Problembaserat lärande i historia och elevers motivation
Syftet med denna rapport är tvådelat. För det första görs ett försök att på ett djupare plan studera stödet för användandet av problembaserat lärande som metod inom den gymnasiala historieundervisningen. Det föreligger en stor likhet mellan den problembaserade arbetsmodellen och den metod som historiker i allmänhet använder sig av. Det går också att finna stöd för metoden ur ett samhällsperspektiv. Den snabbt växande, och skiftande kunskapsmassan kräver ett problematiserande, och kritiskt förhållningssätt. Dessa värden tillhör de metodologiska hörnstenarna vid historiska studier. Det andra delsyftet var att undersöka hur motivationen hos en grupp om nio elever på Komvux påverkades av en ?post-hole? implementering av problembaserat lärande under A-kursen i historia. Uppgiften bestod i ett jämförande studium av Förintelsen och GULAG-arkipelagen. Den kvalitativa intervjun har tjänat som datainsamlingsmetod, och intervjusvaren ger vid handen att motivationen ökade i gruppen som helhet, och en förändring skedde i riktning från yttre till inre betingad motivati