I denna uppsats studeras hur afrikanska lÀnders ekonomiska tillvÀxt pÄverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemstÀllningen har en tvÀrsnittsstudie utförts med hjÀlp av en regressionsanalys. Datamaterialet som anvÀnds Àr sekundÀrdata som inhÀmtats frÄn VÀrldsbanken. Den beroende variabeln som undersöks Àr genomsnittlig tillvÀxt i reell BNP per capita mellan Är 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler.

Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.

Lungcancer Àr en vanligt förekommande sjukdom och kan ha en stark pÄverkan pÄ mÀnniskans liv. Denna cancertyp har ett högt dödsantal i hela vÀrlden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med lungcancer. En litteratursökning gjordes och elva vetenskapliga studier analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analys resulterade i fyra kategorier: att hosta och andnöd begrÀnsar daglig aktivitet, att förlora sin sjÀlvstÀndighet, att vilja leva ett liv utan oro och Ängest och att kontakt med andra Àr betydelsefullt för att orka leva.

Vid bedömning av allmÀn daglig livsföring (ADL) försöker man analysera hur en mÀnniska med fysisk och/eller psykisk funktionsnedsÀttning kan utföra olika aktiviteter i det dagliga livet, sÄsom personlig hygien, matlagning och stÀdning. Arbetsterapeuter utför den subjektiva bedömningen med hjÀlp av standardiserade checklistor. I vissa fall ger inte det en tillrÀckligt nyanserad bild av en persons förmÄga och det finns behov av bÀttre ett system som kan anvÀndas vid ADL-bedömningar av personer med olika typer av funktionsnedsÀttning.MÄlet med detta projekt har varit att ta fram ett mobilt system för aktivitetsbedömning anpassat för hemmiljö. Systemet Àr uppdelat i tvÄ delsystem. Delsystem 1 bestÄr av en mobiltelefonapplikation anpassad för Android som tillsammans med en rörelsesensor registrerar aktiviteten hos en person.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna pÄ förskolan resonerar kring begreppet mÄngfald samt hur de beskriver att de arbetar med detta i sin verksamhet. Vi valde att göra en kvalitativ studie baserat pÄ Ätta intervjuer pÄ tvÄ separata förskolor. Resultatet visade att mÄngfald var ett komplext begrepp som pedagogerna tolkade pÄ olika sÀtt,  men inte diskuterades inom arbetslaget. Pedagogerna arbetade med mÄngfald i den dagliga verksamheten dÀr de flesta lyfte barnens likheter och olikheter. Resultatet visade att mÄngfaldsarbetet utfördes pÄ en daglig basis och att det sÀllan förekom nÄgon fördjupad aktivitet kring mÄngfald.

Med vÄr undersökning ville vi ta reda pÄ om storyline som arbetsmetod befrÀmjar elevernas lÀrande om livet den norra Polcirkeln. Utvecklingsarbetet genomfördes i tre olika klasser i Ärskurs fyra och fem i Crystal Lake, Illinois, USA. Ur dessa klasser valde vi att titta nÀrmare pÄ tre elevgrupper. Förberedelserna bestod i att samla material i Sverige, t.ex. fÄgelvingar, pÀlsbitar frÄn djur och dylikt, dÄ vi anade att de amerikanska eleverna inte hade nÄgra större förkunskaper, vilket Àr en av grundtankarna med storyline.

Idag lever cirka 40-65% av Sveriges befolkning med kronisk smÀrta. PÄverkan av kronisk smÀrta pÄ en persons livsstil varierar, en del ser smÀrtan som en olÀgenhet i vardagen medan andra upplever att smÀrtan pÄverkar varje aspekt av livet. Det Àr inte lÀtt att behandla kronisk smÀrta dÄ variationer pÄ smÀrtan Àr mÄnga och diagnosen ofta Àr osÀker. Alternativa metoder för att behandla smÀrta blir allt vanligare och en sÄdan metod Àr mindfulness. Syftet med studien var att beskriva den samlade kunskapen kring mindfulness verkan hos personer med kronisk smÀrta.

Stillasittande utgör en hĂ€lsorisk i sig oberoende av andra hĂ€lsorisker som dĂ„lig diet och fysisk inaktivitet. Inom forskningen har man börjat undersöka hur vi pĂ„verkas av lĂ„ngvarigt stillasittande och vetenskapligt stöd finns för sambandet mellan lĂ„ngvarigt stillasittande och ökad risk för dödlighet, hjĂ€rt -och kĂ€rlsjukdom, cancer och diabetes typ II. Än sĂ„ lĂ€nge fĂ„r inte stillasittande samma uppmĂ€rksamhet forskningsmĂ€ssigt som liknande hĂ€lsoriskfaktorer.Syftet med studien var att undersöka stillasittande hos universitetsstudenter pĂ„ LTU under en genomsnittlig dag.Studien utfördes pĂ„ studenter som studerar vid pĂ„ LuleĂ„ tekniska universitet. En enkĂ€t för att mĂ€ta stillasittande skapades utifrĂ„n tvĂ„ validerade enkĂ€ter. Under tvĂ„ dagar lĂ€mnades enkĂ€ten ut till studenter pĂ„ campusomrĂ„det, 223 enkĂ€ter samlades in.Denna studie visar att studenter pĂ„ LuleĂ„ tekniska universitet, kvinnor som mĂ€n var lika stillasittande, med genomsnittligen 10 timmar per dag.

The aim of this study was to describe how nurses cope with their daily stress at work. A literature review was made to answer the research question, data was gathered from two databases; Academic Search Elite and Medline (via Pubmed). The result which was based on 20 scientific articles showed that nurses used problem-focused and emotional-focused coping strategies to deal with the stress at work. Most of the nurses used emotional-focused coping strategies by practise some kind of physical activities, avoid and take distance from the problem. Using these strategies was negative correlated with burnout and psychological health.

FöretagshÀlsa har utvecklats genom Ären. Idag lÀgger arbetsgivarna större fokus pÄ personalens vÀlbefinnande och det förebyggande hÀlsoarbetet som exempelvis fysisk aktivitet under eller efter arbetstid. Bidragande orsaker till detta Àr den ökade  arbetsrelaterade sjukfrÄnvaron samtidigt som stillasittande ökar pÄ arbetsplatserna. Forskare rekommenderar att bryta lÄngvarigt stillasittande med nÄgon form av fysisk aktivitet. En genomsnittlig anstÀlld spenderar en tredjedel av dagen pÄ arbetet vilket gör arbetsplatsen till en viktig arena för hÀlsoarbete.

I denna uppsats studeras hur afrikanska lÀnders ekonomiska tillvÀxt pÄverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemstÀllningen har en tvÀrsnittsstudie utförts med hjÀlp av en regressionsanalys. Datamaterialet som anvÀnds Àr sekundÀrdata som inhÀmtats frÄn VÀrldsbanken. Den beroende variabeln som undersöks Àr genomsnittlig tillvÀxt i reell BNP per capita mellan Är 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler.

Denna uppsats syftar till att belysa psykiskt funktionsnedsatta personersarbetssituation samt att ge möjliga förklaringar till den lÄga andelenpsykiskt funktionsnedsatta pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Metodensom anvÀnds i uppsatsen Àr en kvalitativ metod dÀr intervjuer meddeltagare frÄn den dagliga verksamheten samt med representanter frÄnföretag genomförts. Analysmetoden som anvÀndes Àr hermeneutik, dÀrdet Àr den enskilda personens tolkningar som Àr i centrala samt att sÀtta indem i ett större kontext. Resultaten i undersökningen visade attintervjupersonerna frÄn den dagliga verksamheten hade fÄ antal vÀnner pÄfritiden, samt att de vÀnner som de hade, Àven hade enfunktionsnedsÀttning, vilket kan innebÀra en försvÄring att ta sig in pÄ denreguljÀra arbetsmarknaden. Företagen beskrev hur arbetssituationen pÄderas arbetsplatser kan vara stressig vilket försvÄrar en anstÀllning avfunktionsnedsatta personer.

Syfte: Syftet med den hÀr studien var att vÀrdera hur bra ett stenopeiskt hÄl fungerar som kontrollmetod av refraktionen.Metod: I studien anvÀndes 35 försökspersoner i olika Äldrar och med varierande synfel. Det var endast höger öga som anvÀndes i studien, och vÀnster öga var dÀrför ockluderad med en opak, svart lins under hela undersökningen. Först gjordes en refraktion pÄ höger öga, för att fÄ fram försökspersonernas rÀtta korrektion. DÀrefter mÀttes visus sex gÄnger; första gÄngen med bÀsta korrektion, utan stenopeiskt hÄl, andra gÄngen med bÀsta korrektion, med stenopeiskt hÄl, tredje gÄngen med en ?dimning? pÄ +2,0 D, utan stenopeiskt hÄl, fjÀrde gÄngen med en ?dimning? pÄ +2,0 D, med stenopeiskt hÄl, femte gÄngen med en ?dimning? pÄ +1,0 D, utan stenopeiskt hÄl, och sjÀtte gÄngen med en ?dimning? pÄ +1,0 D, med stenopeiskt hÄl.

Det saknas en nutida nationell kartlÀggning av barnlogopedisk intervention. Tidigare studier har undersökt specifika enheter eller granskat interventionen historiskt. Syftet med föreliggande studie var att utifrÄn en enkÀt besvarad av kliniskt aktiva logopeder kartlÀgga det barnlogopediska behandlingslÀget i dagens Sverige. MÄlet var att kunna beskriva interventionens karaktÀr samt vilka metoder och material som anvÀnds. EnkÀten bestod av 30 frÄgor och riktade sig till logopeder som för tillfÀllet var verksamma inom det barnlogopediska fÀltet, exklusive barnhabilitering.

Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrasamverkan ur förÀldrars perspektiv. Vi har valt att anvÀnda oss av en förskola med vissa inslag av Reggio Emilia pedagogik dÄ den Àr kÀnd för att lÀgga stor vikt vid ett nÀra samarbete med förÀldrar. Metod: Vi anvÀnde oss av den kvalitativa metoden intervju. Vi intervjuade tio förÀldrar med barn i Äldrarna tre till fem Är pÄ en och samma förskola som arbetar med inslag av Reggio Emilia filosofin. Resultat: Majoriteten av alla förÀldrar som vi intervjuade menar att förÀldrasamverkan innebÀr ett samarbete eller en dialog med andra förÀldrar eller med personalen pÄ förskolan.