀrarna inkluderar och strÀvar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lÀrarens egen bakgrund och omvÀrldsperspektiv.     Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lÀrare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda pÄ hur verksamheten utformas för att inkludera och stÀrka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.     Resultatet av min studie visade pÄ att lÀrarna inte tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrunder nÀr de selekterar stoffurvalet och nÀr de planerar innehÄllet av lektionerna. Studien visade att lÀrarna inte Àr medvetna om att ett sÄdant behov kan finnas..

Som bildlÀrarstuderande och aktiv bildskapare har det lÀnge varit en naturlig del av mitt liv att spÄna pÄ idéer till nya bilder och skapelser. Idéerna kommer ibland som en vilja skapa bilder utifrÄn olika influenser. De kan dyka upp som en replik pÄ nÄgot, eller en som vilja att ÄterberÀtta nÄgonting upplevt. Jag har tidigare arbetat mest med stilla bilder, framförallt mÄleri och teckning. PÄ Uppsala Universitets bildlÀrarprograms sista termin fÄr vi studerande chansen att fördjupa oss i en bildform och med den skapa en visuell gestaltning till den skriftliga c-uppsatsen.

Syftet med det hÀr arbetet Àr visa hur gestaltning kan synliggöra natur. Syft et Àr sÄledes ocksÄ att visa pÄ hur gestaltning kan öka vÀrdet pÄ natur genom att synliggöra det. Metoden har i detta arbete varit inventering pÄ plats med fotografering, analys med inventering som stöd och med tre olika analysmetoder som grund, en specifik gestaltningsmetod, skissarbete i text och i bild samt inhÀmtande av kunskap och inspiration frÄn olika skriftliga, muntliga och i bild vÀrdefulla kÀllor. Teoridelen av arbetet behandlar vad en entré Àr och dess funktion. HÀr diskuteras ocksÄ vad naturen betyder för mÀnniskan och vÄr syn pÄ denna. Det vilda stÀlls ofta mot det ordnade bÄde i en allmÀn historisk kontext och i landskapsarkitekturen. Hur vi skyddar och respekterar naturen undersöks ocksÄ, vilket Àven kan ses i gestaltandet av denna.