Den här studien undersöker kontinuiteten, vitaliteten, exponeringen och möjliga naturvårdsåtgärder i Solnas ekmiljöer. Enligt det 16:e miljökvalitetsmålet "ett rikt växt och djurliv" ska den biologiska mångfalden bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt för nuvarande och framtida Generationer. Gamla ekar har visat sig hysa en hög biologisk mångfald, men tyvärr minskar estånden av jätteträd kontinuerligt i Sverige samtidigt som föryngringen går långsamt eller i värsta fall helt avstannat. Åsikterna om jätteekarnas minskning verkar enstämmiga och bero på kontinuitetsglapp, upphörd hävd, igenväxning, plantering av gran på gamla odlingsmarker, brist på skötsel och ny bebyggelse i urbana miljöer. Kontinuiteten studerades genom att undersöka fördelningen mellan värdefulla ekar och ekefterträdare i hela Solnaområdet samt i fyra bestämda ektrakter.

Miljöfrågorna har idag en allt större plats i samhällsdebatten och utgör en del av vårt individuella och kollektiva medvetande. Som medborgare och konsumenter ställer vi krav på politiker, beslutsfattare och företagsledare att värna miljön och bevara den för kommande Generationer. Vår bedömning av olika företag grundar sig inte enbart på vilka produkter eller service som de tillhandahåller, utan även på vilket samhällsansvar de tar.För att miljöfrågorna ska utgöra en integrerad del av företagets verksamhet krävs ett kontinuerligt arbete med målsättning att samtliga medarbetare ska känna till företagets miljöpolicy samt ha förståelse för och kunskap om dess innebörd.Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur försäkringsbolaget If, som är ett tjänsteföretag, arbetar med den interna spridningen av miljöpolicyn samt på vilket sätt miljöpolicyn ur ett ledarperspektiv tolkas, konkretisteras och hur den efterlevs i praktiken inom olika avdelningar på företaget.För att besvara frågorna i studien genomfördes en kvalitativ empirisk undersökning med semistrukturerade intervjuer. Informanterna består av ledare på If som har miljöfrågor som del av sitt ansvarsområde.Resultatet från undersökningen visar att If arbetar strategiskt och målmedvetet med miljöfrågor. Spridningen av miljöpolicyn internt sker genom en mix av kommunikationskanaler, vilket bidrar till att miljöpolicyn kan nå ut med större räckvidd.Av undersökningen framgår tydligt chefernas centrala roll för spridningen av miljöpolicyn, skapandet av dialog, mening och efterlevnad av miljöpolicyn i praktiken.

Det diskuteras allt mer om vår påverkan på omgivningen och hur vi arbetar för att framtida Generationer skall ha samma möjligheter som vi haft till att tillfredsställa sina behov. Därav har kraven om en utförligare redovisning uppstått där företag skall visa upp dess sociala och miljömässiga arbete såväl som det ekonomiska. Många större företag har börjat upprätta någon form av hållbarhetsredovisning där sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter behandlas. Det har dock uppstått viss kritik mot hållbarhetsredovisningen då den fortfarande är frivillig och där trovärdigheten och legitimiteten i redovisningen ifrågasätts. GRI är en organisation som upprättat riktlinjer för hållbarhetsredovisning och som alla slags företag skall ha möjlighet att använda för att upprätta en hållbarhetsredovisning.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare Generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt en världsarvsutnämning påverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan världsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjänste­ män inom kommun, länsstyrelse och länsmuseum. Utifrån ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till världsarven ser på formandet av dessa. Teorin fungerar som hjälp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen. Vid en första anblick kan kulturarv och världsarv verka självklart, enkelt och okomplicerat.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Projektet Precious utforskar narrativa lagningar av artefakter. I arbetet diskuteras människans komplexa förhållande till artefakter. Komplexiteten som behandlas i arbetet är fokuserad kring att artefakter förutom rent praktiska funktioner; även fungerar som verktyg i den sociala interaktionen människor emellan. Industrialism i kombination med bland annat den fria marknadsekonomin har särskilt efter Andra Världskriget bringat välfärd och accelererande konsumtionstempo i det moderna västsamhället. Konsumtionsvanorna är numera mer sammanlänkade med varumärken och social status än behovet av praktisk funktion.

Allteftersom forskningen inom Human Computer interaction (HCI) fortskrider konstrueras det allt fler innovativa sätt att interagera med spelkonsoller. Då fler sätt att interagera med spelkonsoller utvecklas förbättras även förutsättningarna för spelbranschen att öka interaktionen i spelen. Den senaste generationen av spelkonsoller har kommit fram med egna lösningar och innovativa sätt att öka spelupplevelsen och interaktionen. Nintendo Wii har t.ex. en rörelsesensor som reagerar på rörelserna av handkontrollen, och Xbox Kinect reagerar med hjälp av en kamera som läser av kroppens rörelser och Playstation Move reagerar på en kombination av en kamera och en kontroll med sensorer. Handkontrollens design har inte förändrats mycket under de senaste konsol-Generationerna om man bortser från Nintendo Wii som formade sin kontroll som en stav.

Ordet upplevelse används idag av många företag i olika branscher för att fylla sina tjänster med värde. Inom marknadskommunikation har byråerna börjat använda sig av upplevelsemarknadsföring för att tränga igenom mediebruset och tillgodose kunder och konsumenter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kommunikationsbyråer, som profilerar sig inom upplevelsebaserad marknadsföring, använder begreppet upplevelse och därigenom uppnå förståelse för vilken generations upplevelseproduktion de arbetar med. Jag utgår ifrån Bosjwijk, Peelen och Thijssen (2007), vars modell innebär att det finns tre Generationer upplevelseproduktion, varav den första generationen, iscensättning, innebär att organisationen utformar upplevelsen för individen. I den andra generationen, samproduktion, utformar organisationen och individen upplevelsen tillsammans.

Återkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer tilldiversifierade marknader ställer nya krav på ett internationellt ledarskap med kunskap angåendekulturella skillnader. Det ledare gör över hela världen är ungefär detsamma men dess utförandeskiljer sig åt mellan olika länder vilket kan leda till att missförstånd och konflikter uppstår, ettstörre fokus på kulturell kunskapsinhämtning kan leda till ökad effektivitet och underlättabemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer ochindividers beteende i organisationer, de verktyg som är effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Österrike är det land i Europa som länge dominerats av enbolagsform där familjägande är centralt, till skillnad från övriga länder organisationer i storutsräckning utgörs av större enheter, idag går dock landet mot ett mer prestationsinriktatföretagande med ökat fokus på effektivisering, konsekvensen av denna utveckling är att det ställs andra krav på ledarskapet.Lutz är en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det förstalandet på den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader kräver förståelse förtvärkulturella möten därför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellanSverige och Österrike. Syftet är att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende på fem dimensioner som är centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation.

Projektets syfte har varit att för Swedish Ninja ta fram en spjälsäng vars funktioner bygger på mål- gruppens och användarnas behov samt har en stark Swedish Ninja identitet. Det ska vara en säker pro- dukt med enkla form- och konstruktionsklösningar för att förmedla enkelheten i att använda den. En del av projektets syfte var även att kartlägga spjälsängsmarknaden i Sverige som den såg ut våren 2010. Detta gjordes genom marknadsanalyser vilka klargjorde i vilket segment som spjälsängen för Swedish Ninja ska befinna sig, funktions och prismässigt. Med dessa marknadsundersökningar klar- gjordes även vilka befintliga och pålitliga konstruktionslösningar som kom att användas i projektet.

Kundval innebär att kunder, som är i behov av en vara, en tjänst eller någon form av service, ges större inflytande och får större möjlighet att påverka verksamheten de är beroende av. Kundvalsmodeller införs i snabb takt idag i flera kommuner och landsting. Lagen Om Valfrihet (LOV) som infördes 1 januari 2009 underlättar denna utveckling. Idag har de kunder som har behov av hemtjänst möjlighet att välja utförare i de kommuner som valt att införa LOV. När nu kommunerna i framtiden ska möta den konkurrens som de kommer att utsättas för i och med LOV, är det intressant att titta på vad de kunder som i dagsläget har möjligheter till valfrihet anser om denna.Mitt syfte var att göra en undersökning av brukarmodellen som används i Bodens kommun.

Ett av de mest omtalade fenomenen de senaste åren har varit den snabba utvecklingen av digitala medier och sociala nätverk. Teknologin har utvecklats från att ha varit något som användes ibland och var till för arbete och underhållning, till att vara en stor del av livet och för vissa en nödvändighet. De nya medierna och sociala nätverken är idag en stor del av mångas vardag och påverkar hur vi tar in information, kommunicerar och utrycker våra tankar och idéer. Under de senaste åren har allt fler organisationer valt att ta in sociala medier i sin marknadsföringsstrategi och organisationerna har företagsprofiler på bland annat Facebook och YouTube för att kommunicera med kunderna. Yngre Generationer har växt upp med tekniken och sociala medier vilket är en resa som äldre inte har följt med på och därför är en vanlig uppfattning idag att endast yngre Generationer använder sig av de nya mediekanalerna.

Titel: En droppe i havet?om empowerment och vardaglig miljöpraktikFörfattare: Jenny RoxeniusHandledare: Stefan SchedinTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: Januari 2008Syfte och frågeställningar:Syftet med denna studie är att söka utforska och skapa en bild av de tolkningar människor gör i fråga om sitt vardagliga miljöhandlande i ett försök att förstå varför handlandet skiljer sig åt, samt vilka sociala och socialpsykologiska mekanismer som kan ses inverka. De huvudsakliga frågeställningarna lyder: Hur relaterar självmakt och identitet till miljöpraktik? samt: Vilken roll spelar moraliska och känslomässiga aspekter för miljöpraktik?Metod och material:Datainsamling genomfördes med kvalitativ semistrukturerad intervju. Semistrukturen valdes då den tillåter informanterna att fritt utveckla egna tolkningar av sitt handlande.

Intranät. Bloggar och Wikis är idag verktyg som ofta förknippas med information och kunskap. Verktygen figurerar på senare tid allt oftare inom organisationer för bevaring, spridning och överföring av information samt som strategiska verktyg inom Knowledge Management där de faller inom kategorin Knowledge Management Systems. Denna studie har till syfte att redogöra för hur och varför IT-organisationer använder Intranät, Bloggar och Wikis som information och kunskapskanaler. Syftet är även att se till hur anställda inom IT-organisationer upplever och ser på dessa verktyg samt vilka faktorer som kan ha påverkan på användandet.