Syftet med vÄr uppsats Àr att studera hur barnen i förskolan anvÀnder de fysiska rummen och dess material, exempelvis leksaker och böcker. Vi vill Àven anvÀnda oss av ett genusperspektiv för att analysera miljön och dess material i interaktion med barn och pedagoger. Vi vill Àven studera om pedagogerna ger barnen möjligheter eller skapar begrÀnsningar för flickor och pojkar. Blir förskolans material tillgÀngligt eller otillgÀngligt beroende pÄ barnens kön? Vilka normer producerar de barnböcker som finns pÄ avdelningarna? Vilket inflytande har barnen över miljön? Dessa Àr nÄgra av de frÄgor vi sökt svar pÄ med hjÀlp av en kvalitativ, hermeneutisk ansats.

Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.

Huvudsyftet med denna studie var att se hur pojkar och flickor hjÀlper till vid matsituationen i förskolan. Studien Àr genomförd ur ett genusperspektiv dÀr Hirdmans (2001) teori om genuskontrakt har anvÀnts som analysverktyg och resultatet vidare diskuterats ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv som en aspekt av hÄllbar utveckling. För att undersöka detta har observation anvÀnts som metod. Resultatet visar att bÄde pojkar och flickor hjÀlper till, ibland pÄ lika sÀtt och ibland pÄ olika sÀtt. Genuskontraktet finns till viss del implementerad pÄ avdelningen dÀr observationerna har utförts.

Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka hur kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vÄrd- och omsorgssektorn upplever sin yrkesroll. Detta för att ledarskap oftast definieras enligt den manliga normen. Det Àr viktigt att belysa en grupp som Àr i majoritet inom ledarskap i kommunal vÄrd- och omsorgssektor och hur denna förhÄller sig till könsmaktsordningen. Studiens empiri Àr inhÀmtad frÄn fyra kvalitativa parintervjuer med kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vÄrd- och omsorgssektorn. Intervjupersonerna har varierande yrkeserfarenhet.

SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka ungdomars upplevelse av trygghet respektive otrygghet i det offentliga rummet i SkÀrholmen, samt vilka strategier de har för att öka trygghetskÀnslan. Studien intar ett genusperspektiv och bygger pÄ forskning och teorier om trygghet, otrygghet, genus och offentliga rum. Genom ett bekvÀmlighetsurval kontaktades sex respondenter och semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes. Resultatet visar att ungdomarna generellt Àr trygga i det offentliga rummet i SkÀrholmen, sÀrskilt pÄ vÀlbekanta platser, pÄ platser dÀr de kÀnner mÄnga mÀnniskor, samt pÄ dagtid. De mest framtrÀdande faktorerna som ligger till grund för upplevelsen av trygghet Àr kunskap och erfarenheter, kontroll och samhörighet.

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr den vanligaste dödsorsaken för bÄde mÀn och kvinnor i Sverige. Trots att lika mÄnga kvinnor som mÀn insjuknar förekommer stora skillnader vid insjuknande och behandling. Syfte: Att ur ett genusperspektiv beskriva likheter och skillnader i samband med insjuknande och vÄrdförlopp hos personer som drabbats av en hjÀrtinfarkt. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie. UtifrÄn en litteratursökning valdes 12 artiklar, som svarade mot syftet.

The purpose of this study is to analyze the interrogation transcripts of interviews with girls between the age of 11 and 16 who are alleged victims of sexual crimes. The examination is done from a gender perspective, by comparing six interrogations by male interrogators and eight interrogations by female interrogators. The study has used linguistic indicators relating to the interrogation methodological guidelines, in order to highlight how the interrogators give girls the opportunity and space to share their experience of the alleged sexual offense. Text material is categorized based on themes and analyzed in detail to find any gender-specific patterns of hearing leaders and if the girls are given space and opportunity for a free storytelling. The results show that in several themes, differences between the male and the female interrogators can be discerned.

Skolinspektionen har anmÀrkt pÄ att förskolorna i vÄr kommun arbetar för lite med att medvetet motverka traditionella könsmönster. Sedan den första lÀroplanen (Lpfö 98) för förskolan gavs ut 1998 har det varit inskrivet att de vuxna i förskolan ska ge barnen samma möjligheter utan begrÀnsningar utifrÄn stereotypa könsmönster och könsroller. Det hÀr Àmnet har alltid intresserat oss, sÄ Skolinspektionens anmÀrkning sÄg vi som intressant och gav oss ett uppslag att undersöka hur det stÄr till.Syftet med detta arbete var att undersöka hur man i ljuset av likabehandlingsplaner arbetar pÄ ett par förskolor med att motverka traditionella könsmönster. VÄra frÄgestÀllningar var hur arbetslag förhÄller sig till barn vid lÀmningssituationer och utvalda leksituationer ur ett köns- och genusperspektiv, hur det kan skilja sig Ät samt hur personalen tÀnker och beskriver hur de arbetar med Àmnet. Som metod har vi bÄde observerat i verksamheten och intervjuat tvÄ arbetslag.

Uppsatsen undersöker hur gymnasielÀrare tolkar innehÄllet i undervisning för hÄllbar utveckling i historieÀmnet. Fyra gymnasielÀrare i historia intervjuades. Som analysmetod anvÀndes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lÀrarna tolkade innehÄllet i sin undervisning som tre teman: helheter, agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.

Den hÀr studien Àr ett bidrag till forskning om hur genus pÄverkar beslutsfattande i kris. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om graden av manlig dominans i parlamentet pÄverkar benÀgenheten för en vÄldsinriktad krishantering. Manlig dominans, demokrati och korruption samt staters benÀgenhet att anvÀnda vÄld verkar hÀnga ihop, men med komplexa samband och relationer.Som teoretisk ram anvÀnds genusforskning frÄn frÀmst kritiska maskulinitetsstudier. Homosocialt kapital Àr en viktig valuta för politiker, dels för att kunna klara av situationer av osÀkerhet, dels av pragmatiska skÀl för att bygga politiska nÀtverk. Militariserad maskulinitet visar pÄ graden av militarism i samhÀllet och kopplar detta till normen om hegemonisk maskulinitet.

Som medmÀnniskor och i lÀrarprofessionen anser jag att vi mÄste ha en bra förstÄelse för genus, dÄ det pÄverkar vÄr pedagogiska grundsyn och hur vi Àr som mÀnniskor. För att kunna utmana könsnormer pÄ ett konstruktivt sÀtt menar jag att vi mÄste förstÄ vad barnen har för syn pÄ genus och tankar om skillnader mellan pojkar och flickor ur jÀmstÀlldhetssynpunkt. Studien handlar om barns tankar om genus och könsroller utifrÄn höglÀsning av Astrid Lindgrens Mio min Mio (2011/ 1954) och Gro Dahle & Svein Nyhus SnÀll (2008). Mio i Mio min Mio (2011/ 1954) representerar den snÀlla, men modiga manliga huvudrollen och Lussi i SnÀll (2008) representerar den snÀlla, men normbrytande kvinnliga huvudrollen. Huvudsakliga frÄgestÀllningar Àr hur barnen i en klass 6 tolkar den valda litteraturen i ett genusperspektiv, samt hur den pÄverkar barnen i deras tankar om genus/ könsroller.

Syftet med denna rapport Àr tvÄdelat. För det första görs ett försök att pÄ ett djupare plan studera stödet för anvÀndandet av problembaserat lÀrande som metod inom den gymnasiala historieundervisningen. Det föreligger en stor likhet mellan den problembaserade arbetsmodellen och den metod som historiker i allmÀnhet anvÀnder sig av. Det gÄr ocksÄ att finna stöd för metoden ur ett samhÀllsperspektiv. Den snabbt vÀxande, och skiftande kunskapsmassan krÀver ett problematiserande, och kritiskt förhÄllningssÀtt.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ syn pÄ hur pedagoger bemöter pojkar respektive flickor i tambursituationen, sett ur ett genusperspektiv. DÄ jÀmstÀlldhets- och genusfrÄgor Àr nÄgot som ligger i tiden och genomsyrar Àven samhÀllets syn pÄ kvinnor respektive mÀn, fann vi det intressant att forska vidare inom detta Àmne. För att fÄ möjlighet att ta reda pÄ detta observerade vi pedagogers bemötande av pojkar respektive flickor i just tambursituationen pÄ en förskola som bestÄr av sex avdelningar. För att fÄ en sÄ sanningsenlig bild som möjligt valde vi att bÄde utgÄ frÄn ett observationsschema samt att videofilma observationerna. Vi valde att genomföra en hermeneutisk studie, som innebÀr att mÀnniskors avsikter och intentioner kan yttra sig bÄde i sprÄket och olika handlingar, som sedan kan tolkas och förstÄs.

Moral och moralutveckling Àr ett komplext omrÄde som kan vara viktigt att belysa i socialt arbete, dÄ det visat sig att ungdomar med ett normbrytande beteende ofta har en lÀgre moralnivÄ Àn andra ungdomar. Det kan dÀrför hÀvdas att det finns ett behov av moralfrÀmjande insatser inom ramen för behandling. Studiens syfte Àr att undersöka moralutveckling och stÀlla detta mot behandlingsprogrammet Aggression Replacement Training för att se hur de moralbildande komponenterna Àr tÀnkta att frÀmja normbrytande ungdomars moralutveckling. Ett vidare syfte Àr att undersöka hur moralteorier och ART kan förstÄs ur ett genusperspektiv. I Studien anvÀnds scoping samt en riktad innehÄllsanalys för att tematisera manual, forskning och litteratur.

Syftet med undersökningen Àr att studera hur lÀrare i Àmnet historia resonerar kring anvÀndandet av film i undervisningen. Fokus ligger pÄ att undersöka hur lÀrarna anger att de gÄr tillvÀga nÀr de gör sitt filmurval och i vilket syfte de uppger att de visar film. Undersökningen syftar ocksÄ till att ta reda pÄ hur lÀrarna uppger att de bearbetar filmerna tillsammans med eleverna. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av intervjuer av fyra historielÀrare frÄn bÄde grundskolan senare del samt gymnasiet. Undersökningen visar att film kan anvÀndas för olika syften i undervisningen. Resultatet visar att filmurval och bearbetning av film sker pÄ likartade sÀtt.