DÄ befolkningen blir allt Àldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebÀr att kognitiva funktioner försÀmras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförÀndringar, brister i empatisk förmÄga och svÄrigheter att kontrollera kÀnslor kÀnnetecknar sjukdomsbilden. Det Àr av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar dÄ medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ ökad kunskap om hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom.

Projektadministration Àr ett administrativt styrmÄtt som anvÀnds i projektverksamhet. Detta genom att utfÀsta en procentuell mÄlsÀttning pÄ hur stor del av de totala projektkostnaderna som fÄr utgöras av interna administrationskostnader. I detta examensarbete undersöks vad som saknas för att göra projektadministration till ett mer funktionellt styrmÄtt samt under vilka förutsÀttningar det Àr lÀmpligt att anvÀnda. Projektadministration analyserades med hjÀlp av SMART ramverket. Ramverket beskriver fem kriterier som ett vÀlutformat mÄl skall uppfylla och i detta examensarbete undersöks hur vÀl projektadministration uppfyller dessa.Examensarbetet har en deduktiv ansats och genomfördes i form av en fallstudie.

Titel Extra! Extra! Read all about it!Författare Ida ErikssonUppdragsgivare Extra ÖstergötlandKurs Examensarbete i Medie- och KommunikationsvetenskapTermin VĂ„rterminen 2011Handledare Ingela WadbringSidantal 52 sidor inklusive referenser och bilagorAntal ord 19 986 ordSyfte Att undersöka en lokal daglig gratistidnings stĂ€llning i sittspridningsomrĂ„de. Extra Östergötland Ă€r mitt case iundersökningen.Metod Kvalitativ undersökning i form av samtalsintervjuer samtredan utförda kvantitativa undersökningar.Material Intervjuer med 10 av Extra Östergötlands lĂ€sare samtbearbetning av redan utförda kvantitativa undersökningar.Huvudresultat Det Ă€r frĂ€mst ungdomar och medelĂ„lders personer som lĂ€serExtra Östergötland. De frĂ€msta anledningarna till varför manlĂ€ser Extra Östergötland Ă€r för att den Ă€r gratis och för att denĂ€r ett tidsfördriv. De unga lĂ€ser den antingen för att den finnstillgĂ€nglig eller för att den, för dem, Ă€r det endanyhetsalternativet. De Ă€ldre lĂ€ser tidningen för att det Ă€r envana, eller för att de mest Ă€r intresserade av tidsfördriv och för attden rĂ„kar finnas dĂ€r.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om utbildningens kvalitet har en signifikant pÄverkan pÄ ekonomisk tillvÀxt. I uppsatsen tillÀmpas en regressionsanalys baserad pÄ sekundÀrdata. Den beroende variabeln Àr real BNP per capita tillvÀxt vilken anvÀnds för att mÀta ekonomisk tillvÀxt. Den oberoende variabeln i fokus Àr testresultat frÄn internationella prov och anvÀnds som mÄtt för utbildningens kvalitet. Kontrollvariabler i uppsatsen Àr initial BNP per capita, genomsnittlig utbildningstid, fertilitet, investeringar och graden av handelsöppenhet.

Sverige har idag nÀstan 5 miljoner privata Internetbanksavtal och elektroniska fakturor för privatkunder har funnits i drygt 8 Är, ÀndÄ har genombrottet för e-Fakturan lÄtit vÀnta pÄ sig. Genomsnittlig andel e-Fakturor hos de 287 organisationer som erbjuder tjÀnsten överstiger inte 4 procent. Syftet med detta examensarbete Àr att mÀta nyttan av att erbjuda e-Faktura samt att svara pÄ frÄgan varför tjÀnsten fÄtt sÄ litet genomslag bland bÄde organisationer och konsumenter. Undersökningen grundar sig pÄ en webbaserad enkÀt riktad till 190 av de anslutna organisationerna av vilka 41 procent valt att delta. Resultatet visar att e-Fakturan i genomsnitt innebÀr nÀstan en halvering av kostnaden per faktura men att detta bör sÀttas i relation till grundinvesteringen och antalet utstÀllda fakturor.

Abstrakt: I en verksamhet Àr humankapitalet, det vill sÀga företagets resurser i form av personal och deras kompetens, en av de absolut viktigaste delarna. Tidigare forskning visar att om ett företag vÀljer att ta upp kostnader kring anstÀllning, trÀning och personlig utveckling kan det resultera i att viktiga intressenter gör investeringar som Àr till nytta för företaget. Syftet med denna studie Àr att försöka ta reda pÄ hur humankapital som frivillig upplysning har utvecklats i svenska byggföretags Ärsredovisningar. För att besvara frÄgestÀllningen undersöks tre byggföretags Ärsredovisningar mellan Ären 2003 och 2012 med hjÀlp av sökord som Àr kopplade till humankapital. Studien visar att det finns en positiv trend för sökord kopplade till Sveibys forskning(1997).

Risktaganden görs pÄ daglig basis och vÄr sinnestÀmning ligger till grunden för mÄnga av de risktaganden vi gör och styr hur vi upplever det stÀllningstaganden vi stÀlls inför. Den hÀr studien Àmnade att undersöka huruvida det gick att pÄverka en individs riskbedömning med hjÀlp av teorin om affect heuristic samt hur mental visualisering kunde pÄverka en individs affekt i olika riktningar.Försöksdeltagarna bestod av 40 studenter vid UmeÄ universitet i Äldrarna 19-35. De fick i en enkÀtundersökning ta del av och skatta risken för olika typer av scenarion. Resultatet frÄn studien visade pÄ en signifikant skillnad i förmÄn för mental visualisering i kontrast till resonerande av de presenterade riskscenarion, vilket stödde hypotesen om att mental visualisering kan pÄverka individers affekt och beslutsfattande. Studien Àmnade att belysa vikten av affekt och dess inverkanöver vÄrt beslutsfattande och hur det gÄr att pÄverka en individs affekt i olika riktningar genom att lÄta personen mentalt visualisera sig ett stimuli..

Syftet med den hÀr studien var att belysa i vilken utstrÀckning skolan arbetar i linje med styrdokumenten, avseende hÀlsa, begrÀnsat till övervikt och fetma. LÀroplanen (Lpo 94) visar att skolan bland annat skall ge barnen en kunskap och förstÄelse kring att sÀttet att leva pÄverkar den egna hÀlsan. För att belysa hur skolan arbetar i enlighet med detta, intervjuades fyra lÀrare samt en rektor. Rektorer frÄn sju andra skolor fick dessutom besvara enkÀtfrÄgor kring hur de arbetar med övervikt och fetma vid sina skolor. Resultatet visar att de medverkande skolorna i den hÀr studien anser att de arbetar aktivt i frÄgan om hanteringen av barn med övervikt eller fetma.

Med ett vĂ€xande energibehov och större efterfrĂ„gan pĂ„ grön kraft blir sökandet efter hĂ„llbar energi av allt större intresse i det moderna samhĂ€llet. Solkraft Ă€r en av alla lösningar. Även om solkraft som huvudenergikĂ€lla inte Ă€r en praktisk lösning i Sverige, eftersom Sveriges energibehov Ă€r som störst under vintern, kan solkraft pĂ„ liten nivĂ„ anvĂ€ndas som komplement. I denna rapport tas dĂ€rför en teoretisk modell fram för smĂ„skalig solenergiproduktion.I förstudien har bĂ„de termiska och fotogalvaniska detektorer undersökts och de reflektorformer som har studerats Ă€r paraboliska halvrör och paraboliska diskar.För att fĂ„ en uppfattning om hur effektiv solfĂ„ngaren Ă€r har överslagsberĂ€kningar genomförts.Modellen som projektet har resulterat i Ă€r en hybrid solfĂ„ngare av typ paraboliskt halvrör. Detektorn Ă€r ett vakuumisolerat u-rör i koppar.

This report aims to provide an insight into the particle physics of today, and into the research that goes on within the field. The focus is partly on the recent discovery of the Higgs boson, and partly on how software can be used to simulate processes in particle accelerators. Basic concepts of particle physics and the search for the Higgs boson are discussed, and experimental results, including those from the Large Hadron Collider, are compared with simulations made in MadGraph 5. Furthermore, simple new models of particle physics are created in FeynRules, in order to make simulations based on the models. To support the presentations of these aspects, some of the underlying theory is built from the ground up.

För det första konstaterade jag att det Àr vÀldigt svÄrt att mÀta produktivitetsförÀndringar inom IT-omrÄdet. Trots svÄrtigheterna att mÀta förÀndringar var det en som uttryckligen lyckats Ästadkomma mer under arbetstiden eftersom intranÀtet medfört att han kunnat byta ut restimmar mot arbetstimmar. Dessutom kom jag fram till att alla respondenter erhÄller mer information Àn vad de behöver till sina respektive arbetsuppgifter. Situationen Àr mest akut för mÀnniskor som Àr ute och reser mycket, och dÀrför inte har en daglig kontakt till intranÀtet. MÄnga av intranÀtanvÀndarna vÀljer hellre att ta avstÄnd frÄn intranÀtet Àn att riskera att drabbas av för mycket information.Det Àr inte mÄnga av intranÀtanvÀndarna som sitter och letar efter information.

IT utgör en stor del av majoriteten av folks vardagliga liv. Smartphones och surfplattor har om möjligt ytterligare ökat vÄr anvÀndning av tekniska enheter och prylar pÄ en daglig basis. Arbetet tas med hem i en större grad med hjÀlp av laptops, VPN och molnmöjligheter. Mail kan tas emot i princip var och nÀrsomhelst pÄ dygnet. Men hur bra Àr sÀkerheten? PÄ arbetsplatsen hanteras mycket av IT-sÀkerheten och ansvaret för den ofta av erfarna och dedikerade anstÀllda, men hur ser det ut hemma dÀr anvÀndaren sjÀlv har ansvaret för sin IT-sÀkerhet?I denna studie analyseras och identifieras risker och problem vid hantering av olika aktiviteter relaterade till IT-sÀkerhet i hemmet.

Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av en binÀr modell klargöra vad det Àr som styr att en del svenskar vÀljer att köpa grön energi, genom att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar sannolikheten att en genomsnittlig individ vÀljer att köpa ?grön el?. Samt att se hur framtidens intresse Àr för grön el. Ett delsyfte med uppsatsen Àr att göra en jÀmförelse mellan Sundquists doktorsavhandling frÄn 2002 och Temo ABs undersökning frÄn 1998 för att se om kunskapen och attityderna kring grön el har förÀndrats. Temos studie var en klartlÀggning av svenskarnas kunskaper om beteende och attityder kring grön el, studien gjordes för Sveriges elleverantörer.

Bakgrund Tal- och sprÄkstörningar kan leda till och nedsatt kommunikation och förmÄga att delta i samtal. SjÀlvskattning anses som ett otillrÀckligt mÄtt pÄ taltid och objektiva mÀtmetoder behövs som komplement. MÄnga patienter i logopedbehandling Àr pensionÀrer men det saknas forskning om taltid inom denna Äldersgrupp.Syfte Att samla in referensdata om fonationstid hos en grupp friska pensionÀrer och utvÀrdera röstackumulatorn VoxLog som mÀtinstrument av taltid.Metod Tjugo pensionÀrer deltog i studien, varav tio kvinnor och tio mÀn i Äldrarna 66-75 Är. Deltagarna bar VoxLog Ätta timmar per dag i tre dagar och fyllde i en aktivitetsdagbok med en sjÀlvskattningsskala för taltid samt ett utvÀrderingsformulÀr.Resultat Fonationstiden i medeltal för samtliga deltagare var 9,9 % med spridningen 2,7?23,5 %.

Abstract Höglander, Maria & Persson, Kerstin (2012). HöglÀsning och individuell lÀsning i grundskolan. ? En studie om hur lÀrare ser pÄ stöttning gÀllande elevers lÀsförstÄelse av skönlitterÀra texter Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola. VÄr studie handlar om att undersöka lÀrares syn pÄ skönlitterÀr lÀsning.