Syftet med studien Àr att belysa barns egna perspektiv pÄ tillvaron i en grupp dÀr det finns barn med utÄtagerande beteende som kan utsÀtta dem för verbala och/eller fysiska krÀnkningar. Barn i tvÄ grupper dÀr det finns utÄtagerande barn blev intervjuade individuellt. Barnen i den ena gruppen var sex och sju Är gamla och i den andra gruppen var de Ätta eller nio Är gamla. Det finns inte sÄ mÄnga studier i Àmnet och det Àr oftast den ena sidan som blir belyst. De utÄtagerande barnen fÄr av naturliga skÀl stor uppmÀrksamhet och de andra, kanske tysta barnen, glöms lÀttare bort i det tumult som kan uppstÄ i ett sÄdant klassrum.

Presumtionsreglerna i 11 kap. ÄB fĂ„r anses vara ett hjĂ€lpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillrĂ€cklig ledning för vad testatorn avsett ska hĂ€nda med sin kvarlĂ„tenskap. Dessa presumtionsregler Ă€r tĂ€nkta att ge uttryck för vad testatorer i allmĂ€nhet vill ska hĂ€nda med sitt arv efter sin bortgĂ„ng i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ?genomsnittlige? testatorn vill innebĂ€r att reglernas utformning mĂ„ste vara av generell karaktĂ€r.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag av Draka Kabel Sverige AB i NÀssjö. Syftet Àr att, för den kommande produktionsförÀndringen, utreda konsekvenser för materialflöde och lagerbehov av rÄmaterial. Examensarbetet skall ocksÄ ge förslag pÄ ÄtgÀrder för att, ur lagringssynpunkt, klara av den kommande produktionsförÀndringen som medför en kapacitetsökning. För att göra en rimlig konsekvensanalys har dagens situation kartlagts. Underlaget för kartlÀggningen har utgjorts av intervjuer med de anstÀllda pÄ Draka Kabel Sverige AB och data frÄn affÀrssystemet Baan.

Strategiprocessen Àr en viktig fas för en organisation och Àr underlag för de strategiska mÄl, styrmÄtt och handlingsplaner som styr den dagliga verksamheten. För de organisationer som vÀljer att arbeta med styrkortsmodellen ger den strategiska planen underlag till strategiska mÄl i strategikartan som i sin tur leder till styrmÄtt i styrkort och vidare till individuella handlingsplaner. Tidigare forskning visar att styrkortsmodellen passar bÀst vid vÀrdebaserad styrning och Àr ett strategiskt beslut dÀr hela organisationen bör förberedas och involveras. Strategikartan Àr en grafisk modell som enkelt kommunicerar strategiska mÄl och samband mellan perspektiven i styrkortet samt för att minimera risker och optimera organisationen. En av de större utmaningarna för att lyckas med strategiformulering och styrkort Àr att hela organisationen involveras i processen och att styrkortet integreras i affÀrssystem och rapportering.

I dagens samhÀlle Àr systembyte inte nÄgonting nytt och begreppet inte speciellt frÀmmande. Detta Àr en daglig hÀndelse ute hos organisationerna. Anledningarna till att ett systembyte sker hos en organisation Àr oÀndliga, men nÄgra tydligt framtrÀdande aspekter finns. Idag sÄ Àr effektivitet mycket viktigt och det Àr ofta en kategori som man vill höja i och med att man byter eller förnyar systemet. Det ska gÄ fortare och ge mer.

Bakgrund: Sjuksköterskor har ett etiskt ansvar för sina handlingar och bedömningar i vÄrden. Etisk kompetens utgör en del av sjuksköterskans profession.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur den etiska kompetensen hos sjuksköterskan beskrivs.Metod: Denna litteraturöversikt grundas i tolv vÄrdvetenskapliga artiklar vilka har lÀsts upprepade gÄnger. Nyckelfynd har kunnat identifieras avseende den etiska kompetensen hos sjuksköterskan. En sammanfattning av varje studie utfördes för att sedan utmynna i en sammanstÀllning dÀr tvÄ huvudteman urskildes. DÀrefter bildades nya underteman vilka presenterar resultatet.Resultat: I resultatet beskrivs den etiska kompetensen med dess komponenter.

Diabetes typ 1 Àr en kronisk sjukdom dÀr insulinproduktionen Àr helt eller delvis upphörd. Det finns idag inget botemedel utan behandlingen Àr symtomlindrande. Sjukdomen krÀver daglig kontroll och en individ som lever med diabetes mÄste alltid vara uppmÀrksam pÄ kort- och lÄngsiktiga komplikationer. Individen mÄste pÄ egen hand, med stöttning av nÀrstÄende och sjukvÄrd, kunna bemÀstra de olika situationer som kan tÀnkas uppkomma vid en diabetessjukdom. Att leva med diabetes typ 1 som tonÄring kan stÀlla andra krav Àn vad en frisk tonÄring kan stÀllas inför.

Under de senaste tvÄ decennierna har typ 1 diabetes ökat med 50 % bland barn och ungdomar i Sverige. Detta syns t.ex. genom att ca 500 barn i Äldern 0 ? 15 Är varje Är fÄr typ 1 diabetes och mer Àn 95 % av dem som insjuknar debuterar före 25 Ärs Älder. Att ha typ 1 diabetes och samtidigt vara i puberteten underlÀttar inte möjligheten att hantera sjukdomen med tanke pÄ att denna period för mÄnga kan vara svÄr att hantera i sig, utan att ha en livsstilsjukdom som typ 1 diabetes.

Aktiviteterna pÄ en treasuryavdelning har under de senaste Ären förÀndrats. FrÄn att bara kontrollera de dagliga kassaflödena för ett företag, till idag dÄ Àven handel med vÀrdepapper, spekulation, har blivit en daglig aktivitet. Detta har lett till ett ökat behov av kontroll dÄ spekulation leder till ett ökat risktagande. Denna uppsats studerar tre faktorer som Àr av betydelse för kontrollen pÄ en treasuryavdelning. Dessa faktorer Àr; kontroll och styrning, riskhantering och det finansiella riskmÄttet Value-at-Risk.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva och analysera informanternas uppfattningar om vilken betydelse skolgÄngen och andra myndighetskontakter haft för deras vuxenliv, sÄvÀl yrkesmÀssigt som i andra avseenden pÄ det privata planet. Skolverket (2013) uttrycker att GymnasiesÀrskolans syfte Àr brett och ska förbereda eleverna för yrkesverksamhet och fortsatta studier. SkolgÄngen skall ocksÄ ge en grogrund för personlig utveckling, samt ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhÀllslivet. Vilken sjÀlvstÀndighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gÀllande yrkesliv?Vilken sjÀlvstÀndighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gÀllande privatliv och fritid?Vilken sjÀlvstÀndighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gÀllande administration och ekonomi?Teori:Studien har en livsvÀrldsfenomenologisk forskningsansats.Metod:Fyra personer som slutade sin skolgÄng i gymnasiesÀrskolan för minst tio Är sedan har intervjuats med stöd av halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer.

I 30 Är har kvinnor funnits pÄ militÀra befattningar i Försvarsmakten. Fram till för fyra Är sedan hade nÀstan inga ÄtgÀrder vidtagits för att anpassa den personliga utrustningen till kvinnors behov. Enligt en undersökning frÄn 2005 bidrar detta inte enbart till direkta fysiska begrÀnsningar, utan Àven till sÀnkt sjÀlvförtroende och kÀnslor av krÀnkning och underordning. Sedan 2006 har Försvarsmakten och FMV arbetat med att ta fram en rad olika persedlar i mindre storlekar, och daglig drÀkt har Àven tagits fram i dammodell. De smÄ storlekarna har visat sig lösa delar av de problem som kvinnor har upplevt.

Bakgrund: MÄnga studier gÀllande compliance har genomförts och flertalet har visat att nivÄn av compliance Àr lÄg. De huvudsakliga omrÄdena dÀr compliance brister Àr handhygien, rengöring av linsetui, överbÀrande av kontaktlinser, brist pÄ fullgod uppföljning och felaktigt anvÀndande av linsvÀtskor. NÄgra av dessa omrÄden har tagits upp i denna studie.Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hur kontaktlinsbÀrandet ser ut hos ett litet antal InternetanvÀndande personer i Sverige. Personernas vanor och compliance studerades i relation till tidigare studier inom detta omrÄde.Metod: En webbenkÀt med, för syftet, relevanta frÄgor skapades i webbprogrammet Google Docs. EnkÀten bifogades i en lÀnk och presenterades som ett evenemang pÄ Facebook.

"Livet efter gymnasiesÀrskolan" Àr en intervjuundersökning med tvÄ ÄrgÄngar elever som tagit studenten 2012 och 2013 frÄn nÄgot av de fem erbjudna nationella programmen pÄ gymnasiesÀrskolan inom JÀmtlands gymnasieförbund (JGY). Syftet med studien var att nÀrmare undersöka hur boendesituation, sysselsÀttning och ekonomiska villkor ser ut efter avslutade gymnasiestudier för avsedd mÄlgrupp.Intervjusvaren visar faktisk fördelning av sysselsÀttningsform, könstraditionella yrkesval och samstÀmmighet mellan sysselsÀttning och genomgÄngna gymnasieprogram. Studien omfattar frÄgor och svar om boende, nuvarande sysselsÀttning och om eventuell anstÀllningsform samt förslag till eventuella förÀndringar av nuvarande livssituation. Studien tar sin utgÄngspunkt i semi- strukturerade intervjuer med fyrtiofem avgÄngselever frÄn nÄgot nationellt gymnasiesÀrskoleprogram inom upptagningsomrÄdet för JGY. Samtliga intervjuer utfördes en och en via personliga möten och i vissa fall, dÄ intervjupersonen önskat sÄ, via telefon.Resultatet visar att informanterna förutom de sju som vid tidpunkten för studien var arbetslösa trivdes med sin nuvarande sysselsÀttning.

De positiva hÀlsoeffekterna av fysisk aktivitet och dess pÄverkan pÄ vÄr motoriska och kognitiva utveckling i unga Är Àr idag vÀl kÀnt. Trots det spenderar barn idag mer tid pÄ stillasittande aktiviteter sÄ som tv-tittande och datorspel. Studier har visat att mycket stillasittande aktiviteter i unga Är kan leda till sÀmre hÀlsa i vuxen Älder. MÀnniskor i glesbygd har visats ha sÀmre hÀlsa Àn mÀnniskor i tÀtort och barnen deltar mer sÀllan i föreningsidrott. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka idrottspedagogernas syn pÄ sin undervisningssituation och hur den pÄverkar elevernas fysiska aktivering.

Titel: Energiprestandans prispÄverkande effekt pÄ smÄhusNivÄ: C- uppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Daniel Lorentzon & Patrik SalménHandledare: Peter LindbergDatum: 2011 ? JanuariFör att frÀmja en hÄllbar utveckling och en god miljö Àr energieffektivisering av befintligbebyggelse viktigt för att uppnÄ de energipolitiska mÄlen.Syfte: För att uppnÄ energipolitiska mÄl om en hÄllbar utveckling och en god miljö Àrenergieffektivisering inom bl a bostads- och servicesektorn nödvÀndig. Denna studieshuvudsyfte Àr att beskriva hur bostadsmarknadens energiprestandamedvetenhet ser uti dagslÀget. För att kunna mÀta den sÄ har vi i studien likstÀlltenergiprestandamedvetenhet med vÀrdet av energiprestandan i fastighetensköpeskilling. FrÄgestÀllningen blir sÄledes: Hur pÄverkar ett smÄhus energiprestandadess köpeskilling? Finns det nÄgra skillnader geografiskt?Metod: Införandet av energideklarationer har möjliggjort vÄr kvantitativa studie, dÀrvi sammanfogat data frÄn LantmÀteriets Fastighetsregister och BoverketsDeklarationsregister.