Syftet med denna undersökning Àr att undersöka och fÄ mer kunskap om sexton barns tankar om sin framtid. Inom begreppet framtid har vi begrÀnsat oss till barnens framtida yrkesval kopplat till deras möjligheter och nuvarande skolgÄng. Undersökningen utgÄr i grunden frÄn ett barnperspektiv för att öka vÄr förstÄelse för hur barnen tÀnker om sin framtid. Vi vidrör i teoridelen omrÄden som barns uppvÀxtvillkor, motivation, arbetsmarknad och skola. Urvalsgruppen som ligger som grund för undersökningen bestÄr av sexton barn i Äldrarna elva och tolv. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som metod men resultatet har Àven antagit en kvantitativ ansats.

Redan i smÄ barns vardag, kan en traditionell genussyn observeras i exempelvis leksaks- och klÀdaffÀrernas kategorisering av ?flick- och pojkprodukter?. En kategori-sering som jag anser kan styra in barnen i den konstruerade bilden av hur man Àr, och dÀrmed ska ?göra?, sitt kön. Syftet med denna studie var att undersöka tre förskole-avdelningars barnlitteratur, som barn i Äldrarna ett till tre Är har tillgÄng till, ur ett genusperspektiv.

Sammanfattning Ny skollag och nya Àmnesplaner Àr nÄgra av de förÀndringar som stÄr för dörren. För den svenska gymnasieskolan vÀntar en ny vardag. Historiemedvetande har funnits med i de gamla kursplanerna men lyfts fram Àn tydligare i de nya Àmnesplanerna. UtifrÄn de nya förutsÀttningarna som Gymnasieskola 2011 ger har ett undervisningsavsnitt planerats, genomförts och utvÀrderats. Uppsatsen Àr ett utvecklingsarbete som syftar till att fördjupa elevernas historiemedvetande.

Hem- och konsumentkunskap Àr ett Àmne som tidigare ansetts varit till fördel för flickorna. Enligt kursplanen skall Àmnet verka för att skapa jÀmstÀlldhet mellan könen vilket Àven Àr aktuellt i dagens samhÀlle. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka hur elever uttrycker sig kring Àmnet hem- och konsumentkunskap nÀr det gÀller Àmnets relevans i deras vardagliga liv, nu och i framtiden. Detta sÀtts sedan i relation till ett genusperspektiv. För att synliggöra eventuella genusskillnader har vi intervjuat en grupp med enbart flickor, en grupp med enbart pojkar och en grupp med bÄde pojkar och flickor.

ICT and digital artifacts is an important resource in the society, especially in schools. That is why we have chosen to study if and how teachers uses ICT and other digital technology in their education in the history subject. We think that both subjects are important because history is a subject that has to do with the past, the present and the future.We made qualitative interviews with seven teachers from three different schools. We have analyzed if the teachers sees ICT as a burden or a resource in their education and also in which extend they have digital literacy. We have chosen to discuss different authors view on ICT in the education and digital literacy.

Studiens mÄl Àr att se om det rÄder skillnader pÄ det pedagogiska bemötandet i förskolan utifrÄn ett genusperspektiv. Valet av att benÀmna det som pedagogiskt bemötande Àr pÄ grund av pedagogens professionella agerande inom förskolan som institution. Studien Àr avgrÀnsad till morgonens överlÀmning eftersom det Àr dagens första möte mellan barn och pedagog, och dÄ det ocksÄ Àr en situation som Àr viktig för att skapa en trygg och bra stÀmning för barnet, för att resten av dagen skall fungera (Broberg, 2012). Studien var en kvalitativ undersökning dÀr mÄlet var att fÄ en sÄ bred undersökning som möjligt, detta genom intervjuer och observationer. Pedagogerna som medverkat i studien Àr frÄn fyra olika förskolor i en storstad, 2-3 pedagoger frÄn varje förskola . Studien jÀmförde Àven huruvida det fanns skillnad pÄ det pedagogiska bemötandet mellan pojkar respektive flickor beroende vilken förskola pedagogerna arbetade pÄ. Hirdmans teori om genussystemet ligger till grund för att analys och diskussion av resultatet.

Syfte: Studiens syfte Àr att ur ett genusperspektiv undersöka specialpedagogers syn pÄ och erfarenheter av arbetet med elever i behov av stöd i skolan. Hur kan man ur ett genusperspektiv förstÄ specialpedagogens olika roller och arbetsuppgifter, utformning och fördelning av stödinsatser och utformning och hanterande av verktyg?Teori: Studien utgÄr ifrÄn Yvonne Hirdmans genusteori om genussystemet, vilken beskriver kvinnor och mÀn utifrÄn tvÄ grundlÀggande principer: isÀrhÄllande och hierarki (Hirdman, 2001). Vidare utgÄr den ocksÄ ifrÄn tre specialpedagogiska perspektiv, det relationella, det kategoriska och dilemmaperspektivet. De centrala skillnaderna mellan det relationella och kategoriska perspektivet Àr synsÀttet pÄ eleven.

Syftet med studien var att utifrÄn ett genusperspektiv ta reda pÄ hur idrottslÀrare bedriver och planerar friluftslivsundervisningen vid tre olika gymnasieskolor i Norrbotten. VÄr studie var av vetenskaplig karaktÀr och byggde pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. Vid redovisningen av resultaten av intervjuerna har vi anvÀnt oss av meningskoncentration enligt Kvale (2009). I bakgrunden framgÄr det att friluftsliv ses som nÄgot könsneutralt, samtidigt det finns kritiker som menar att Àven friluftsliv Àr könsmÀrkt. Resultaten visar att lÀrare anser att flickor och pojkar har samma förutsÀttningar i bedrivandet av friluftsliv.

Kvinnor börjar i allt större grad slÄ sig in pÄ den internationella politiska arenan. En arena som traditionellt endast haft plats för mÀn i svarta kostymer. Att kvinnor tar plats pÄ den internationella politiska arenan har ocksÄ pÄverkat utrikesjournalistiken. Fler kvinnor syns i dag pÄ dagspressens utrikessidor Àn vad det gjordes för 20 Är sedan. Men hur framstÀlls de kvinnliga politikerna i medierna nÀr de framtrÀder pÄ en traditionell manlig arena? Genom att undersöka hur tvÄ EU-ordföranden, Angela Merkel och Matti Vanhanen, framstÀlldes i textform under tre mÄnader pÄ Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets utrikessidor försöker denna uppsats finna svaret pÄ den frÄgan.Med en kvantitativ innehÄllsanalys och en kritisk diskursanalys har artiklar analyserats utifrÄn ett genusperspektiv.

GenusfrÄgor och könsnormer i dagens massmedier Àr ett aktuellt Àmne som det forskas mycket kring. Tidigare studier visar att jÀmstÀlldhet fortfarande har sina brister inom mediebranschen. MÀn fÄr exempelvis ofta en professionell roll i media och vad gÀller kvinnan lÀggs det istÀllet mycket fokus kring utseendet. I denna studie ligger fokus pÄ ett magasin med mode och kultur som intresseomrÄde. Tidningen som studerats heter Bon och har inte utnÀmnt en specifik könsmÄlgrupp, nÄgot som ansÄgs intressant att studera nÀrmre utifrÄn ett genusperspektiv.För att fÄ fram resultat har en diskursanalys gjorts och semiotiken har varit ett centralt verktyg i analysen.

Denna observationsstudie har haft som syfte att undersöka beröm respektive tillsÀgelser i klassrumsinteraktion, vilka situationer dessa handlingar förekommer i, samt hur lÀraren fördelar dem mellan pojkarna och flickorna i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv. Metoden som anvÀnts för att uppnÄ detta syfte Àr bÄde ostrukturerade och strukturerade observationer. De strukturerade observationerna har utförts med hjÀlp av ett observationsschema bestÄende av fyra förutbestÀmda kategorier. Observationerna har Àgt rum pÄ tvÄ olika skolor. Tre av observationerna Àgde rum pÄ en högstadieskola i södra Stockholm och tvÄ av observationerna Àgde rum pÄ en högstadieskola i centrala Uppsala.

Denna studie syftar till att med ett genusperspektiv undersöka den visuella portrÀtteringen av pojkar/mÀn och flickor/kvinnor i en lÀsebokserie bestÄende av tre lÀseböcker. LÀseboksserien anvÀnds vid lÀsinlÀrning i svenska i grundskolans tidigare Är och Àr utformad efter lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Studien syftar till att belysa hur de förestÀllningar om manligt och kvinnligt, sÄsom de förmedlas genom lÀseböckerna befÀster eller bryter mot den rÄdande genusordningen. Studien har genomförts genom en semiotisk bildanalys med bÄde kvantitativa och kvalitativa inslag, dÀr fokus har varit att undersöka inom vilka kontexter och samhÀllsomrÄden mÀn och kvinnor avbildas, vilka kÀnslor och egenskaper mÀn och kvinnor tillskrivs, samt vilka yttre attribut som anvÀnds i portrÀtteringen av mÀn och kvinnor. Studiens resultat Àr inte entydigt dÄ de förestÀllningar om mÀn och kvinnor som synliggörs i lÀseböckerna bÄde kan ses bryta mot genusordningens könsstereotyper samt befÀsta dem.

BakgrundMusikhistorien Àr pÄ inga sÀtt opÄverkad av den historiska utvecklingen i övriga samhÀllet. Den Àr en vÀsentlig del av olika tidsepokernas rÄdande kulturer. Skolan har en viktig roll i elevernas socialisationsprocess. Kan en manlig musiklÀrare anvÀnda sig av musik skriven av mÀn, framförd av mÀn och skriven ur ett manligt perspektiv, i en undervisningssituation och rÀkna med att han nÄr fram till alla elever? LÀmnar man inte per automatik halva klassen utanför eftersom musiken inte kan anknyta till deras upplevelsevÀrld, livsÄskÄdning eller vÀrdegrund.

Denna studie avsÄg att undersöka framtrÀdande normer och förestÀllningar i asylÀrenden som behandlar sexuell lÀggning som skyddsskÀl. Ambitionen var Àven att undersökningen skulle innefatta ett genusperspektiv. Sammanlagt har 24 dokument studerats, varav 12 frÄn Migrationsverket och 12 frÄn Migrationsdomstolen. Studien har haft en kvalitativ ansats och grundade sig teoretiskt i kritisk teori samt queerteori. De teoretiska begreppen som har anvÀnts vid tolkningen av analysen Àr ?hegemoni? respektive ?heteronormativitet?.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra lÄgutbildade sfi-­eleveroch ta reda pÄ hur deras identitet pÄverkas under migrationsprocessen.Hur sprÄk eller att vara utan sprÄk i det nya landet pÄverkar derassjÀlvbild och hur detta i sin tur pÄverkar motivationen att lÀra sig det nyalandets sprÄk? Huvudfokus i uppsatsen ligger pÄ motivationen. Jag villeförstÄ vad som hÀnder med motivationen till andrasprÄksinlÀrning. Enav mina frÄgestÀllningar var: ?Varför skiljer studieresultaten sÄ markant mellan informanterna i min studie med tanke pÄ att alla har en bakgrund som analfabeter frÄn hemlandet??För att utföra denna studie valde jag sex elever frÄn skolan dÀr jagjobbar sjÀlv som SFI-­lÀrare.