Problemlösning i matematik på gymnasiet
Syftet med utvecklingsarbetet är att studera hur elever går tillväga när de arbetar med problemlösning samt att försöka få en uppfattning om vad som kan upplevas som svårt under problemlösningsprocessen. Arbetet har genomförts tillsammans med en grupp gymnasieelever i årskurserna 2 och 3 på handels- och administrationsprogrammet samt hantverksprogrammet. Eleverna löste ett matematikproblem och svarade därefter på ett frågeformulär som hörde till den aktuella uppgiften. I slutet av lektionen lämnades ett lösningsförslag in tillsammans med frågeformuläret. Hela undersökningen avslutades med en utvärdering av arbetssättet. Det har varit svårt att dra generella slutsatser om elevernas tillvägagångssätt vid problemlösning på grund av att antalet lektioner har varit för få. Min uppfattning är att den begränsade tiden har varit en avgörande faktor för utfallet i den här studien. Eleverna i den här gruppen hade ingen tidigare erfarenhet av problemlösning och förmågan att lösa problem måste få utvecklas långsamt under lång tid. Antalet uppgifter måste också vara fler för att det ska vara möjligt att dra några slutsatser om elevernas strategier när de arbetar med ett problem. De flesta uppgav att det svåraste med problemlösning är att det inte finns några givna regler och metoder att arbeta efter.