Syftet med denna studie Àr att undersöka hur det förebyggande arbetet med mÀns vÄld mot kvinnor tar sig uttryck pÄ olika nivÄer i samhÀllet. Studien undersöker vilka arbetet riktas mot pÄ dessa nivÄer och vilka konsekvenserna av detta blir sett ut ett genusperspektiv och ur ett intersektionellt perspektiv. För att uppfylla studiens syfte har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar professionella för att förebygga mÀns vÄld mot kvinnor pÄ primÀr nivÄ? Hur arbetar professionella för att förebygga mÀns vÄld mot kvinnor pÄ sekundÀr nivÄ? Vilka grupper riktas det förebyggande arbetet emot pÄ dessa nivÄer? Vilka konsekvenser fÄr detta ur ett genusperspektiv samt ett intersektionellt perspektiv? Studien bygger pÄ kvalitativa riktat öppna intervjuer med sex yrkesverksamma inom omrÄdet. Vi har anvÀnt oss av genusteori samt ett intersektionellt perspektiv för att analysera och förstÄ vÄrt material. MÀns vÄld Àr ett utbrett fenomen i hela vÀrlden som orsakar stort lidande för offren.

Detta examensarbetes syfte Àr att utforska genusperspektiv i förskolan (1-5 Är), genom att belysa pedagogers förestÀllningar om smÄ barns skönlitteratur samt barns egna bokval. Jag anser det vara ett viktigt omrÄde att belysa dÄ skönlitteratur Àr nÄgot som anvÀnds i stor utstrÀckning i förskolan samt Àr av vikt för barnens utveckling. I min empiriska undersökning har jag anvÀnt mig av metoderna intervju, textanalys samt observation. Jag har intervjuat fyra pedagoger, analyserat bokbestÄndet pÄ en avdelning samt observerat en barngrupps egna val av böcker. Resultatet av empirin visar pÄ olika förhÄllningssÀtt som pedagogerna har till genusfrÄgor. FörhÄllningssÀtten delas in i tre teman; medvetenhet, naturligt samt oengagemang. Resultatet visade vidare att det var fler manliga karaktÀrer Àn kvinnliga i barnens skönlitterÀra böcker, dock inte lika stor skillnad som framkommit i tidigare forskning. I analysen av observationerna framkom att flickorna och pojkarna i stor utstrÀckning hade liknande lÀsvanor.

Studien behandlar hur begreppet genus uppfattas och uttrycks utifrÄn pedagogernas synvinkel, pedagogernas sÀtt att bemöta barnen, hur de formar lokalerna, vilket material som erbjuds och pÄ vilket sÀtt det pÄverkar barnen utifrÄn ett genusperspektiv. Studien uppmÀrksammar Àven pÄ vilket sÀtt pedagogerna arbetar för att uppfylla de önskemÄl de har för hur de vill att genus uttrycks i verksamheten. Metoden som anvÀnds för studien Àr intervju med ljudinspelning och tretton respondenter har deltagit.Studien visar att pedagogerna uppfattar genus som mer Àn hur man förhÄller sig till könen. De uppfattar att begreppets innebörd Àven innefattar till exempel individens bakgrund, etnicitet och religion. De arbetar medvetet med att inte göra skillnad mellan könen, utan utgÄr istÀllet frÄn individens intressen och erfarenheter.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur fyra religionslÀrare vid en gymnasieskola i Norra Mellansverige anvÀnder genusperspektivet i sin undervisning.Styrdokumentens direktiv om genus Àr fÄ och dessutom abstrakta. I lÀroplanen och kursplanerna för religionskunskap finns det definitioner som öppnar upp för genusperspektivet ? nÄgot krav pÄ att det skall finnas med gÄr dÀremot inte att finna. Endast i Àmnesplanen för religionskunskap stÄr det att en ?genusdimension? skall synas i undervisningen.Merparten av lÀrarna anser dessa mÄl vara relevanta och menar att ett genusperspektiv kontinuerligt anlÀggs i deras undervisning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en förskoleverksamhet utformas och uppfattas av sÄvÀl genuspedagogen som barn i en sÄ kallad könsneutral förskola. Studien utgick ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskrivs och utformas den könsneutrala förskolan? Hur interagerar och förhÄller sig barnen ur ett genusperspektiv? Tidigare forskning visar att genusprojekt och jÀmstÀlldhetsarbeten har sitt ursprung sedan nÄgra decennier tillbaka, men under olika omstÀndigheter varit svÄrt att bedriva arbeten i förskolans och skolans vÀrld. Inte förrÀn de sista Ären har genus och jÀmstÀlldhetsarbeten fÄtt starka reaktioner och projekten har förstÀrks och drivs igenom. Studien Àr genomfört pÄ en sÄ kallad könsneutral förskola dÀr intervjuer och observationer har anvÀnts som kvalitativa metod. Samtliga intervjuer och observationer har transkriberats och senare analyserats utifrÄn de frÄgestÀllningarna studien bygger pÄ.

Detta Àr en textanalys av svensk kriminalfilm. Den hÀr studien undersöker hur vÄld skildras i svensk kri-minalfilm, hur vÄldet motiveras och vilka skillnader det finns mellan kvinnor och mÀns motiv, och om vÄldskaraktÀrerna innehar stereotypa könsrelaterade egenskaper. Studien görs utifrÄn ett genusperspektiv med inslag av teorin om intersektionealisering. Textanalysen görs genom analys av nyckelscener i filmen, det vill sÀga vÄldsscener, scener dÀr karaktÀren agerar i enlighet med Bems (1974) maskulina eller femi-nina egenskaper, och scener dÀr karaktÀren agerar könsstereotypt. Filmerna som analyseras ÀrHypnotisören (Hansson, Possne, Ohlsson & Hallström, 2012), Snabba cash II (Wikström, Nicastro & Najafi, 2012), Irene Huss - Tatuerad torso (FÀlemark, RÄberg & Asphaug, 2007) och Solstorm (Rehnberg & Lindblom, 2007).

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med min studie Àr att förklara hur relationen mellan lÀrare och elev ter sig sett ur ett genusperspektiv. Jag avser, ur ett genusperspektiv, granska hur idrottsundervisningen pÄ skolan praktiseras och dÀrigenom förstÄ och förklara hur relationen mellan lÀrare och elev formas, och vad detta kan fÄ för konsekvenser. Med stöd av det sociala perspektivet pÄ lÀrande kommer min studie grunda sig i den rÄdande genusordning som verkar under idrottsundervisningen. Med detta som grund har jag valt att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Finns det tydliga pojk- respektive flickaktiviteter, hur visar det sig i undervisningen?Vart riktas uppmÀrksamheten, varför, och vad fÄr det för konsekvenser?Vad har tÀvling som moment för inverkan pÄ idrottsundervisningen, sett ur ett genusperspektiv?MetodJag valde att göra en kvalitativ studie dÀr jag anvÀnde mig av intervjuer och observationer.

Detta examensarbete handlar om förskolebarns (3-5 Är) lek inomhus ur ett genusperspektiv. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur flickor och pojkar anvÀnder och leker i innemiljön pÄ förskolan, samt vilket lekmaterial de vÀljer i sina lekar. Dessutom vill jag undersöka om det Àr nÄgra skillnader och likheter mellan flickors och pojkars lekar och val av lekmaterial. DÀrför har jag valt följande frÄgestÀllningar: Hur anvÀnder flickor och pojkar innemiljön pÄ förskolan i sina lekar? Vilka typer av lekmaterial anvÀnder flickor respektive pojkar i sina lekar? I arbetet har jag anvÀnt mig av forskning om lekmiljö, lek, lekmaterial, flickors och pojkars lek och gemensam lek.

En jÀmstÀlld undervisning ses som nÄgot sjÀlvklart av alla i skolan. Trots detta visar flera studier att det rÄder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan könen och att flickor ofta har ett sÀmre sjÀlvförtroende i Àmnet matematik. MÀnniskor har ofta en tendens att kategorisera sin omgivning och de tvÄ könen Àr inget undantag. Detta har lett till en könsskillnad i skolan som blir tydlig i Àmnet matematik vilket genom historien har betraktas som en manlig domÀn. I vÄrt examensarbete vill vi ta reda pÄ lÀrarstudenternas attityder och förhÄllningssÀtt till matematik, samt deras sjÀlvuppfattning gÀllande Àmnet, ur ett genusperspektiv inom respektive enhet pÄ lÀrarutbildningen vid Malmö högskola.

BAKGRUND: Stress Àr ett nutida folkhÀlsoproblem som drabbar bÄda könen Àven om individer reagerar med olika symptom nÀr de utsÀtts för olika stressorer. Forskning visar att stressorer skiljer sig Ät för mÀn och kvinnor och att de hanterar dem pÄ olika sÀtt. Stress har visat sig pÄverka utveckling av sjukdom och dödlighet och har sÄledes betydelse församhÀllets vÄrdkostnader och sociala utgifter. Det saknas i dagslÀget forskning som undersöker stress ur ett genusperspektiv och dess konsekvenser för den upplevda hÀlsan. SYFTE: Syftet med studien var att med mÀtinstrumentet Percieved Stress Scale undersökaom genus pÄverkar stress hos mÀn och kvinnor eller om stressen beror pÄ individen eller miljön.

I detta examensarbete har jag undersökt gestaltningen av lÀrare i samtida svensk barn- och ungdomsfilm. LÀrarkaraktÀrerna i fyra utvalda svenska filmer har analyserats utifrÄn i synnerhet ett genus- och didaktiskt perspektiv. Syftet Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för hur karaktÀren lÀrare, hur lÀrarrollen och hur undervisningssituationen framstÀlls i dessa fyra filmer. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt frÄn Àr: Hur karaktÀriseras lÀrarna och hur framstÀlls lÀrarrollen i de utvalda filmerna? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lÀrarkaraktÀrerna och lÀrarrollen i de utvalda filmerna? samt PÄ vilket sÀtt uttrycks lÀrarkaraktÀrernas undervisningssituationer och vilka likheter och skillnader framtrÀder gÀllande dessa i de utvalda filmerna? De mÀnskliga erfarenheterna har en avgörande betydelse vid utövandet av ett yrke, likt lÀraryrket.1 PÄ sÄ sÀtt menar jag att detta examenarbetets yrkesrelevans kan förklaras.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i den statliga myndigheten Forum för levande historia och dess kampanj Brott mot mĂ€nskligheten under kommunistiska regimer. Syftet har varit att ta reda pĂ„ hur det utbildningsmaterial som tagits fram förhĂ„ller sig till de styrdokument som styr den svenska historieundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan samt nĂ„gra utvalda lĂ€romedel i historia. Även den politiska debatt som föranlett det mediala intresset för projektet har implementerats och behandlats i undersökningen. Arbetets teoretiska del grundar sig pĂ„ olika typer av historiebruk och har applicerats pĂ„ den empiriska delen dĂ€r materialet har analyserats. Undersökningen visar att det material som Forum för levande historia har tagit fram kan kritiseras för att vara onyanserat men att det ocksĂ„ tillför en annan dimension av de behandlade omrĂ„dena..

Detta Àr en litteraturstudie med syfte att belysa sociala faktorer som kan ge upphov till skillnader i ohÀlsa mellan könen utifrÄn ett genusperspektiv. Social ojÀmlikhet Àr en strukturell egenskap som sÀger nÄgot om den ojÀmlika fördelningen av möjligheter och resurser i ett samhÀlle. JÀmlikhet eller ojÀmlikhet Àr relationellt och handlar om förhÄllandet mellan individer eller sociala grupper. Ibland Àr strukturen i sig en indikator pÄ ett samhÀllsproblem. Att studera skillnader i levnadsförhÄllanden mellan olika personer i olika klasser kan ge oss en uppfattning om hur samhÀllets struktur, i form av klasstillhörighet, Äterverkar pÄ de enskilda individernas basala förhÄllanden, nÀmligen liv och hÀlsa.

Syftet med denna studieÀr att undersöka om eventuell eurocentrism förekommer i historieundervisningen i den svenska skolan. Elevernas upplevelse av den undervisning de erbjuds har ocksÄ belysts i undersökningen. LÀrare arbetar utifrÄn direktiv dÀr intentionerna Àr att den svenska skolan ska vara en skola för alla; frÄgan Àr om dessa intentioner kommer till uttryck, med andra ord om de fungerar i praktiken. SÀrskilt fokus har lagts pÄ det perspektiv som finns i skollÀroböckerna. SÄledes har undersökningen genomförts genom en kvalitativ analys av utvalda lÀroböcker pÄ gymnasienivÄ, lÀro?och kursplaner, samt genom intervjuer med elever.

Syftet med undersökningen Àr att genom en kvantitativ enkÀtundersökning belysa relevansen av en föreskriven kanon, samt ett elev- och genusperspektiv pÄ skönlitteratur i skolan. Respondenterna i undersökningen var 70 elever pÄ tre olika gymnasieprogram i Sydsverige. Författarna som Àr nÀmnda i enkÀten, grundar sig i Folkpartiets undersökning (2006) om elevers och lÀrares förslag pÄ en kanonlista. EnkÀtundersökningen demonstrerar att respondenterna har lÀst extremt lite av författarna. Resultatet visar Àven att lÀrarna inte riktigt har följt kursplanen och att eleverna inte har kunskap om kulturarvet.