Sök:

Sökresultat:

601 Uppsatser om Genomsnittlig daglig tillväxt - Sida 16 av 41

SJUKSK?TERSKANS ERFARENHETER AV ATT ST?TTA ANH?RIGA INOM PALLIATIV OMV?RDNAD I HEMMET. En litteratur?versikt

Bakgrund: Varje ?r bed?ms cirka 70 000 m?nniskor i Sverige vara i behov av palliativ v?rd, varav cirka 22 000 av specialiserad palliativ v?rd. I takt med omst?llningarna mot n?ra v?rd och en ?ldrande befolkning f?rv?ntas behovet av palliativ v?rd i hemmet att ?ka. V?rd i ett palliativt syfte i hemmet kan vara b?de emotionellt och fysiskt p?frestande, och anh?riga har d?rf?r ett omfattande behov av st?d.

Tidshantering i vardagen hos vuxna personer med utvecklingsstörning

Syftet med studien var att beskriva vuxna personer med utvecklingsstörningserfarenhet att hantera tid i vardagen. En intervjustudie med kvalitativ ansatsvaldes som metod. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuermed personer med utvecklingsstörning. Till analysarbetet valdes kvalitativinnehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom ur analysbearbetningen; SvÄrighetermed tidshantering, Stöd med tidshantering av andra personer, FÀrdigheter itidshantering samt Egna strategier för tidshantering.

Vokalkvalitet och duration hos diftonger i benadiri och nordsomaliska

I beskrivningar av somaliska noteras i vissa kontexter en dialektal variation i vokalkvalitet och duration mellan sydsomaliska (benadiri) och nordsomaliska. Modersma?lstalare av somaliska bekra?ftar noterade dialektala skillnader i vokalkvalitet och duration, och anser att det finns en possessiva?ndelse pa? benadiri eey vilken skiljer sig fra?n den nordsomaliska motsvarigheten ay.Underso?kningen syftade till att ta reda pa? om och pa? vilket sa?tt vokalkvalitet och duration varierar, i diftongen ay i de somaliska dialekterna sydsomaliska (benadiri) och nordsomaliska. Studien begra?nsades till ma?tning av vokalkvalitet och duration i possessiva?ndelsen -ay.

Variationen i corneal kurvatur över dagen

För att en skarp bild ska kunna avbildas pÄ retina krÀvs det att cornea och lins Àr transparenta men Àven att de innehar kvalitativa egenskaper i brytning. Fel i corneal kurvatur Àr en av orsakerna till refraktiva fel hos ögat. Kurvaturen kan mÀtas med en keratometer eller en topograf, vilken den sist nÀmnda Àven har stor betydelse bland annat vid kontaktlinstillpassning, refraktiv kirurgi och till hjÀlp vid diagnostisering av flera sjukdomstillstÄnd.Syfte: Syftet med den hÀr studien var att undersöka om kurvaturen Àndras under dagen, pÄ en 8-timmars period, och i sÄ fall hur mycket.Metod: Corneal kurvatur studerades pÄ 16 ögon, 7 mÀn och 9 kvinnor, med en median Älder pÄ 24 Är. MÀtningarna utfördes med en Topcon CA-100F Corneal Analyzer, tre gÄnger under en dag, med fyra timmars mellanrum. Nio punkter pÄ cornea jÀmfördes specifikt, vilka var apex samt 1 och 2 mm dÀrifrÄn; superiort, temporalt, inferiort och nasalt.Resultat: Studien visade att cornea var flatast pÄ morgonen och blev kupigare under dagen pÄ alla mÀtpunkter förutom superiort.

Rena hÀnder rÀddar liv - Faktorer som pÄverkar följsamheten till handhygien - En tillÀmpning av the Theory of Planned Behavior

VÄrdrelaterade infektioner Àr en av de vanligaste förekommande komplikationerna inom svensk sjukvÄrd. Den drastiska ökningen av multiresistenta bakterier ökar sannolikheten för att insjukna i en multiresistent vÄrdrelaterad infektion och aktualiserar dÀrmed problemet med den bristande följsamheten till handhygien. För att lyckas med att minska vÄrdrelaterade infektioner krÀvs en optimal följsamhet till handhygien, dÄ handhygien anses vara det i sÀrklass effektivaste sÀttet att förhindra smittspridning. Forskning pekar dock i motsatt riktning och visar en genomsnittlig följsamhet pÄ 40 procent. En litteraturstudie utfördes med syfte att utifrÄn the Theory of Planned Behaviour belysa de faktorer som pÄverkar vÄrdpersonalens följsamhet till handhygien.

Diagnosen selektiv mutism i f?rskolan

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.

Aktivare - tack vare rehabhunden

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva en grupp personer med fysiska funktionshinders erfarenheter av fritidsaktiviteter tillsammans med rehab-/servicehund. För att samla in data gjordes semistrukturerade intervjuer med elva personer med fysiska funktionshinder som innehar en rehabhund. Data analyserades med innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier: ?Nya möjligheter och ett nytt liv?, ?Hunden som assistent?, ?Hunden ett redskap för sociala relationer?, ?Hunden en trygghet som skapar aktivitet?. Det sammanfattande resultatet av denna studie visar att rehabhunden har bidragit till ett ökat fysisk, psykiskt och socialt vÀlmÄende hos sina förare.

SysselsÀttning för vuxna med utvecklingsstörning

This study aims to explore how employment of people with intellectual disabilities has grown from only a few participants in the 1960 to be a statutory right. The aim is further to describe the progress and how theories about disability, normalization and social integration relate to the activity. Particular attention is given to the conditions of the labour market and how it influences the activity. Does the ambition to get activity closer the labour market changes and if there are changing, in what way? Is it important that employment resemble or can lead to a common work? The method is to study and analysis periodicals and newspapers articles and make interviews.

Effekterna av kognitiv trÀning med luktminnesspel

NedsÀttningar i luktsinnet Àr vanligt förekommande i befolkningen, och kan fÄ negativa konsekvenser för en individs livskvalitet. FörsÀmringar i luktsinnet kan dessutom förebÄda kognitiva försÀmringar hos Àldre. Syftet med denna studie Àr att undersöka om daglig luktminnestrÀning gynnar luktsinnet hos vuxna, och om trÀningen Àven leder till en förbÀttring av förmÄgor som inte direkt trÀnas. Under 40 dagar fick deltagarna (n=18) spela en specialutformad version av spelet memory, innehÄllande lukter. Luktspelets effekter pÄ deltagarna jÀmfördes med en kontrollgrupp som spelade ett visuellt minnesspel.

Bildkommunikation med barn som har autism : En kvalitativ studie kring hur och varför bilder anvÀnds som ett alternativ till verbal kommunikation

Risktaganden görs pÄ daglig basis och vÄr sinnestÀmning ligger till grunden för mÄnga av de risktaganden vi gör och styr hur vi upplever det stÀllningstaganden vi stÀlls inför. Den hÀr studien Àmnade att undersöka huruvida det gick att pÄverka en individs riskbedömning med hjÀlp av teorin om affect heuristic samt hur mental visualisering kunde pÄverka en individs affekt i olika riktningar.Försöksdeltagarna bestod av 40 studenter vid UmeÄ universitet i Äldrarna 19-35. De fick i en enkÀtundersökning ta del av och skatta risken för olika typer av scenarion. Resultatet frÄn studien visade pÄ en signifikant skillnad i förmÄn för mental visualisering i kontrast till resonerande av de presenterade riskscenarion, vilket stödde hypotesen om att mental visualisering kan pÄverka individers affekt och beslutsfattande. Studien Àmnade att belysa vikten av affekt och dess inverkanöver vÄrt beslutsfattande och hur det gÄr att pÄverka en individs affekt i olika riktningar genom att lÄta personen mentalt visualisera sig ett stimuli..

Psykologiska kontrakt pÄ arbetsplatsen : En kvalitativ studie om arbetsgivarens och arbetstagarens upplevda förvÀntningar och skyldigheter gentemot varandra

Syftet med föreliggande studie var att fördjupa sig i begreppet psykologiska kontrakt. Vilka Àr de outtalade och underförstÄdda förvÀntningarna och löftena som finns mellan arbetstagare och arbetsgivare pÄ en arbetsplats? Hur ser arbetet ut för att ÄskÄdliggöra skyldigheter och förvÀntningar och vad sker nÀr dessa inte uppfylls?Sex deltagare frÄn sex olika organisationer intervjuades. För att fÄ olika perspektiv pÄ det psykologiska kontraktet intervjuades bÄde arbetsgivare och arbtestagare.Resultaten visade att arbetsgivare och -tagare hade en samstÀmmig uppfattning av vad som förvÀntas av dem och vad de förvÀntar sig att fÄ i utbyte. Dessa förvÀntningar och skyldigheter diskuteras framförallt pÄ utvecklings- eller medarbetarsamtal.

Har koffein en omedelbar effekt p? energiintaget? En systematisk litteratur?versikt Malin Foxing

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka evidensen f?r huruvida koffein kan ha en omedelbar effekt p? energiintaget hos vuxna ? 18 ?r. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna Pubmed och Scopus den 21 mars 2023. Tillv?gag?ngss?ttet f?r artikelurvalet var systematiskt och innefattade randomiserade kontrollerade humanstudier p? en vuxen population. Artiklar som haft ?vervikt och/eller obesitas som specifikt inklusionskriterium exkluderades.

L?rarnas arbete med konflikthantering p? fritidshemmet.

Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.

Operationsteamets upplevelser av teamarbete vid robot-assisterad kirurg

Bakgrund: Robot-assisterad kirurgi har blivit alltmer popul?rt och effektivt som en alternativ teknik till traditionell ?ppen kirurgi. Detta tillv?gag?ngss?tt som anv?nder ett avancerat system f?r att genomf?ra kirurgiska ingrepp har utvecklats ?ver tid och inneb?r flera f?rdelar som ?kad precision och kontroll samt minskad risk f?r komplikationer. Trots framstegen st?r kirurgiska team inf?r utmaningar med anpassning till den nya tekniken och behovet av att utveckla strategier f?r att uppn? optimalt resultat.

PÄverkan av Asellus aquaticus (sötvattensgrÄsugga) pÄ resuspension av partiklar i vÄtmarker

Fosfor (P) Àr ofta det begrÀnsande Àmnet i akvatiska system och kan i höga mÀngder bidra till övergödning i sjöar och hav. För att minska tillförseln av partikelbunden fosfor som lÀcker frÄn jordbruksmark kan vÄtmarker anlÀggas i avrinningsomrÄdet. För en effektiv avskiljning Àr det viktigt att partiklar sedimenterar i vÄtmarken och stannar i sedimentet. Studier har visat att vissa karpfiskar och mÀrlkrÀftor genom bioturbation kan orsaka resuspension av partiklar, samt att effekten ökar med ökad tÀthet. Syftet med denna studie var att undersöka om Àven makroevertebraten Asellus aquaticus (sötvattensgrÄsugga) kan orsaka resuspension av partiklar.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->