Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera sociala insatser för hemlösa i en mindre kommun med avseende pÄ olika aktörers insatser och om det sker nÄgon samverkan mellan olika verksamheter. FrÄgestÀllningar som jag har stÀllt Àr: Hur ser olika aktörer pÄ gruppen hemlösa? Vilka mÄl har aktörerna för de insatser som görs i förhÄllande till gruppen hemlösa? Hur arbetar olika aktörer konkret med hemlösas situation? Vilka Àr vÀgarna till framgÄng nÀr det gÀller arbetet med hemlösa? Metoden som studien utgick ifrÄn Àr en explorativ studie med syfte att fÄnga upp de intressenter som Àr intressanta inför en fördjupad studie. I den fördjupade studien intervjuade jag tvÄ privata bostadsbolag, tvÄ trossamfund och enhetschefen för socialtjÀnsten i GlÀntans kommun. Studien har kommit fram till att ett trossamfund har en mÄlsÀttning för hemlösa som kommer till deras behandlingshem.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att jÀmföra fysiskt arbete i rumstemperatur och arbete under vÀrmepÄverkan, för att dÀrigenom undersöka hur fysiskt arbete i vÀrme pÄverkar kroppen i ett fysiologiskt perspektiv. Mina frÄgestÀllningar var: Hur pÄverkas hjÀrtfrekvens, kroppstemperatur och vÀtskeförlust vid submaximalt arbete i vÀrme? Hur pÄverkas hjÀrtfrekvens, kroppstemperatur och vÀtskeförlust vid rökdykning? Hur pÄverkas hjÀrtfrekvens samt laktat- och glukoskoncentration i blodet vid arbete i vÀrme jÀmfört med rumstemperatur?MetodSex brandmÀn genomförde vid tre olika tillfÀllen fyra tester. Syreupptagningstest pÄ cykel, (submax och max) i rumstemperatur, ett rökdykartest under vÀrmepÄverkan och ett submaximalt cykeltest i bastu. SyreupptagningsförmÄga, hjÀrtfrekvens samt laktat- och glukoskoncentrationer i blod mÀttes under cykeltesterna i rumstemperatur.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur sportjournalister förhÄller sig till sin publik och till de ökade möjligheterna till interaktivitet som ny teknik har gett upphov till. Jag ville ocksÄ undersöka hur yrkesrollen pÄverkas av publikkontakt och hur de ser pÄ sin egen yrkesroll. För att göra det utgick jag ifrÄn tre dimensioner för att undersöka förhÄllningssÀtt mot publiken ? publikkontakt, publikorientering och publiksyn ? och skapade frÄgestÀllningar som gick ut pÄ att beskriva dessa sÄ bra som möjligt. Jag gjorde kvalitativa forskningsintervjuer med sju sportjournalister pÄ Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, och en innehÄllsanalys dÀr jag undersökte hur interaktiviteten ser ut pÄ webben idag.Min undersökning visar att sportjournalister har en daglig kontakt med sin publik och att de i regel uppskattar att föra en dialog med sina lÀsare.

Syftet med den hÀr litteraturstudien var att undersöka hur födelseordningen pÄverkar smÄgrisens överlevnad och tillvÀxt fram till avvÀnjning. Födelseordningen bestÀms till stor del redan i livmodern och en sen födelseordning minskar smÄgrisens chanser att överleva pÄ flera sÀtt. SmÄgrisar med en sen födelseordning har ofta en lÀgre födelsevikt och födelsevikten anges Äterkommande vara den viktigaste faktorn för att öka chanserna till överlevnad. En stor kullstorlek leder till att födelsevikten minskar genom att placentaarean för varje smÄgris minskar. SmÄgrisar med en sen födelseordning löper ocksÄ en högre risk att födas med en brusten navelstrÀng eller att drabbas av syrebrist under födsel.

 Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka speciallÀrares erfarenheter med att arbeta med Tidig Intensiv LÀstrÀning och vilka konsekvenser de anser att undervisningen fÄr för lÀssvaga elever. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr de faktorer som gör TIL-undervisningen framgÄngsrik enligt speciallÀrarna? Vilka svÄrigheter anser speciallÀrarna vara förknippade med att arbeta med TIL? PÄ vilket sÀtt anser speciallÀrarna att TIL-undervisningen skiljer sig ifrÄn den traditionella lÀsundervisningen, fördelar/nackdelar?Insamling av den data som ligger till grund för studien har skett genom 5 kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter som deltar i studien arbetar som speciallÀrare.I de teman som blev synliga under arbetets gÄng och som har behandlats i studien, har det visat sig att speciallÀrarna anser att metoden hjÀlper de flesta eleverna att komma vidare i sin lÀsutveckling. Metoden fungerar bra för de barn som inte har specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra diagnoser.Möjligheten att pÄ en daglig basis arbeta med att förstÀrka elevernas sjÀlvförtroende genom bekrÀftelse och beröm, men ocksÄ genom att tydliggöra elevernas framsteg anses som en sÀrskilt viktigt för att eleven ska lyckas.

Huvudsyftet Àr att undersöka om det existerar vÀsentliga variabler som kan hjÀlpa oss att finna framtida vinnarfonder genom att studera historisk information. Studien mÀts i förhÄllande till det existerande utbudet pÄ svenska fondmarknaden. Konkret vill vi kunna fÄ en högre signifikant avkastning under en given period Àn den genomsnittliga avkastningen för samtliga fonder pÄ den svenska marknaden. Med denna undersökning vill vi bidra till en diskussion om det rÄder marknadseffektivitet. Variabler som vi studerar för denna undersökning Àr historisk avkastning, standardavvikelse, Sharpekvot, Stutzer index, fondstorlek, kapitalflöde, relativ volym, trading activity, fondavgifter och slutligen Älder.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.

Syftet med studien var att beskriva hur pensionÀrer upplever sina dagliga liv. Metoden var kvalitativ. Deltagarna valdes utifrÄn snöbollurval. MÄlgruppen i denna studie var pensionÀrer. I urvalet efterstrÀvades en variation av deltagarnas Älder, hur lÄng tid de har varit pensionÀrer, kön och yrkesstatus.

Syfte med detta arbete Àr att studera yrkesstatusen hos personal som arbetar med mÀnniskormed intellektuella funktionsnedsÀttningar pÄ daglig verksamhet och bostÀder med sÀrskildservice. Denna yrkesgrupp ingÄr i den offentliga sektorn, tillhör omsorgen, Àrkvinnodominerad och har ingen enhetlig utbildning och yrkesbeteckning.PersonalomsÀttningen Àr stor och lönen Àr lÄg.VÄr frÄga Àr huruvida kraven pÄ yrkeskompetens för denna yrkesgrupp som vi kallar föromsorgsassistenter har förÀndrats under de senaste tjugo Ären och vilka hinder ochmöjligheter det finns för en utveckling till ett sjÀlvstÀndigt yrke.VÄrt empiriska material bestÄr av olika skrifter om kompetenshöjning för omsorgspersonalsom Socialstyrelsen publicerat, beskrivningar av utbildningar och vidareutbildningar,platsannonser frÄn arbetsförmedlingen samt information frÄn personer som har arbetat lÀnge iledande positioner inom handikappomsorgen.VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr socialkonstruktionism och som tolkningsmetod valde viFaircloughs diskursanalys.Det framgÄr av forskning om professionalisering att det krÀvs vissa kriterier för att ett yrkeska kunna utvecklas till en profession. VÄr mÄlgrupp uppfyller inte dessa kriterier.Resultatet visar att yrket genom Ären har blivit mer mÄngfacetterat och kvalificerat. VÄrslutsats Àr att det finns bÄde hinder och möjligheter för omsorgsassistenter pÄ vÀg till ensjÀlvstÀndig yrkesgrupp.Som möjlighet till ett sjÀlvstÀndigt och utvecklat yrke ser vi strÀvan mot akademisering ochprofessionalisering och en hög prioritering av utbildning. Den allt otydligare yrkesprofilenmed breda kompetenskrav samt kvinnodominansen inom den undersökta yrkesgruppen kandÀremot betraktas som hinder för utveckling till ett sjÀlvstÀndigt yrke..

Syftet var att undersöka och beskriva hur ljudmiljöer i vÄra svenska skolor kan se ut. Om problematiska faktorer som buller och höga ljudnivÄer förekommer. Syftet var ocksÄ att besvara frÄgan om ljudmiljön kan ge negativa effekter pÄ elever och lÀrares hÀlsa samt pÄ elevernas kognitiva och perceptuella förmÄgor. Resultaten baserades pÄ 13 stycken vetenskapliga artiklar som visade pÄ att ljudnivÄerna i de svenska skolorna nÀstan aldrig översteg den lagstadgade grÀnsnivÄn 85dBA under en 8-timmars arbetsdag men generellt visades relativt höga ljudnivÄer. Ljud inne iklassrummet som egenljud, skrapljud frÄn bord och stolar samt elevernas prat utgjorde de mest störande bullerkÀllorna.

Enligt HÀlso- och sjukvÄrdslagens ska behandling systematiskt utvecklas och sÀkras (HSL, SFS 1982:763). Logopedisk röstbehandling Àr inte ett undantag. I ett samverkansprojekt mellan Linköpings Universitet och sydöstra sjukvÄrdsregionen deltog sex logopedmottagningar genom att lÄta patienter som erhöll röstbehandling att fylla i sjÀlvskattningsformulÀret Rösthandikappindex, RHI, vid behandlingsstart och behandlingsslut. Projektets mÄl var att fungera som en utgÄngspunkt för framtida, systematiska förbÀttringsarbeten betrÀffande röstbehandling.Denna studie har ett tvÄdelat syfte. Den Àmnar undersöka om summan av deltagarnas RHI-skattningar förÀndrades efter genomgÄngen röstbehandling och huruvida Älder, röstkrav inom yrket samt antalet behandlingstillfÀllen pÄverkade resultatet av skattningarna.

Projektledare inom VÀgverket har i de flesta fall mer Àn ett projekt att hÄlla reda pÄ, detta innebÀr att det kan var svÄrt att göra platsbesök och dÀrmed veta hur projektet förlöper. Det Àr hÀr byggledarna kommer in, som en förlÀngd arm Ät projektledarna som kan vara pÄ plats och pÄ sÀtt ge daglig information till projektledaren om sÄ krÀvs. I dagslÀget finns det ingen vedertagen beskrivning om hur en byggledare ska arbeta, utan det skiljer sig mellan regionerna i VÀgverket. Genom att precisera byggledarens roll i projektet skulle arbetet bli mer effektivt och tydligare för projektorganisationen. Syftet med undersökningen var att förstÄ och beskriva projektledarnas förvÀntningar och krav pÄ byggledarna.

ResuméDenna uppsats handlar om informationssystemet Skola24 och hur anvÀndning av systemet sker samt elevernas respektive lÀrare upplevelser av det. Skola24 Àr utvecklat av Nova Software och innehÄller flera funktioner, denna uppsats har valt att belysa FrÄnvaro24 och Omdöme24. Skola24 Àr en satsning i statens 24-timmarsmyndighet och systemets syfte Àr att minska den ogiltiga frÄnvaron i grund- och gymnasieskolor, med hjÀlp av kontroll och dokumentation. Intresse för denna studie uppkom dÄ vi lÀste en artikel i Sydsvenska Dagbladet (2006), som belyste Skola24 ur ett kontroll- och övervakningsperspektiv. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva hur informationssystemet Skola24 upplevs av lÀrare och elever samt fokusera pÄ hur eleverna beskriver en pÄverkan av systemet ur ett integritetsperspektiv.

Den vanligaste sparformen idag Àr att placera i fonder. Unikt för Sverige Àr den höga andelen hushÄll som sparar i fonder. HushÄllen stÄr för cirka 80 procent av fondförmögenheten. Sverige innehar vÀrldsrekord i fondsparande och fondsparandet i Sverige Àr vÀl utbrett. De flesta av spararna vÀnder sig till sin bank nÀr de vill spara.

Syftet med denna uppsats var att undersöka situationen för vuxna barn och deras upplevelser av att ge daglig omsorg till sina Àldre hjÀlpbehövande förÀldrar med invandrarbakgrund. Fokus för undersökningen var de vuxna barnens motiv för att bli anhörigvÄrdare och deras förklaringar till att förÀldrarna inte utnyttjar hjÀlp frÄn den offentliga Àldreomsorgen, som hemtjÀnst eller Àldreboende. Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med vuxna barn som vÄrdar sina förÀldrar genomfördes. De teoretiska utgÄngspunkterna som valdes för att förstÄ den informella omsorgens sociala verklighet pÄ ett djupare plan, var symbolisk interaktionism med begrepp somI och Me, sprÄkliga signifikanta symboler och signifikanta andra,utbytesteori och slutligen social exklusion kopplat till lÀnkade problem. Resultat visar att de vuxna barnen som vÄrdar sina förÀldrar ansÄg att det var deras plikt att hjÀlpa en förÀlder som tidigare i livet tagit hand om dem.