Vi vill med denna uppsats ta reda på hur unga kvinnor tror att de jälva påverkas av medier och kamrater samt hur de tror att deras kamrater påverkas. Vad betyder detta i sin tur för identitetsskapandet? Utsätts de i huvudsak för en omedveten påverkan eller använder de sig kritiskt av informationen de får genom kamrater och medier. Vidare undersöker vi om det finns något motstånd mot den bild av verkligheten som sprids av medierna. Hur ser det motståndet i så fall ut?Uppsatsens empiri består av observationer och intervjuer, både individuella och i fokusgruppsform.

Den här uppsatsen handlar om individer som är uppväxta i två närliggande statsdelar i Uppsala under 1990- 2000-talet.  Den ena stadsdelen är ett högstatusområde och det andra området är ett lågstatusområde. Mellan områdena finns betydande skillnader gällande etnisk sammansättning, arbetslöshet, boendeform och inkomst. I högstadiet blandas ungdomarna från respektive bostadsområde. Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer undersöka och analysera relationen mellan individerna från de olika stadsdelarna, om det fanns en känsla av ?vi och dom? och hur den tog sig i uttryck samt hur det påverkade ungdomars identitetsskapande.

Introduktion I begreppet holistisk omvårdnad ingår att sjuksköterskan ska ta tillvara på patienters fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Sjuksköterskor som möter patienter som har drabbats av cancer ställs inför bemötande av andliga behov, men det råder en brist på kunskap hos sjuksköterskor om vad andliga behov innebär, vilket leder till svårigheter att bemöta dessa behov. Syfte Att undersöka vilka andliga behov patienter beskriver som drabbats av cancer. Metod Uppsatsen var en litteraturstudie. Resultatet byggde på elva vetenskapliga artiklar som togs fram genom databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuella sökningar.

Mötet mellan pedagog och elev är, enligt vår mening, kärnan i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien var att låta elever beskriva ett betydelsefullt möte de varit med om i skolan. Vi har utgått från den sociokulturella teorin och använt oss av kvalitativ forskning. Vi fick möjligheten att intervjua 23 elever i årskurs 4-6 på en skola i norra Sverige och ta del av deras berättelser om hur de upplever att ett betydelsefullt möte skapas och hur det kan upplevas för individen. Det visade sig att samtliga elever hade haft möten under sin skolgång som upplevdes som betydelsefulla.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett behov för konst och media lärare och lärarstudenter att delta, dela utbildningsmaterial och utveckla sin kompetens inom sin praxis i en social gemenskap på internet. Ett annat syfte var att identifiera vilka dessa behov och krav skulle vara, och hur en sådan webbplats bör vara utformad utifrån dessa krav. Jag har baserat studien på en teori om socialt lärande ?Communities of Practice? av Etienne Wenger. Kärnan i teorin tar upp hur vi som aktiva deltagare, kan lära tillsammans och utveckla våra identiteter och våra kunskaper i ett samhälle genom praktik i en meningsfull miljö.

Problem/ Bakgrund: Problemformuleringen grundar sig i en nyfikenhet över varför ungdomar inte sover på natten eftersom de sms:ar. Mitt intresse för Meads teori om jagets utveckling gör att undersökningens fokus ligger på hur självbild och identitet är kopplat till ungdomarnas sms:ande.Syfte: Att få större förståelse för hur ungdomars identitetsskapande kan ske genom sms.Kort beskrivning av uppsatsens utgångspunkter och undersökningens upplägg: Arbetet behandlar sms-kommunikation. Det empiriska materialet består av intervjuer med nio ungdomar i åldern 16-17 år. Teoriramen bygger på Goffmans analys om självpresentation, samt Meads syn på jaget och identitet.Slutsatser/ Resultat: Det gäller att vara käck och rolig i sina sms för att få ett snabbt svar, och därmed få den bekräftelse som många känner sig beroende av. Ungdomarna kan vara djärvare i sina sms.

Syftet med vårt utvecklingsarbete har varit att skapa ett tematiskt arbete kring lokalhistoria för elever i en mångkulturell miljö. Vi har valt att utgå från stadsdelen Rosengård i Malmö då det är en mångkulturell miljö i vår närhet. Målet med temaarbetet som vi utformat har varit att göra det lokalhistoriska arbetet meningsfullt och givande för alla elever genom att koppla samman den lokala historien med elevers historier. Då identitetsskapande och historiemedvetande poängteras i både förslag till kommande kursplan för historia och kommande läroplan för grundskolan ville vi att arbetet skulle fokusera på just dessa begrepp. Vi har utformat ett temaarbete som är planerat att sträcka sig över en termin där vi genom olika moment och arbetssätt hoppas kunna fördjupa elevers historiemedvetande och identitet.

Palliativ vård infaller när botande behandling inte längre är meningsfull eller genomförbar.Miljön är en viktig del i personcentrerad omvårdnad och syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelser av fysisk miljö inom palliativ slutenvård. Tretton studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats.Analysarbetet resulterade i fyra kategorier; Att värdesätta hemlikhet och rum för anhöriga;Att vilja välja mellan enskildhet och gemenskap; Att känna välbefinnande av god design, komfort och renlighet; Att kunna ta del av naturen är stärkande. Patienters upplevelser av vårdsalar varierade, att vilja vara ensam eller i gemenskap med andra. En hemlik och merafamiljär omgivning var något som många upplevde som en viktig aspekt. Lyx i den fysiska miljön medförde att patienter kände sig speciella och vidare kunde renlighet symbolisera för god kvalitet inom omvårdnad.

Kan ambitionen att hålla en god gemenskap i arbetslaget vara en riskfaktor för gruppens kunskapsutveckling. Om det är så vilka faktorer kan tänkas sätta krokben för att ny kunskap ska kunna etablera sig mellan kollegor?Att arbeta med människor kräver förmågan att kunna lyssna in, ett sökande efter att förstå den andre. När ett arbetslag ska finna metoder för sitt samarbete uppstår det maktstrukturer som påverkar hur språk och tankar färgar av sig på olika kunskapsområden. Vilken Kunskap som anses vara den ?sanna?.

I följande studie undersöks fenomenet middagsklubbar, ett slags hemma-hos-restauranger där matglada amatörkockar bjuder in okända människor på middag i sitt hem. Syftet med studien är att undersöka vilka som lockas av att driva och besöka middagsklubbar samt varför fenomenet blir alltmer populärt i det senmoderna samhället. Materialet utgörs av kvalitativa djupintervjuer med fyra personer som själva driver middagsklubbar. Genom innehållsanalys hittades gemensamma teman, vilka sedan analyserades utifrån teorier om den senmoderna medelklassen, konsumtion i det senmoderna samhället och upplevelseekonomin.Matklubbars ökande popularitet kan förstås utifrån en längtan efter nya och unika matupplevelser. Den ökade individualiseringen och informaliseringen har skapat en längtan efter social samhörighet samt en önskan att återupprätta traditionella måltidsförhållanden.

Bakgrund: Facebook är ett socialt onlinenätverk som under sina levnadsår har ökat explosionsartat i popularitet. På Facebook sköter många användare stora delar av sina sociala relationer och delar med sig mycket av sig själva. Det finns inget tidigare socialt nätverk i stil med Facebook som har haft samma genomslagskraft hos internetanvändarna. I användandet skapas en digital identitet som lämnar spår på Facebook, även om en användare är död. Kring dessa kvalämnade digitala identiteter vill vi undersöka unga vuxnas syn. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på hur unga vuxna ser på sitt och andras användande av Facebook  kopplat till digitala spår och döden. Metod: Vi har valt att använda fokusgruppssamtal som metod för insamling av det empiriska materialet.

Detta examensarbete syftar till att skapa en ökad förståelse för skolan som arena för att främja allsidiga kontakter och en levande social gemenskap samt att undersöka hur pedagoger och rektorer uppfattar och tolkar skollagens och läroplanens direktiv om detta uppdrag. Utgångspunkten i undersökningen ligger i kvalitativa intervjuer med pedagoger och rektorer från två högstadieskolor. Vid intervjuerna undersöks hur den levande sociala gemenskapen prioriteras och definieras, hur man arbetar med att utveckla den och vilka som är den sociala gemenskapens arenor på skolorna. De intervjuade är alla överens om att förutsättningarna för en levande social gemenskap börjar med goda relationer mellan lärare och elever och att den levande sociala gemenskapen är en förutsättning för att skolan ska vara en fungerande institution. I undersökningen framgår att alla informanter är på det klara med vad styrdokumenten beskriver rörande de sociala relationerna utan att de för den skull har en bild som överensstämmer med varandra.

We are in an emerging digital society where we are increasingly dependent on the mastery of IT and digital technologies to better carry out our everyday tasks. They cover everything from keeping in touch with family and friends to pay bills and declare. At the same time there are those who have not learned how to use the new technology and live their lives outside of the digital society. What happens to these people, in a society that is becoming increasingly digitized? Do they take harm by being in digital exclusion? It looks like this are issues that will not become less important as digital technology constantly changes.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur några pedagoger i grund- och grundsärskolan (åk 0-3) arbetar med och har användning av Allsången; ett projekt där de övar sånger med sina elever och till slut samlas för en stor konsert. Respondenterna arbetar i Stenungsund och det är Kulturskolan där som håller i Allsången. Moderprojektet är Allsången i Angered som funnits i många år. Uppsatsen sammanfattar den pedagogiska tanken bakom Allsångsprojektet.Teori: Det sociokulturella perspektivet på lärande som säger att det finns möjligheter till lärande och utveckling när människor möts.Metod: Halvstrukturerade intervjuer med fem medverkande pedagoger.Resultat: Respondenterna använder sig av Allsångsprojektet på många olika sätt och kan urskilja effekter av sitt deltagande. I svaren återkommer ord som gemenskap, delaktighet och utveckling.

När personer drabbas av cancer och måste vårdas på sjukhus påverkas upplevelsen av vårdmiljön av utformning, design och atmosfär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av vårdmiljön när de genomgår behandling mot cancer. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra slutkategorier: Att relationen till vårdpersonal bygger på respekt och lyhördhet, Att ha behov av att träffa andra i liknande situationer, Att en hemlik miljö ger trygghet och Att själv kunna välja gemenskap och avskildhet. Dessa kategorier indikerade att det första intrycket var viktigt och betydelsefullt.