Kvinnor har uppfattats som effektiva i ett transformativt ledarskap vilket även haft en positiv inverkan på ett effektivt samarbete i en arbetsgrupp. Ett effektivt samarbete krävde gemenskap i arbetsgruppen vilken kunde kompliceras av såväl arbetsrelaterade som relationsrelaterade konflikter. Åtta kvinnliga mellanchefer intervjuades med fokus på deras arbetssätt som chefer och deras uppfattningar om eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga medarbetare och kollegor i olika avseenden. Resultatet från en kvalitativ innehållsanalys visade att ett effektivt samarbete krävde såväl tydliga arbetsroller och mål som en gemenskap med och förståelse för varandra. Kvinnliga medarbetare upplevde ett behov av relationer i arbetsgruppen och ett psykosocialt stöd.

Mot bakgrund av globaliseringen, vårt mångkulturella samhälle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i våra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lärande inom det bildpedagogiska fältet. Sverige ligger efter länder som Storbritannien, USA och Canada där forskning och utveckling inom bildämnen med mångkultur, mångfald och identitet i fokus pågått under längre tid. Då den forskning på området som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmänhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt på bildämnet.Utifrån en fältstudie i två mångkulturella skolor undersöks på vilka sätt ett interkulturellt perspektiv kan användas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. Fältstudien bearbetas och diskuteras utifrån teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel på interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar både likheter och skillnader mellan de två skolorna men illustrerar framförallt hur mångkulturalitet kan vara olika.

Sammanfattning: Hur identifierar en individ sig utifrån sitt arbete? Vilken betydelse har kön för yrkesidentiteten? Syftet med denna antologi är att belysa relationen mellan yrkesidentitet och genus utifrån våra informanters uppfattningar om deras yrkestillhörigheter och vad de har för betydelse i deras liv. Teorier om genus, arbete och identitet samt våra etiska reflektioner kring våra respektive fält kommer att beröras. Den analysmetod, Grounded Theory som vi arbetat med för att bearbeta vårt material är också presenterad.Jenny Nilsson ger en inblick i värnpliktigas uppfattningar av försvarsmaktens villkor och dess inflytande på individernas identitetsskapande. Strukturen inom militären är traditionellt mansdominerad, vilken betydelse kan detta ha?Emilie Larsson behandlar yrket förskolelärare, med fokus på minoriteten män.

Denna uppsats har ambitionen att utforska politisk identitet på Möllevången, ett område i Malmös innerstad, och syftet är att studera hur plats och politisk identitet kan kopplas. Mot bakgrund av diskussioner kring möjligheter till social förändring i ett samhälle där modernitetens sammanhang ifrågasätts, behandlas det lokala som en potentiellt betydelsefull faktor i skapandet av en politisk identitet och för hur världen uppfattas. Frågeställningen lyder: Hur kan vi förstå förhållandet mellan plats och politisk identitet på Möllevången?Uppsatsen utgår från en kritisk teoretisk dialog mellan sociala rörelse-teorier och teorier som behandlar sociala relationer och identitetsskapande. Här diskuteras hur kollektivt identitetsskapande kan uppfattas som centralt för analysen av politisk praktik, men även hur identitetsskapandet påverkas av sociala relationer och maktförhållanden.Analysen grundar sig på kvalitativa intervjuer och deltagande observationer gjorda på Möllevången, och bygger på fyra informanters upplevelser av politiskt engagemang i stadsdelen.

I denna C-uppsats studerar vi, utifrån ett sociologiskt perspektiv, vilka de organiserade ritualerna är, vilka funktioner dessa ritualer kan ha samt vilken betydelse ritualerna har för medarbetarens gemenskap och tillhörighet på arbetsplatsen. Detta gör vi genom att undersöka medarbetares känsloupplevelser i samband med ritualer på arbetsplatser. Utifrån en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört tio intervjuer med anställda på olika företag för att samla in det empiriska materialet. Trice och Beyers Ritual Taxonomi samt Collins teori om Interaktions ritualer och Emotionell energi har används för att förklara och ge en djupare förståelse för ritualer och medarbetarnas känsloupplevelser i samband med ritualer på arbetsplatsen. I resultatet presenteras tre klassificeringar av ritualer som organisationer anordnar vilka i sin tur ger upphov till känsloupplevelser som beskrivs av medarbetarna.

Syftet med projektredogörelsen är att undersöka vilka tankar tre lärare i grundskolans senare år har rörande estetiska läroprocesser och bedömning. Alla tre lärare undervisar i estetiska ämnen och anser att elevens läroprocess skall vara en del av det som de grundar ett betyg på. Vi har också närmat oss frågan om det kan finnas dolda faktorer som kan ligga till grund för ett betyg. Vi ville undersöka lärarnas syn på sin egen objektivitet, om det ibland kunde vara svårt att särskilja elevens faktiska kunskaper i förhållande till elevens personlighet. Kan betyg ligga till grund för elevers identitetsskapande? Vi ville se om detta var något som lärarna i vår undersökning funderat på.

This paper aims to investigate how human beings uses food to found an identity, with regards to how social class affects their choice of food and if trends play a part when it comes to cooking and purchasing food. The paper applies theorist Pierre Bourdieu's concepts such as habitus, capital and field.The main part of the material is composed of four interviews with seven informants; all of which is middle class. The paper also looks at how lifestyle, taste and attitudes to consumption are used when the informants build identity. The empirical part is split into three main subjects, where I first seek to find each informants food habits. What do they eat, and what do they not eat?It showed that a large part was due to their varied lifestyles, however generally speaking the day to day meals should be quick while meals during the weekends could take longer and also cost more.

Inledning: Det finns många fördelar med fysisk aktivitet. Det är bland annat bra för hjärta och hjärna samt för koncentrations- och inlärningsförmåga. Att främja elevers hälsa är skolsköterskans huvuduppgift. Då det visat sig att skolbarn trots olika insatser blivit alltmer stillasittande och överviktiga måste skolsköterskan finna nya vägar att få barn intresserade och motiverade att röra på sig.Syfte: Att beskriva 7 ? 11 åriga barns erfarenheter av fysisk aktivitet.Metod: Kvalitativ metod har använts i pilotstudien.

Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svårt att komma med i den gemensamma leken och vilka förutsättningar som bidrar till dessa barns deltagande i leken. Arbetet bygger på sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, på 3-5årsavdelningar, på två skånska förskolor. Syftet med detta examensarbete är att ge utökad kunskap om hur man kan få med leksvaga barn i den gemensamma leken i verksamheten på en förskola. De frågor som arbetet bygger på är: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptäcka barn som hamnat utanför den gemensamma leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma leken? Hur påverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet är en förutsättning för att barn ska kunna leka, det är väsentligt att barn får gott om tid på sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan på barns lek och att pedagoger kan hjälpa leksvaga barn genom att själva delta i leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap.

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur kvinnor på kvinnodominerade arbetsplatser upplever kritik. Studien kommer att vara en fältstudie vari man granskar kvinnor som är verksamma inom förskolan, då tidigare forskning visat på en klar majoritet av kvinnor inom denna yrkeskår.Avsikten med studien är inte att uppnå någon objektiv sanning av verkligheten, dock avser denna studie tolka eventuella fenomen som rör ämnet, samt skapa en förståelse för individens syn på begreppet.Informanterna har valts ut strategiskt, vidare präglas informanternas deltagande av självselektion. Man kommer inte att ta hänsyn till andra variabler än kön vad gäller urvalet.Teorier som studien vilar på är den symboliska interaktionismen där bland annat dess syn på rationalitet behandlas. Vidare tas Johan Asplunds teori om social responsivitet i beaktning och avslutningsvis Erving Goffmans teori om identitetsskapande.De slutsatser som kan dras i och med denna studie är att relationerna mellan individerna i en grupp verkar ha stor betydelse för hur man upplever kritik. För att undvika missförstånd kring det valda ämnet verkar allmän mening råda att "definitionen av situationen" är något man bör ta i beaktande, detta då kritik till en början upplevs som någonting negativt..

AbstractIn the literature on multiculturalism and group rights there is a strong tradition that sees diversity as something directly paradoxal to unity. In this tradition, scholars put forward a view of multiculturalism as a divisive and exclusionary process which breaks down the cohesion and unity of society. Related to this notion is that of a neutral and universally valid frame of reference in which political dilemmas can be solved; for example a neutral civil sphere where the ?true essence? of society lies. In this essay I attempt to criticise these two notions.

It is in a time of changes when the human being mainly seeks for its identity. In today?s globalized and internationalized society where people meet whom belongs to various religions, talks different languages and are carrying on different values and previous experiences. This has resulted in a multiculturalism and diversity in the "Swedish school". As a teacher and pupil in this school of multiculturalism you are daily faced by individuals that either you define yourself as or in relation to.The purpose of my study is for me to show how pupils with foreign background look on the multicultural school, and also how they create their identity in relation to the diversity offered by the school.

Stroke är ett tillstånd som inträffar snabbt och oförberett, med konsekvenser som påverkar hela individens liv. Syftet med den-na litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av livet efter stroke. Tjugo vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Deltagarna i studierna var 33-93 år. Analysen resulterade i fyra kategorier: att det är om-tumlande, man förändras och klarar inte allt som förut: att känna sig hjälplös, ensam och beroende av andra: att försöka dölja sina funktionsnedsättningar: att hitta strategier för att klara det dagli-ga livet.

Syfte med studien har varit att belysa andra generationens invandrares föreställningar om och eventuella erfarenheter av kulturtillhörighetskriser samt vilken betydelse de tillmäter dessa kulturtillhörighetskriser i förhållande till deras identitetsskapande processer. Studien bygger på tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som fyllt 18år. Teoretiskt knyter studien an till identitet, etnicitet, genus och makt.Det som skapar problem för ungdomarna i deras vardag på grund av att de normer och värderingar som familj, släkt eller andra närstående företräder inte alltid stämmer överens med det omgivande samhällets rör relationer av olika slag, framför allt förhållanden före äktenskapet, det man vardagligt talar om i termer av pojkvänner eller flickvänner. Giftermål, eller äktenskapliga förhållanden, var också ett område som diskuterades flitigt, liksom sexualitet, framför allt homosexualitet. Något som förutom relationer definierades som upphov till kulturtillhörighetskriser var performativitet, dvs.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.