Crohn?s sjukdom är en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom som uppträder i skov. Hela magtarmkanalen kan drabbas av inflammationen, vanligast är dock ileum och colon. Orsaken är ännu okänd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vuxna individers upplevelser av Crohn?s sjukdom, om sjukdomen påverkar livskvaliteten samt fysiska och psykiska aspekter.

Syftet med uppsatsen är att presentera ett vägledande verktyg med aspekter i glesbygder som ökar äldres fysiska aktivitet. I Sverige ökar medellivslängden för varje år och fortsätter ökningen kommer 25 procent av befolkning, år 2035, vara 65 år och äldre. Majoriteten av Sveriges äldre bor idag i glesbygder. Enligt forskare har glesbygder jämfört med städer mindre tillgång till resurser som ökar fysisk aktivitet, samtidigt lyfter de fram nya studier som tyder på att bebyggd miljö påverkar och kan öka fysisk aktivitet. Vilka aspekter i den bebyggda utemiljön i glesbygder ökar äldres fysiska aktivitet? För att svara på frågan och uppfylla uppsatsens syfte används litteraturstudier som metod.

Syftet med den här studien är att synliggöra lärares uppfattningar av vilka  möjligheter och hinder de ser att bedriva undervisning i den fysiska lärmiljön samt vad de anser är en stimulerande lärmiljö. Metoden som använts för att samla in data är intervjuer med enskilda lärare. Studien har en fenomenografisk forskningsansats där det undersökta fenomenet är lärares uppfattningar av den fysiska lärmiljön. Resultatet av studien visar på att kategorierna möblering, samarbete, estetik och utemiljö alla är kritiska aspekter till att etablera och underhålla en god lärandemiljö. Resultatet visar även på de skillnader och likheter som finns i lärares uppfattningar av hur den fysiska miljön ska vara utformad..

Efter en cervixcancer blir livet aldrig riktigt det samma. Sjuksköterskor är i en unik position för att hjälpa kvinnorna med anpassningen till de förändringar som sjukdomen drar med sig. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevda fysiska och psykiska förändring efter cervixcancer och sjuksköterskans roll i arbetet med dessa kvinnor. Metoden är en litteraturstudie baserad på elva veten¬skapliga artiklar. Analysen resulterade i fem teman: sexuella aspekter, fysiska problem, psykiska besvär, sociala aspekter och sjuksköterskans roll.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt de fysiska miljöerna på två universitetsbibliotek (Umeå universitetsbibliotek och Skogsbiblioteket) påverkar studiemotivationen hos dem som studerar där. För att skaffa mig kunskap om detta har jag både gjort intervjuer med studenter och anställda, och observationer på de två biblioteken. Tidigare forskning inom ämnesområdena användarvänlighet, biblioteksarkitektur och ?planering, arkitekturpsykologi och rummets betydelse för studiemotivation har även används som grund för min studie.Mina resultat visar att de fysiska miljöerna på biblioteken har både positiva och negativa effekter på de studerandes studiemotivation. Det som avgör om effekterna är positiva eller negativa är en rad olika aspekter - utrymme, belysning, färg, ljudnivå, inomhusklimat, studieplatser, datorer, konstverk och växter.

Förskolans fysiska innemiljö En studie om hur fyra pedagoger resonerar kring den fysiska innemiljön och dess påverkan på barns lärande..

Syftet med studien är att utifrån fritidspedagogernas beskrivningar undersöka hur de fysiska inomhusmiljöerna är utformade på sex fritidshem. Första frågeställningen är hur beskriver fritidspedagoger att den fysiska inomhusmiljön är utformad på deras fritidshem? Den andra är vilka pedagogiska ställningstaganden ligger till grund för utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Den tredje frågeställningen är vad beskriver fritidspedagogerna att de vill ändra på i den fysiska inomhusmiljön på deras fritidshem?Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkten för studien. Det sociokulturella perspektivet belyser att barnen utvecklas och lär sig i den kontext de befinner sig i och med hjälp av stödstrukturer. Fritidspedagogerna kan utforma stödstrukturerna på fritidshemmen genom att exempelvis ha material tillgängligt för barnen så att barnen själva kan ta från materialet.

Fysisk säkerhet är idag en av hörnpelarna när det gäller säkerhetsarbete. Denna säkerhet bör tillämpas hos alla företag som vill ha sina tillgångar och viktiga data skyddad. Organisatorisk säkerhet och logisk säkerhet är andra säkerhetsaspekter som börkompletteras med den fysiska säkerheten. I detta arbete kommer fysiska säkerhetsåtgärder att tas upp och användas i undersökningen. Eftersom litteraturen ger en generell bild av dessa samt att företagens aspekter inte tas upp syftar arbetet till att kartlägga de fysiska säkerhetsåtgärderna hos företagen, samt att ta reda på om dessa säkerhetsåtgärder skiljer sig mellan stora och små företag.

Bergstäkter medför stora ingrepp i naturen men det finns kanske också en möjlighet att skapa något nytt och konstruktivt av dessa efter verksamhetens slut. Det finns flera möjliga sätt på vilka man kan utnyttja en avslutad bergstäkt. Genom fallstudier och litteraturstudier undersöks i detta arbete syfte och mål samt viktiga aspekter att beakta vid efterbehandlingsprojekt i samband med bergstäkter. Det finns många aspekter att ta hänsyn till då man skall efterbehandla en bergstäkt. Säkerhet, biologiska värden, historia, markanvändning, fysiska förutsättningar samt estetik och landskapsbild är några av dessa aspekter som behandlas i arbetet.

Det här examensarbetet handlar om fysiska aktiviteter i fyra förskolor. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare designar verksamhet i fysiska aktiviteter för förskolebarn. De övergripande frågorna som ligger till grund för detta arbete är vad fysiska aktiviteter i förskola kan vara och vilka förutsättningar för fysiska aktiviteter förskollärare skapar inom området fysisk aktivitet. Examensarbetes teoretiska utgångspunkt är det designteoretiska perspektivet som fokuserar sig på frågor som hur, på vilket sätt och med hjälp av vilka medel ges kunskapen form. Undersökningen genomfördes med hjälp av strukturerade intervjuer med sex förskollärare.

Vårt mål med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan på elevernas lärande ur ett lärarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lärare på olika skolor, både moderna och äldre skolor som är i behov av renovering för att få en bredd och se om lärares tankar och uppfattningar varierar.Med fysisk klassrumsmiljö så har vi inriktat oss på möbleringen, design och funktion. Där det bästa utifrån aspekter på trivsel och inlärningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lärare för barn i de tidiga åldrarna, skolår 1-3, för att lyssna och få ett värde till varje enskild lärares uppfattningar.Syftet med vår undersökning var att få reda på lärares olika uppfattningar hur de tänker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hänger ihop då lärare planerar så barnen får den bästa lärande miljön i klassrummet.Frågeställningar som vi har arbetat med är:? Vilken betydelse anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lärande?? Hur anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsättningar för att lära?? Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lärarna bidrar till en kreativ lärandemiljö?.

Vårt mål med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan på elevernas lärande ur ett lärarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lärare på olika skolor, både moderna och äldre skolor som är i behov av renovering för att få en bredd och se om lärares tankar och uppfattningar varierar.Med fysisk klassrumsmiljö så har vi inriktat oss på möbleringen, design och funktion. Där det bästa utifrån aspekter på trivsel och inlärningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lärare för barn i de tidiga åldrarna, skolår 1-3, för att lyssna och få ett värde till varje enskild lärares uppfattningar.Syftet med vår undersökning var att få reda på lärares olika uppfattningar hur de tänker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hänger ihop då lärare planerar så barnen får den bästa lärande miljön i klassrummet.Frågeställningar som vi har arbetat med är:? Vilken betydelse anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lärande?? Hur anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsättningar för att lära?? Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lärarna bidrar till en kreativ lärandemiljö?.

Fysisk säkerhet är idag en av hörnpelarna när det gäller säkerhetsarbete. Denna säkerhet bör tillämpas hos alla företag som vill ha sina tillgångar och viktiga data skyddad. Organisatorisk säkerhet och logisk säkerhet är andra säkerhetsaspekter som börkompletteras med den fysiska säkerheten. I detta arbete kommer fysiska säkerhetsåtgärder att tas upp och användas i undersökningen. Eftersom litteraturen ger en generell bild av dessa samt att företagens aspekter inte tas upp syftar arbetet till att kartlägga de fysiska säkerhetsåtgärderna hos företagen, samt att ta reda på om dessa säkerhetsåtgärder skiljer sig mellan stora och små företag.

Syftet med denna studie har varit att få en vidgad förståelse för den fysiska miljön i förskolan. Detta har utmynnat i tre frågeställningar som behandlar artefakter i- och planering av den fysiska miljön, samt internationella betingelser. I studien har kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 1-6 i Sverige och Sydafrika genomförts. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om den fysiska inomhusmiljön kunnat erhållas. Med en fenomenografisk ansats och en kvalitativ forskningsanalys har vi kunnat kategorisera dessa uppfattningar i olika teman.

Det saknades teori kring vilka aspekter som var viktiga för potentiella kunder att väga in i ett beslut om övergång till molnbaserade affärssystem. I undersökningen har vi samlat tidigare forskning kring molntjänster generellt och sedan jämfört den med empiri från respondenter med erfarenhet av molnbaserade affärssystem. På så sätt har vi försökt koppla tidigare forskning och undersökt huruvida den är applicerbar på vår studie. Vi kom fram till att det framförallt är aspekter rörande säkerhet, ekonomi och affärsstrategi som kunder bör vara medvetna om när de planerar en övergång till molnbaserade affärssystem. Rörande säkerhet fann vi att det är viktigt att tänka på hur den fysiska lagringen sker och säkerhetsrutiner kring vem som handhar data och hur den säkerhetskopieras samt vem som äger datan.