ÖversvĂ€mningar har potentialen att göra stora skador pĂ„ sociala, ekonomiska och ekonomiska aspekter i samhĂ€llet och antalet översvĂ€mningar har ökat i Sverige pĂ„ senare tid. Naturens miljöer klarar sig dock bĂ€ttre inför naturkrafter som översvĂ€mningar pĂ„ grund av att ekosystemen utvecklats under lĂ„nga tidsperioder och Ă€r anpassade till förĂ€nderliga förhĂ„llanden, till skillnad frĂ„n mĂ€nniskans urbana miljöer. Naturens system Ă€r resilienta. MĂ€nniskan har sedan tidigare hanterat översvĂ€mningar genom att försöka stĂ€nga vattnet ute frĂ„n bebyggda miljöer men sedan 1990-talet har synen Ă€ndrats till att lĂ„ta vattnet ta den plats det behöver (kallas integrerad översvĂ€mningshantering). Klimatanpassning har nu blivit allt mer angelĂ€get vid planering och stadsutveckling.

The paper evaluates two housing proposals with Space syntax as method. The proposals are very different in a topological sense but are in a configural sense almost the same. This effect is because both proposals connect themselves to the existing configural structure of the city in the same way. Neither of them takes advantages of the most integrated streets in the existing structure and use them to concentrate pedestrian and car flows to the streets or points which are intended to be the most urban areas. The knowledge of Space syntax and this evaluation puts focus on the pour understanding among architects and planners of what effect urban design proposals will have..

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvÀrden. Detta vÀrdesamband kan nyttjas som finansieringskÀlla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvÀrdet inhÀmtas till det offentliga genom sÄ kallad vÀrdeÄterföring. Möjligheterna till vÀrdeÄterföring avgörs av faktorer sÄsom rÄdande markÀgoförhÄllanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad vÀrdeÄterföring i Sverige. Arbetet innehÄller en genomgÄng av relevanta institutionella förhÄllanden liksom tillgÀngliga vÀrdeÄterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltÄgsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur vÀrdeÄterföring kan tillÀmpas under rÄdande institutionella förhÄllanden.

Neoliberalism stÄr för sÄ mycket mer Àn att bara vara en ideologi som tar steget ifrÄn statens kontroll. Förutom att ideologin strÀvar Ät ekonomisk frihet finns det ocksÄ andra tydliga attityder som riktar sig till samhÀllet i helhet; den enskilda individen, den anstÀllde och staden. Neoliberalismen har pÄverkat planeringen mycket. Framför allt har tron pÄ marknadens goda effekter förstÀrkts, medan staten har fÄtt ett betydligt lÀgre förtroende och inflytande. De inblandade aktörerna har under senare tid blivit fler och detta gÀller framför allt aktörer frÄn den privata sfÀren.

BAKGRUND:I ett sociokulturellt perspektiv utgÄr man ifrÄn att elever lÀr i samspel med varandra ellertillsammans med en vuxen person. En lÀrare som planerar sin matematikundervisning kangenom att ha en varierad undervisning skapa dessa lÀrandesituationer för eleverna. Det ÀrocksÄ viktigt att lÀraren har kunskaper om, i detta fall algebra och vilka svÄrigheter elevernakan ha dÄ bokstavssymboler ersÀtter tal. Tidigare forskning beskriver att lÀrare kan stÀlla sigfrÄgorna vad, hur och varför dÄ de planerar sin undervisning. Planeringen, som inkluderarbÄde undervisningen och utvÀrderingen av elevernas kunskaper, skall enligt styrdokumenten,göras tillsammans med eleverna.SYFTE:Syftet var att undersöka lÀrares utsagor om sin planering och undervisning av algebra i Äk 6-9.METOD:Forskningsmetoden var kvalitativ eftersom undersökning och datainsamling gjordes genomintervju av sju stycken lÀrare.RESULTAT:I studien visade sig att samtliga lÀrare utgÄr frÄn lÀroboken dÄ de planerar undervisningen ochutvÀrderar elevernas kunskaper.

ABB Motors Àr en av vÀrldens ledande tillverkare av lÄgspÀnda vÀxelströmsmotorer för industriellt bruk. Enheten i VÀsterÄs Àr uppdelad i tvÄ tillverkande enheter: Division Komponenter som tillverkar halvfabrikat och komponenter, samt Division Motor som monterar halvfabrikat och komponenter till motorer fÀrdiga för leverans. Syftet med detta examensarbete har varit att finna en lÀmplig metod för produktionsplanering av statorpaket vid Division Komponenter. UtifrÄn den bÀst lÀmpade metoden skulle riktlinjer utarbetas för produktionsstyrning av maskingrupperna stansning och paketsvetsning. MÄlet har varit att finna riktlinjer för produktionsplanering som kan förbÀttra statorpakets-tillverkningen med avseende pÄ lagernivÄer, kapitalbindning och servicegrad.

De senaste Ärtiondena har innefattat en mÀngd olika hÀndelser vilka pÄverkat företagsklimatet pÄ nationell samt global nivÄ, vilket har resulterat i en allt mer komplex miljö för företagen. Detta har lett till ett ökat behov av anvÀndandet av strategi, och mer specifikt strategisk planering, för att kunna hantera detta faktum. Samtidigt har nÀringslivet i Europa gÄtt frÄn att mestadels bestÄ av stora koncerner till att bestÄ av en stor del smÄföretag. Strategisk planering som forskningsomrÄde riktar sig dock mestadels gentemot större företag och studier specifikt gjorda om smÄföretagens strategiarbete lyser med sin frÄnvaro. Bland de teorier vilka finns tillgÀngliga Àr det anmÀrkningsvÀrt att en majoritet av dem Àr genererade under 80- samt 90-talet vilket sÄledes innebÀr att deras nutida förankring bör ifrÄgasÀttas.

Fokus i detta arbete har varit att redogöra för olika aktörs medverkan i planprocessen samt utrymmet att pÄverka markanvÀndningen och den slutgiltiga bebyggda miljön i förhÄllande till ursprunglig vision frÄn initiativtagaren. Vidare har kommunens möjligheter att med PBL:s regelverk inverka pÄ och styra planprocessen samt lÀnsstyrelsens och andra överordnande myndigheters roll studerats. Undersökningen har genomförts genom fallstudie av tre stadsomvandlingsprojekt av konfliktfylld karaktÀr i Linköping, VÀstervik och Göteborg. Med en teoretisk utgÄngspunkt i plankontroverser (konflikter som inte förutsÀtter en lösning) samt dessas uppkomst, utveckling och avslutning har planprocessens komplexitet och utrymmet för medborgarmedverkan och reellt inflytande benats ut. PÄ sÄ vis har orsaksförklarande faktorer till att plankontroverser uppstÄr, hur de kommit till uttryck och hur de pÄverkar det slutgiltiga resultatet och genomförandet belysts. Sammantaget gÄr det att dra slutsatsen att plankontroverser Àr svÄra att undvika i sin helhet. Kontroversernas huvudfrÄgor har i de studerade fallen kantats av bland annat vÀrderingar och viljeyttringar utifrÄn olika aktörers preferenser, intressen och bakomliggande motiv.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvÀrden. Detta vÀrdesamband kan nyttjas som finansieringskÀlla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvÀrdet inhÀmtas till det offentliga genom sÄ kallad vÀrdeÄterföring. Möjligheterna till vÀrdeÄterföring avgörs av faktorer sÄsom rÄdande markÀgoförhÄllanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad vÀrdeÄterföring i Sverige. Arbetet innehÄller en genomgÄng av relevanta institutionella förhÄllanden liksom tillgÀngliga vÀrdeÄterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltÄgsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur vÀrdeÄterföring kan tillÀmpas under rÄdande institutionella förhÄllanden.

Detta Àr en studie kring hur man kan utveckla arbetsprocessen för lÄtskapande genom anvÀndning av verktyg inlÀrda under tre Är pÄ Linne?universitetets musikproduktionsprogram. Syftet med arbetet var att utveckla mitt lÄtskapande genom att reflektera kring de metoder och verktyg jag anvÀnder nÀr jag skriver lÄtar och jÀmföra detta med hur jag arbetade innan jag började pÄ musikproduktionsprogrammet. Jag har gjort jÀmförelser bÄde pÄ hur jag nu arbetar med musik och hur det nu lÄter, mot hur jag tidigare arbetat och hur det tidigare har lÄtit.Fyra nya lÄtar har skapats i arbetet. LÄttexterna har fÄtt stort fokus i mitt arbete, men Àven arrangering och skapande av melodier Àr en viktig del i arbetet.Jag har kommit fram till att planering och förarbete Àr ovÀderligt för att fÄ en sammanhÄllen och enhetlig lÄt, dÀr lÄtens text följer en röd trÄd och Àr vÀl förankrad i lÄtens syfte.

Översiktsplanen Ă€r ett verktyg för kommunen att visa sin vision med mark- och vattenanvĂ€ndningen. Eftersom planen ger förutsĂ€ttning för typer av verksamheter som bedöms pĂ„verka miljön betydande ska den miljöbedömas. Miljöbedömning genomförs med syftet att integrera miljöaspekter i planeringsprocessen och genom att beskriva konsekvenser av verksamheter och planering ges ocksĂ„ beslutsfattare ett bredare beslutsunderlag, samtidigt som allmĂ€nheten ska kunna fĂ„ en bĂ€ttre insyn i planeringsprocessen. Det Ă€r viktigt att identifiera och bedöma konsekvenser av planering, för att forma planeringen pĂ„ sĂ„ sĂ€tt det skapas förutsĂ€ttning för en hĂ„llbar utveckling. Denna studie Ă€r en fallstudie med inriktning pĂ„ att beskriva skillnader i kvalitet vid olika typer av miljöbedömning, utförda av kommun respektive konsult och med miljökonsekvensbeskrivningen integrerad i planen respektive separat.

Utomhuspedagogik Àr en pedagogik som har blivit aktuell under de senaste Ären. Media ochannan litteratur ger en positiv bild av utomhuspedagogik men den anvÀnds inte i nÄgon störreutstrÀckning pÄ skolorna idag. Syftet med studien Àr att undersöka vad som motiverar delÀrare som anvÀnder sig av utomhuspedagogik, vad det finns för svÄrigheter och problem medmetoden och hur pedagogen kan lösa dessa svÄrigheter. Studien genomförs med hjÀlp avkvalitativa semistrukturerade intervjuer av Ätta pedagoger som anvÀnder sig avutomhuspedagogik. I resultatet framgÄr det att det som motiverar pedagogerna Àr framföralltatt de ser förbÀttringar hos eleverna nÀr det gÀller samarbete och koncentrationen.

I mÄnga svenska stÀder gÄr det att upptÀcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strÀvar efter en expansiv stadsutveckling. Det Àr ett hybridlandskap, en expanderad stad dÀr skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt grÀnslinje. Staden innehÄller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belÀgna som tenderar att glömmas bort, ÄsidosÀttas eller placeras i ett vÀntans lÀge vid planering. Dessa tomma ytor och hÄligheter utan definierad funktion Àr platser som befinner sig i ett grÀnsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket pÄverkar den angrÀnsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

Vi har i vÄrt arbete undersökt och analyserat hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar för att vÀcka ett intresse hos elever för fysisk aktivitet och hÀlsa i dag och i ett lÀngre perspektiv. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur arbetar idrottslÀrare i dagens skola med hÀlsa och fysisk aktivitet för att engagera alla elever och för att vÀcka deras intresse för fortsatt engagemang för fysisk aktivitet och hÀlsa? Hur arbetar idrottslÀrare med undervisningsstrategier som kan bidra till att öka elevers intresse för vidare fysisk aktivitet? Vi har i vÄrt arbete ocksÄ belyst forskning i Àmnet för att uppmÀrksamma hur idrottslÀraren skapar ett engagemang hos eleven för fysisk aktivitet och en hÀlsosam livsstil med syfte att uppnÄ ett varaktigt vÀlbefinnande. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en kvalitativ intervjumetod för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor i undersökningen. Urvalet till studien bestod av nio idrottslÀrare som alla var verksamma i grundskolor i södra Sverige.

I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..