Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse den sociala miljön på olika platser i skolan har för elevers erfarenheter av dessa. Den sociala miljön är en miljö som i denna uppsats består av den fysiska miljön på en plats, människors interaktion med denna fysiska miljö, men också människors interaktion med varandra. I undersökningen har vi vänt oss till högstadieelever i årskurs sju och nio på en F-9 (från förskola till årskurs nio) skola i en mellanstor kommun i södra Sverige.I detta examensarbete har vi valt att använda en visuell metod, kallad fotoelicitering där eleverna fått fotografera med hjälp av sina mobilkameror platser i skolan de har positiva eller negativa erfarenheter av. Dessa foton har sedan utgjort grunden för ett samtal med eleverna, enskilt.Resultatet av denna studie visar att eleverna anser att den sociala miljön på en plats har betydelse för deras positiva eller negativa erfarenheter av denna plats. Resultatet pekar på att erfarenheterna av en plats beror på situation och vilka människor som vistas på platsen samtidigt.

Syftet med denna studie är att beskriva hur den fysiska inomhusmiljön på ett fritidshem som är integrerat i skolans lokaler är utformad samt hur pedagogerna avser att miljön skall användas. Syftet är även att skildra hur barnen i praktiken använder denna miljö. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: Hur ser den fysiska inomhusmiljön ut på det undersökta fritidshemmet? Hur talar pedagogerna om på vilket sätt denna inomhusmiljö är tänkt att användas? Hur använder barnen inomhusmiljön? För att få svar på frågorna utgår studien ifrån en forskningsöversikt. Det centrala i denna är olika aspekter av miljön och dess användning. Den empiriska undersökningen är genomförd på en avdelning där intervjuer och observationer användes.

Detta arbete handlar om den fysiska läsmiljön i skolbibliotek. I arbetet görs en kvalitativ undersökning av den fysiska läsmiljön i skolbibliotek. Arbetet består av intervjuer och observationer på olika skolbibliotek i en medelstor kommun och på Rum för barn på Kulturhuset i Stockholm. Barn- och ungdomsbiblioteket Rum för barn arbetar medvetet med den fysiska miljön och i arbetet har Rum för barn varit en ?idealisk miljö? som jämförts med skolbiblioteken.

 Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar om den fysiska lärandemiljön i förskolan. Samt hur förskollärare ser på sin egen roll i utformandet av förskolans fysiska lärandemiljöer. I studien användes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Sex stycken förskollärare på två olika förskolor intervjuades. Resultatet visade att förskollärarna uppfattade att den fysiska lärandemiljön i förskolan påverkar barns utveckling och lärande, antingen genom att främja eller hindra barns utveckling och lärande.

Undersökningens syfte var att beskriva och förstå vad några förskollärare har för intentioner med hur de utformar den fysiska miljön inomhus på förskolor. Studien fokuserar på det barnen erbjuds i form av rum och material avsedda för aktiviteter inom skapande och byggande, samt utifrån utformningen av samlingen. Metoden var intervjuer med sex förskollärare, parvis, utifrån foton av deras egna fysiska miljöer. I studien påvisas ett traditionellt mönster avseende hur den fysiska miljön i förskolorna är utformad. Resultatet i studien visar på att de flesta av de studerade fysiska miljöerna är otillgängliga och att barnen ofta behöver hjälp för att kunna använda materialet, samt att förskollärarna inte har ett klart uttalat underlag för att utforma den fysiska miljön.

Arbete som fokuserar på stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett område i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmänteoretisk beskrivning av begreppen hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och därefter en analys av det aktuella planområdet utifrån dessa aspekter. Inledningsvis återges grundläggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planområde som uppsatsen avser ge förbättringsförslag för. Uppsatser ger även fördjupad kunskap i såväl allmänteoretiska som platsspecifika ämnen så som hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Informationen är hämtad hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande.

Enligt Clegg m fl (1997) når 80-90% av systemutvecklingsuppdrag inte upp till de mål som är satta för projektet. Teknologiska aspekter anses inte ensamt vara orsaken till att projekten "misslyckas", utan misslyckanden anses även bero på att mänskliga och organisatoriska aspekter inte uppmärksammas vid systemutveckling. Detta arbetet fokuserar på att utreda om organisatoriska och mänskliga aspekter uppmärksammas vid systemutveckling och vilka aspekter som specifikt beaktas. Metoden för att undersöka de centrala frågeställningarna har varit att genomföra en survey (undersökning) med sex djupintervjuer. Som målgrupp valdes projektledare på IT-företag av varierande storlek.

I denna studie där vi granskat rådgivningsmötet på en bank har vi kommit fram till att kundvärdet är en av de viktigaste delarna. Runt kundvärdet sker det en rad olika aktiviteter för att mötet ska bli värdeskapande både för kunden och rådgivaren. Den fysiska miljön och kommunikationen är två viktiga delar som vi anser påverkar kundmötena. Den fysiska miljön är det som kunden ser först och banken bör därför noggrant fundera vad de vill förmedla med den fysiska miljön. För att kommunikationen ska fungera och vara effektiv under ett möte kan det vara bra om det läggs ett större fokus på inventering innan mötet. Detta har tagit oss fram till en modell där kundvärdet är den centrala delen som sedan påverkas av kommunikationen och den fysiska miljön. .

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som beror på en elektrisk överstimulering av hjärnans neuron. Att leva med epilepsi påverkar många områden i livet; fysiska, psykiska, sociala, emotionella aspekter är bara några av de som berörs.Syftet med studien var att beskriva hur livskvaliteten i det dagliga livet påverkas av att ha epilepsi. Studien utfördes som en litteratur-studie där resultatet bygger på 14 vetenskapliga artiklar. Två aspekter kom fram i resultatet, sociala och emotionella. I dessa vi-sades det bland annat att personer med epilepsi är rädda att berätta om sin sjukdom för omgivningen av rädsla att bli behandlade an-norlunda.

Syftet med arbetet är att undersöka hur den fysiska omgivningen och fysiska behov påverkar inlärningen. Samt om eleverna i undersökningen är medvetna om hur de behöver ha det i sin fysiska omgivning och vilka fysiska behov de har när de skalllära sig något svårt och nytt. I litteraturgenomgången tar jag upp åtta olika faktorer som kan påverka inlärningen. Tyngdpunkten ligger på den amerikanske skolforskaren Jensens och den svenske adjunkten och gymnasieläraren Gudmundssons teorier, men jag tar även upp andra pedagoger och metodiker som är relevanta för ämnet. I studien har jag observerat 18 elever och intervjuat fyra elever för att försöka få svar på hur de behöver ha det i omgivningen och vilka fysiska behov de har.

Abstract Jonasson, M & Swane, J (2010). Pedagogers perspektiv på den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Vårt examensarbete handlar om pedagogers tankar kring den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer av åtta pedagoger vilka arbetar på en och samma förskola på en mindre ort i södra Sverige.

Arbete som fokuserar på stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett område i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmänteoretisk beskrivning av begreppen hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och därefter en analys av det aktuella planområdet utifrån dessa aspekter. Inledningsvis återges grundläggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planområde som uppsatsen avser ge förbättringsförslag för. Uppsatser ger även fördjupad kunskap i såväl allmänteoretiska som platsspecifika ämnen så som hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Informationen är hämtad hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Det planförslag som presenteras i arbetet syftar till att itergrera de olika delarna i centrala Norrköping ur planeringssynpunkt samt ge ett tryggare och livligare centrum i Norrköping med ett ökat flöde av folk och där vissa kvarter inte bara passeras förbi obemärkta utan även ger invånarna anledning att stanna till. Planförlaget analyseras därefter utifrån både långsiktiga och kortsiktiga konsekvenser för samtliga olika faktorer som tagits upp tidigare. Här skall man tydligt kunna se hur väl planförslaget uppfyller sitt syfte.

Bakgrund: Psykiskt funktionshinder innebär en risk för det fysiska, sociala och mentala välbefinnandet. Psykiskt funktionshindrade har väsentligt sämre levnadsvillkor än befolkningen i övrigt, då funktionshindret ofta medför sociala och ekonomiska konsekvenser. Även somatisk sjukdom är betydligt vanligare och den förväntade livslängden betydligt kortare. Sjuksköterskan har genom sin hälsofrämjande roll ett ansvar för att både initiera åtgärder och stödja de svaga gruppernas hälsa. Den fysiska aktivitetens betydelse för alla individers fysiska hälsa är i dag välkänd och sjuksköterskan har möjlighet till att förskriva fysisk aktivitet på recept.

Gemensamma bostadsgårdar kan fungera som en plats där de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. Människor använder sin bostadsgård på olika sätt och i olika stor utsträckning och har därmed skiftande krav och förväntningar på gården. För många människor fyller gården främst ett syfte som utsikt från fönstret eller som en plats de passerar, medan andra använder gården mer aktivt. Men gården har möjlighet att bli en värdefull del av människors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgård uppskattas av de boende.

Konsumenter söker efter njutning och exaltering i deras shoppingupplevelse när de handlar över Internet (Jayawardhena & Wright, 2007). Njutning och exaltering är känslor som uppkommer ur positiva upplevelser. Därför är det relevant att undersöka hur företag som bedriver e-handel via webbsidor kan skapa positiva upplevelser hos sina besökare. En fysisk omgivning i ett servicesammanhang kan skapa förutsättningar för positiva upplevelser hos besökare (Mossberg, 2003). För att skapa förutsättningar för positiva upplevelser hos webbplatsbesökare är det då relevant att undersöka hur den fysiska omgivningen i en webbsida kan utformas.