Planering och kontrovers
Fysisk planeringSpatial planning - local planningSpatial planning - social planningSpatial planning - housingPlaneringFysisk planeringPlanprocessKontroversKonfliktDebattInitiativMedborgardeltagandeInflytandeAktörerAvtalVerktygMetoder
Fokus i detta arbete har varit att redogöra för olika aktörs medverkan i
planprocessen samt utrymmet att påverka markanvändningen och den slutgiltiga
bebyggda miljön i förhållande till ursprunglig vision från initiativtagaren.
Vidare har kommunens möjligheter att med PBL:s regelverk inverka på och styra
planprocessen samt länsstyrelsens och andra överordnande myndigheters roll
studerats.
Undersökningen har genomförts genom fallstudie av tre stadsomvandlingsprojekt
av konfliktfylld karaktär i Linköping, Västervik och Göteborg. Med en teoretisk
utgångspunkt i plankontroverser (konflikter som inte förutsätter en lösning)
samt dessas uppkomst, utveckling och avslutning har planprocessens komplexitet
och utrymmet för medborgarmedverkan och reellt inflytande benats ut. På så vis
har orsaksförklarande faktorer till att plankontroverser uppstår, hur de kommit
till uttryck och hur de påverkar det slutgiltiga resultatet och genomförandet
belysts.
Sammantaget går det att dra slutsatsen att plankontroverser är svåra att
undvika i sin helhet. Kontroversernas huvudfrågor har i de studerade fallen
kantats av bland annat värderingar och viljeyttringar utifrån olika aktörers
preferenser, intressen och bakomliggande motiv. Framförda argument har därmed i
viss utsträckning saknat legitimitet från såväl motståndarna som förespråkarna
till planförslagen. Att plankontroverser är svåra att undvika är dock inte
synonymt med att dessa inte kan hanteras och mildras även om konsensus inte
alltid kan nås. Detta förefaller enligt genomförd studie i hög grad vara en
fråga om behov av nya forum och arenor för att hantera det ökade inslaget av
privata aktörers initiativtagande och samtidigt kunna säkerställa ett reellt
medborgarinflytande. Men som teorin och empirin visar är det dessutom en fråga
om legitimitet kontra effektivitet i planprocessen och olika samhällsgruppers
resurser och möjligheter att delta aktivt i planprocessen. Som det studerade
underlaget tyder har omvärldsförändringar lett till ökade möjligheter till
delaktighet och deltagande utöver det medborgardeltagande som erbjuds inom
ramen för den representativa demokratin. Dock med högre krav på den enskilda
individens förmåga att kartlägga, förstå och hitta rätt medel för ett reellt
inflytande. Planprocessens komplexitet är således uppenbar och att samtliga
studerade fall berört riksintressen som huvudargument visar på behovet av ökad
dialog med berörda överordnande myndigheter i fråga om de värden olika
intressen präglas av och som åligger myndigheterna att bevaka.
Ambitionen är att denna uppsats ska bidra till en ökad förstålse för de
bakomliggande mekanismer som bidrar till plankontroverser samt möjligheterna
att undvika låsta positioner. Syftet har inte varit särskilja rätt och fel i
fråga om olika aktörers agerande i planprocessen. Ambitionen har således varit
att visa på olika sätt att hantera intressekonflikter i syfte att främja
planprocessen, möjligheterna till genomförande av planförslag och olika
aktörers möjligheter att delta och integrera inom ramen den representativa
demokratin och planprocessen.