Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters arbete med fritidsaktiviteter vid rehabilitering av Àldre. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter verksamma inom distriktsarbetsterapi eller daglig verksamhet. Arbetsterapeuterna hade 5 till 38 Ärs yrkeserfarenhet. Intervjuer analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier: ?Ramar och regler vid arbete med fritidsaktiviteter; Strategier för att möjliggöra klienters deltagande i fritidsaktiviteter; Arbetsterapeuters tankar om fritidsaktiviteter?.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka jĂ€mstĂ€lldheten inom den svenska idrottsrörelsen. Mer precist handlar det om att analysera kvinnliga idrottsutövares livsberĂ€ttelser med fokus pĂ„ jĂ€mstĂ€lldheten inom det idrottsliga föreningslivet. Ambitionen Ă€r att belysa hur kvinnliga idrottare upplever och hanterar frĂ„gor som har med jĂ€mstĂ€lldhet och idrott att göra pĂ„ daglig basis i sin idrottsliga praktik. Ett flertal frĂ„gestĂ€llningar innehar en vital karaktĂ€r i den föreliggande studien: Upplever kvinnliga idrottsutövare att utvecklingen gĂ„r Ă„t ?rĂ€tt hĂ„ll?, det vill sĂ€ga att idrottslivet blir mer jĂ€mstĂ€llt? Är det nĂ„got eller nĂ„gra omrĂ„de som Ă€r sĂ€rskilt förbisedda och/eller vĂ€lutformade nĂ€r det gĂ€ller jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„gor? Finns det nĂ„gra signifikanta skillnader mellan de olika idrotter som studerats, sett ur ett jĂ€mstĂ€lldhetsperspektiv? Dessa frĂ„gor utgör bara ett par exempel pĂ„ fundamentala frĂ„gestĂ€llningar i denna kontext. För att söka svar pĂ„ dessa frĂ„gor har en kvalitativ metod tillĂ€mpats med inriktning mot livsberĂ€ttelse.

Volvo Aero utvecklar, konstruerar, tillverkar och utför underhÄll av motorer och tillhörande komponenter för civila och militÀra flygplan. Visionen Àr att leverera vÀrldsledande transportlösningar genom stÀndig förbÀttring och lÄngsiktig utveckling av verksamheten, vilket för det dagliga arbetet innebÀr systematisk problemlösning genom metodiken praktisk problemlösning, vars ursprung Àr Toyota.Syftet med studien var att undersöka huruvida Volvo Aeros tillÀmpning av praktisk problemlösning var enkel, systematisk och vÀgledande, vilket ur Toyotas perspektiv ger förutsÀttning för effektiv problemlösning.Inledningsvis beskrevs Toyotas instÀllning och beteende till problemlösning utifrÄn The Toyota Way, som sedan följdes upp med en litteraturstudie gÀllande praktisk problemlösning. Vidare genomfördes en pilotstudie dÀr Volvo Aeros tillÀmpning av praktisk problemlösning applicerades pÄ ett organisatoriskt problem. DÀrefter utvÀrderades pilotstudien och förbÀttringsomrÄden identifierades dÀr metodiken var svÄr, otydlig och otillrÀckligt vÀgledande. Slutligen föreslogs följande förbÀttringar gÀllande Volvo Aeros tillÀmpning av praktisk problemlösning, vilka var vetenskapligt förankrade till Toyota.Definiering och analysering av symtomen ger förstÄelse för problemets orsaker.Kvantifiering av nuvarande tillstÄnd och det förvÀntades ÄskÄdliggör problemets omfattning.FramgÄr grundorsaken tydligt Àr sannolikt motÄtgÀrden uppenbar.En god tillÀmpning av Plan-Do-Check-Act (PDCA) utgör ett effektivt och kraftfullt maskineri för stÀndig förbÀttring.FörbÀttringarna som föreslogs syftade till att förenkla Volvo Aeros metodik och ge anvÀndaren ökad trygghet och vÀgledning, vilket ger förutsÀttning för effektiv problemlösning som möjliggör daglig tillÀmpning och frÀmjar stÀndig förbÀttring. .

SyfteUppsatsens syfte Àr att identifiera abnormala prisrörelser pÄ petroleummarknaden i anslutning till orkaner. Om sÄdana kan identifieras undersöker vi statistiskt i vilken mÄn de kan förklaras av National Hurricane Centers rapporter om orkanernas egenskaper. Teoretiskt perspektivDet teoretiska huvudperspektivet utgörs av den effektiva marknadshypotesen och dess grundantagande om att priset pÄ en tillgÄng Àr en Äterspegling av all, för marknaden, tillgÀnglig information. MetodGenom att genomföra en eventstudie dÀr olje- och petroleumindexet DJ-AIGP studeras under orkanperioder undersöker vi om det under dessa perioder existerar abnormala avkastningar. Eventuella abnormala avkastningar söker vi statistiskt förklara med de stormvariabler som rapporteras av NHC.

Utfodringen av dagens tamhÀstar tillmötesgÄr allt för sÀllan hÀstens behov av lÄnga Àttider och korta uppehÄll mellan de olika Àtperioderna. MÄnga hÀstar som fÄr tillrÀckligt lÄnga Àttider ges ofta fri tillgÄng pÄ grovfoder, vilket istÀllet kan resultera i att hÀstarna hamnar i en positiv energibalans och risken för att utveckla fetma ökar. Syftet med den hÀr studien har dÀrför varit att klargöra, och fÄ underlag för rekommendationer kring hur hÀstens Àttid, foderkonsumtion och Àtbeteende pÄverkas dÄ tillgÀngligheten till grovfodret försvÄras med hjÀlp av smÄmaskiga hönÀt och grovfoderhÀckar med trÄdgaller (?Matreducerare??). I studien anvÀndes Ätta individuellt uppstallade valacker, tre varmblodiga travhÀstar och fem ridhÀstar av halvblodstyp, med en genomsnittlig Älder pÄ 14 Är. Studien utfördes som ett changeover försök, dÀr varje hÀst genomgick tre olika behandlingar, utfodring i hönÀt, i matreducerare och direkt pÄ golvet.

Autonomiprincipen Àr det förhÄllningssÀtt som vÀgleder habiliteringspersonalen i sitt dagliga arbete. "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade personer" (LSS) och SocialtjÀnstlagen (SoL) beskriver att den kommunala verksamheten ska grundas pÄ respekt för den enskildes sjÀlvbestÀmmanderÀtt och integritet. UtifrÄn detta ville vi i denna kvalitativa undersökning ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt habiliteringspersonal, i daglig verksamhet, har nÀr det gÀller den professionella makten gentemot de intellektuellt funktionsnedsatta kundernas rÀtt till autonomi. Det Àr för habiliteringspersonalen, i vÄr undersökning, klart att kunden ska ha ett sjÀlvbestÀmmande "i största möjliga mÄn". Det Àr det förhÄllningssÀtt som habiliteringspersonalen vi intervjuat praktiserar i dagslÀget. De efterlyser dock regler frÄn ledningen för att fÄ vÀgledning i hur de ska förhÄlla sig till kundernas autonomi.

Patienter som erhÄller strÄlbehandling mot huvud- och halscancer drabbas i hög utstrÀckning av behandlingsrelaterade biverkningar. Oral mucosit, skada pÄ munhÄlans slemhinna, Àr vanligt förekommande och kan pÄverka patientens grad av livskvalitet. SjukvÄrdspersonal undersöker inte regelbundet munhÄlan och det kan dÀrför dröja innan tecken pÄ skada uppenbaras. Syftet med denna uppsats var att beskriva omvÄrdnadsinterventioner vid oral mucosit i samband med strÄlbehandling mot huvud- och halscancer. Vidare att beskriva om standardisering av omvÄrdnaden kan lindra behandlingsrelaterad oral mucosit.

 Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka speciallÀrares erfarenheter med att arbeta med Tidig Intensiv LÀstrÀning och vilka konsekvenser de anser att undervisningen fÄr för lÀssvaga elever. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr de faktorer som gör TIL-undervisningen framgÄngsrik enligt speciallÀrarna? Vilka svÄrigheter anser speciallÀrarna vara förknippade med att arbeta med TIL? PÄ vilket sÀtt anser speciallÀrarna att TIL-undervisningen skiljer sig ifrÄn den traditionella lÀsundervisningen, fördelar/nackdelar?Insamling av den data som ligger till grund för studien har skett genom 5 kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter som deltar i studien arbetar som speciallÀrare.I de teman som blev synliga under arbetets gÄng och som har behandlats i studien, har det visat sig att speciallÀrarna anser att metoden hjÀlper de flesta eleverna att komma vidare i sin lÀsutveckling. Metoden fungerar bra för de barn som inte har specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra diagnoser.Möjligheten att pÄ en daglig basis arbeta med att förstÀrka elevernas sjÀlvförtroende genom bekrÀftelse och beröm, men ocksÄ genom att tydliggöra elevernas framsteg anses som en sÀrskilt viktigt för att eleven ska lyckas.

Sverige Àr ett av vÀrldens mest globaliserade lÀnder och globalisering kÀnns dÀrmed som en sjÀlvklarhet i dagens samhÀlle. Att nÄgot Àr en sjÀlvklarhet behöver dock inte betyda att det Àr bra, varför det finns anledning till att undersöka vilken effekt globaliseringen egentligen har haft och kan komma att fÄ pÄ den svenska vÀlfÀrden. Eftersom vÀlfÀrd ofta mÀts som tillvÀxt i BNP Àr det ocksÄ detta mÄtt som anvÀnds i denna uppsats.  Syftet med denna uppsats Àr tudelat dÀr den första delen bestÄr av att ta fram en modell inne­fattande faktorer av globalisering, som förklarar Sveriges BNP-utveckling mellan Ären 1980 och 2008. Den andra delen av syftet Àr att, genom anvÀndande av den framtagna modellen, analysera hur globalisering har pÄverkat och kan komma att pÄverka den svenska BNP-tillvÀxten fram till Är 2050.Studiens metod bestÄr av en teoretisk och en empirisk del. Det teoretiska momentet utgörs av en litteraturstudie i dels globalisering och dels tillvÀxt vilken mynnar ut i en Solow-modell med humankapital som Àr utvidgad med faktorer av globalisering.

Introduktion/bakgrund: Att vara fysiskt aktiv Àr en utav de viktigaste faktorerna för att hÄlla sig frisk. Barn under 18 Är ska vara aktiva minst 60 minuter per dag. Minskad fysisk aktivitet kan kopplas ihop med bland annat fetma och diabetes. Barn som spenderar mer Àn tvÄ timmar per dag vid datorn eller framför tv:n i kombination med mindre Àn 60 minuters daglig mÄttlig till intensiv fysisk aktivitet, har en mer stillasittande fritid som i sig pÄverkar kroppen negativt. Syfte: Att kartlÀgga utövandet av fysiska aktiviteter och övriga fritidsintressen utanför skoltid, samt identifiera de frÀmsta faktorerna som enligt förÀldrarna pÄverkar detta, hos svenska barn i Äldern 7-12 Är.

Studiens syfte har varit att dels undersöka vad barn leker och vad de leker med vid utevistelse pÄ förskolan och dels att studera leken ur ett genusperspektiv. LÀroplanen för förskolan framhÀver att barn har rÀtt att vistas bÄde inne och ute pÄ förskolan samt att de ska ges möjlighet till att leka utifrÄn deras fantasi och intressen. LÀroplanen ska Àven ligga till grund för ett arbete dÀr jÀmstÀlldhet mellan könen rÄder. Alla barn oavsett könstillhörighet har samma rÀttigheter pÄ förskolan och ska ges samma möjligheter till lek och aktivitet sÄvÀl inne som ute pÄ förskolan. Det Àr en daglig rutin pÄ de flesta förskolor runt om i landet att vistas ute en till tvÄ gÄnger dagligen, det finns Àven en del förskolor som lÀgger all sin tid utomhus.

Kapitalmarknaden fattar dagligen beslut som basera pÄ den informations som företag och medier kommunicerar genom pressrelease och övriga publikationer. En viktig del i informationsflödet Àr Ärsredovisning och kvartalsrapporter. Informationen kapitalmarkanden anvÀnder i dessa rapporter Àr primÀrt finansiella nyckeltal som tillÀmpas för att jÀmföra företag med varandra. Kapitalmarkanden Àr en starkt effektiv marknad vilket betyder att aktörerna har en likvÀrdig tillgÄng pÄ information samt möjligheter att bearbeta denna. Dock Àr kapitalmarkanden inte helt effektiv marknad vilket betyder att informationsutbudet ej Àr helt symmetriskt.

Dysfagi, svÀljningssvÄrigheter, kan följa som sekundÀrt symptom till en annan sjukdom, exempelvis stroke. För att patienter med dysfagi ska fÄ bÀsta möjliga vÄrd Àr ett vÀl fungerande teamarbete av yttersta vikt. Det Àr logopeden som utför bedömning vid svÀljningssvÄrigheter samt ger rÄd och rekommendationer. De teammedlemmar som har störst daglig kontakt med berörda patienter och som Àr nÀrvarande i matningssituation Àr omvÄrdnadspersonal sÄsom sjuksköterskor och undersköterskor. Det Äligger i mÄnga fall dem att mata patienter pÄ ett sÀkert och tryggt sÀtt samt att Àven i övrigt följa de rÄd och rekommendationer som givits.

God följsamhet till en ordinerad lÀkemedelsbehandling Àr en förutsÀttning för bÄde en effektiv behandling och en ökad livskvalitet för anvÀndaren. BÀttre samsyn mellan förskrivare och patient ska leda till en ökad följsamhet. I studier brukar följsamheten uppskattas till omkring 50 % vid lÄngtidsbehandlingar. I Sverige har idag ca 300 000 personer diabetes, en kronisk sjukdom som krÀver daglig behandling, 90 % av dessa har diabetes typ 2. Studiens syfte har varit att undersöka följsamheten hos en grupp patienter, Älder 40-49 Är, med diabetes typ 2 som behandlas med perorala diabeteslÀkemedel.

År 2011 utlĂ€mnades recept pĂ„ PPI-preparat (protonpumpshĂ€mmare) till 790 000 personer i Sverige, varav 59 % var kvinnor. Omeprazol (LosecÂź) Ă€r det preparat som helt dominerar förskrivningen. Den förskrivna volymen motsvarar 174 miljoner DDD (Definierade Dygns Doser), vilket Ă€r en mĂ€ngd som rĂ€cker till att behandla ovannĂ€mnda personer i genomsnitt 220 dagar med en dos pĂ„ 20 mg/dag. Behandling med PPI-preparat kan vara svĂ„rt att sĂ€tta ut pĂ„ grund av att utsĂ€ttning leder till Ă„terkomst av syrahypersekretion.Syftet med detta arbete Ă€r att lyfta fram den problematik som finns vid utsĂ€ttning av PPI. Som metod har litteraturstudie valts för att besvara frĂ„gestĂ€llningen.Resultatet i studierna har visat pĂ„ ökade chromogranin A-(CgA-) och gastrinvĂ€rden i plasma under en PPI-behandling.