Den japanska produktionsfilosofin Just-In-Time (JIT) är kanske mest förknippad med leveranser som kommer rätt i tid och att rätt sak skall vara på rätt ställe vid rätt tidpunkt samt att ett företag inte skall ha några lager. Även kanban är förmodligen rätt känt. Allt detta är delar av JIT, fast JIT omfattar mycket mer än bara detta. Det finns bland annat även en mänsklig bit inom JIT, som handlar om hur människorna som arbetar i tillverkningen upplever situationen och förhållandet till JIT. Dessa mänskliga bitar är inte lika uppmärksammade som de rent produktionstekniska bitarna som till exempel kanban, fast de är nog så viktiga i alla fall.

Den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 uppmanar alla pedagoger att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Regeringskansliet har lagt fram en strategi där entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. En del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv. I dagsläget finns ingen forskning angående fritidshem och pedagogens perspektiv när det gäller entreprenöriellt lärande.Syftet med denna fenomenografiska studie är att bilda kunskap om pedagogers uppfattningar av entreprenöriellt lärande på fritidshem.Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är grundad inom fenomenologin med fenomenografi som metodisk ansats. Insamling av data görs med utgångspunkt från semistrukturerade intervjuer.Resultatet utmynnade i ett gemensamt utfallsrum, bestående av fyra beskrivningskategorier; att ha ett medvetet förhållningssätt, främja elevens förmågor och kompetenser, resurskrävande arbetsmetodik samt ett lärande för framtiden.

Denna undersökning har tilldelats från Peab Anläggning i Uppsala. Peabs intresse är att undersöka hanteringen av oönskade jordmassor för att kunna minska den ekonomiska och miljömässiga belastningen. Förutsättningarna för att lyckas undersöka detta har skett med hjälp av intervjuer med anställda på Peab, samt genom läsning av det undersökta projektets förfrågningsunderlag. Det givna projektet som studerades är en vatten- och tryckspillvattenledning i Uppsalaområdet.De faktorer som står i fokus för undersökningen är den ekonomiska och miljömässiga faktorn. Dessa punkter har undersökts med hjälp av en kontroll av arbetstider och hanteringsmetoder som undersökts.

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvärldar (Text World Theory) samt undersöka utifrån vilka textvärldar barnen på en förskola i Mellansverige interagerar med upplästa texter.Studien har genomförts på avancerad nivå inom Högskolan Dalarnas lärarprogram där huvudområdet varit pedagogiskt arbete. Detta är en kvalitativ studie i vilken två observationer samt två samtal med barngrupp med åldersintervallen tre till sex år har dokumenterats och därefter analyserats i relation till ovan nämnda teori.Av analyser framkommer att öppna frågor i större utsträckning leder till ett byggande av föreställningsvärldar och även en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgår från, än då givna ingångar är utgångspunkten. Studien visar även på att barnen redan tidigt har en avancerad förmåga till textrörlighet samt att de är multimodala i sitt tolkande av texter beroende på vilka textvärldar de relaterar till..

Uppsatsen är en analys av två indikatorer som används inom teknisk analys för att avgöra om den svaga typen av marknadseffektivitet höll under den givna perioden. Den svaga typen av marknadseffektivitet säger att överavkastning inte kan genereras med hjälp av historisk kursinformation, vilket är vad teknisk analys gör. Vidare förs en diskussion om behavioral finance och huruvida det i behavioral finance finns stöd för de resonemang som teknisk analys bygger på. Resultaten visar att den svaga typen av marknadseffektivitet i stor utsträckning höll och att när avkastningen blev högre än en buy-and-hold strategi var detta kompensation för en högre risknivå. Vid en närmare granskning av resultaten framträdde en mycket hög avkastning vid ett visst variansintervall som inte är förenligt med den svaga typen av marknadseffektivitet.

I takt med att spelberoende alltmer har börjat uppmärksammas och problematiseras i samhället, har det utvecklats olika diskurser kring fenomenet. Hur kan det komma sig att människor utvecklar ett spelberoende? Vilka förklaringar finns? Finns det något gemensamt kulturellt behov i vårt samhälle kring spel om pengar? Syftet med denna uppsats är att undersöka två olika diskurser kring spelberoende ? kognitiv beteendeterapi (KBT) samt psykoanalytisk/psykodynamisk teori. Diskursanalys har använts som metod för att försöka utröna frågeställningarna som innefattar hur spelberoende framställs inom de båda diskurserna samt vilka skillnader och likheter kring spelberoende de både diskurserna presenterar. Vidare diskuterar jag i uppsatsen kring huruvida det i samhället finns ett gemensamt kulturellt motiv kring att spela om pengar.

Ett av målen inom forskningsområdet artificiell intelligens är att simulera mänskliga egenskaper och beteenden i en maskin. Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns något som efterliknade den mänskliga inlärningsförmågan i roboten AIBO ERS-210. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av Skinners teori om operant betingning. Syftet besvarades genom ett experiment som gick ut på att undersöka hur AIBO?s benägenhet att lyda tre olika kommandon påverkades av belöning och bestraffning.

Syftet med underso?kningen var att utro?na huruvida problemlo?sning i grupp ger ett ba?ttre resultat a?n individuellt. Fyrtiotre elever, i tva? slumpvis utvalda gymnasieklasser, svarade pa? ett fra?geformula?r enskilt fo?r att da?refter tillsammans, i elva grupper, la?mna in ett gemensamt svar fo?r sin grupp. Tanken med underso?kningen var att ta reda pa? hur ma?nga korrekta svar eleverna fick individuellt och i grupp och om man kunde utla?sa om det uppsta?tt teamthink och/eller gruppta?nkande ur ba?de gruppens och den enskildes perspektiv. Efter att ha diskuterat fra?gorna i grupp, och la?mnat ett gemensamt svar fo?r gruppen, fick eleverna 260 korrekta svar ja?mfo?rt med 150 korrekta svar individuellt.

Syftet med utvecklingsarbetet är att studera hur elever går tillväga när de arbetar med problemlösning samt att försöka få en uppfattning om vad som kan upplevas som svårt under problemlösningsprocessen. Arbetet har genomförts tillsammans med en grupp gymnasieelever i årskurserna 2 och 3 på handels- och administrationsprogrammet samt hantverksprogrammet. Eleverna löste ett matematikproblem och svarade därefter på ett frågeformulär som hörde till den aktuella uppgiften. I slutet av lektionen lämnades ett lösningsförslag in tillsammans med frågeformuläret. Hela undersökningen avslutades med en utvärdering av arbetssättet.

Attityder till språkriktighet: en enkätstudie av gymnasieelevers attityder till språkriktighet, syftar till att undersöka gymnasieelevers attityder till behovet av språkriktighet i situationer eller sammanhang där information i form av skriven text tas emot. Studien utgår från att språk i dag fungerar under andra förutsättningar än tidigare. Modern teknik, så som chatt och sms har influerat och förändrat villkoren för språk och de befintliga språknormerna. Studien baseras på en enkät där informanterna värderar behovet av språkriktighet för givna situationer. Enkäten har besvarats av 103 elever från fem gymnasieklasser i Norrbotten.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever tänker kring konfliktsituationer som uppkommer i klassrummet och hur de vill att läraren ska hantera dem. Studien bygger på två utformade scenarion som sexton stycken gymnasieelever i södra Halland diskuterat vid tre olika fokusgruppintervjuer. Scenarierna behandlar två olika situationer dels en fysisk konflikt mellan två elever och dels en verbal konflikt mellan lärare och elev. Resultatet visar att det råder delade meningar kring hur eleverna önskar att lärare ska hantera de två givna konfliktsituationerna, exempelvis gällande när vi ska ingripa samt vilka strategier som kan användas. Vidare visar resultatet att eleverna föredrar att lärare är tydligare med vad som är acceptabelt respektive oacceptabelt beteende i klassrummet.

Vi har under vår verksamhetsförlagda del av vår lärarutbildning observerat att många lärare haft stora problem med att komma tillrätta med elevers bristande sociala kompetens. I samtal med lärare, mentorer, elever men också med människor utanför skolan har vi blivit uppmärksammade på det faktum att samtliga önskar att skolans lärandemiljö skall präglas av lugn och trygghet och att grunden för detta bygger på ett gemensamt socialt förhållningssätt.Denna internationella dokumentstudie har på ett komparativt sätt studerat de nationella och lokala styrdokumenten vid en engelsk och en svensk skola med utgångspunkt från elever motsvarande år 4 - 9. Avsikten har varit att försöka belysa eventuella likheter och olikheter när det gäller skolornas arbete med disciplinära frågor. Uppsatsen har samtidigt haft som syfte att visa om det finns ett samband mellan respektive länders styrdokument och de etablerade lärteorier som finns.Inom respektive skola i studien är det rektorn som har ansvaret för att upprätta och säkerställa efterlevandet av de nationella och lokala styrdokumenten. Vad som bl.

Da? reklambyra?er som a?r verksamma i mindre regioner vanligen tampas om samma kunder a?r konkurrensen mellan dem ofta ha?rd. I regel har dessa reklambyra?er fa? ansta?llda ja?mfo?rt med va?letablerade reklambyra?er i sto?rre regioner, som genom sin breda kompetens haft mo?jlighet att arbeta med stora kunder och pa? sa? vis byggt upp ett starkt varuma?rke kring sin verksamhet och region. Fo?r att mo?jliggo?ra fo?r de mindre regionernas reklambyra?er att ta upp konkurrensen med de sto?rre, kra?vs att de innehar lika bred kompetens.

Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av omvårdnadshandledning, så som den erfarits av sjuksköterskestudenter vid en högskola i södra Sverige under perioden 2007 -2009. Omvårdnadshandledning ingår som en obligatorisk del av utbildningen och påbörjas under utbildningens andra termin i form av regelbundet återkommande gruppträffar, ca fyra gånger per termin, och fortgår sedan under resterande del av studietiden. Då det har noterats att behållningen av omvårdnadshandledning skiljer sig radikalt mellan olika studenter finns det ett intresse hos författarna av att undersöka vilka faktorer som påverkar densamma. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Nio sjuksköterskestudenter deltog i studien som genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vid tolkningsarbetet av datan har författarna låtit sig inspireras av fenomenografin, där olikheter, snarare än likheter belyses.

Regional identitet är ett begrepp som ofta nyttjas då man talar om regioner som sociala och politiska rum. Det är dock svårt att definiera vad identiteten egentligen består av och hur den påverkar människans handlingar. Den regionala identiteten kan exempelvis ta sitt uttryck i lokalbefolkningens inställning och attityd gentemot turism. Detta har i viss utsträckning betydelse för resmålets framgång samt för relationerna mellan de lokala aktörerna. Föreställningarna kring regional identitet präglar således turismen och destinationens turistföretagare.