Detta kandidatarbetet har gjorts med syftet att förbÀttra Drottningtorgets kvaliteter ur frÀmst ett estetiskt och funktionellt perspektiv och detta genom att studera den rÄdande problematiken och förutsÀttningarna pÄ platsen samt med bakgrund av teoretiska utgÄngspunkter. Arbetet inleds med teorier frÄn respekterade namn inom stadsbyggnad, fortsÀtter med inventeringar av platsen och avslutas med ett gestaltningsförlag som skapats i syfte att avlÀgsna den rÄdande problematiken samt med bakgrund av de teorier och förutsÀttningar som diskuterats. I förslaget har stor hÀnsyn tagits till mÀnniskors rörelse och olika grepp har tagits i planen för att erbjuda passerande sittmöjlighet i attraktiv miljö och tillhandahÄlla gröna omrÄden för rekreation..

Alla gör det - kommuner, stÀder, regioner och lÀnder arbetar för att stÀrka eller skapa sig varumÀrken. Under de senaste Ären har city branding blivit ett populÀrt Àmne bland stadens lokalpolitiker, köpmÀn och marknadsförare för att locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden. Det handlar inte lÀngre om att landets storstÀder och regioner enbart anammar denna aktivitet utan det har blivit betydande Àven för mellanstora stÀder till smÄstÀder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i Sverige som stÄr i förÀndring, dÀr en utveckling sker och med en stark tillvÀxt. En stad som stÄr med ena foten i smÄstaden och den andra i steget mot den mellanstora staden.

Boendesegregationen i vÄra svenska stÀder Àr ett problem som ökar. Den fysiska planeringen Àr en faktor som pÄverkar hur vÀl stadsdelar Àr fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. MÄlet Àr att bidra till en ökad integration, sÄvÀl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera tvÄ sÄdana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssÀtt som förordas och vad de ser för möjligheter och begrÀnsningar att genomföra visionerna. En diskursanalys med visionsdokument och intervjuer med projektdeltagare som grund genomfördes, för att se pÄ vilket sÀtt det talas om att den fysiska planeringen kan bidra till integration.

Studien syftar till att reda ut i vilken utstrÀckning arbetslagets planering kan utveckla förskolans verksamhet med avseende pÄ utveckling av barns matematiska kompetens. För att stödja syftet har en förskoleavdelning som jag benÀmner Vingen studerats. Studien Àr kvalitativ med inslag av den etnografiska forskningstraditionen.Resultatet av studien visar pÄ att det studerade arbetslaget anvÀnder sig av en informell planeringsstrategi vilket innebÀr att de inte anvÀnder nÄgon planeringstid utan planerar sin verksamhet i ?farten? och under dagen bÄde i kommunikation med varandra men ocksÄ individuellt genom exempelvis materialföreberedelse. Deras strategier Àr att anvÀnda sig av ett fÀrdigt material eller göra samma sak som de gjorde förra Äret.

Under utbildningen inom samhÀllsbyggnad med inriktning stadsplanering pÄ KTH har det funnits tvÄ teoretiska koncept som varit centrala och Äterkommande: hÄllbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa tvÄ, inom teorin till stor del skilda tankesfÀrer har under utbildningen dÀremot sÀllan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats Àmnar dÀrför utforska hur en planeringsprocess prÀglad av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska grÀnsland har att svara upp mot de ideal om hÄllbarhet och medbestÀmmande som den Àr prÀglad av. Mer specifikt Àmnar uppsatsen undersöka frÄgestÀllningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begrÀnsningar och möjligheter kan en sÄdan praktik vara prÀglad av?Studien Àr tvÄdelad och inleds med en litteraturstudie av de tvÄ teoretiska koncepten hÄllbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet frÄn ett teoretiskt perspektiv.

MiljonprogramsomrÄden tillförs ofta negativa attribut och ses av mÄnga som ett stort samhÀllsproblem. DÀrför Àr det viktigt att konkretisera vilka problem som finns för att bÀttre förstÄ hur de kan lösas. TvÄ av dessa negativa attribut Àr ödslighet och rumslig förvirring eller svÄrigheten att skilja pÄ vad som Àr privat, gemensam och offentlig miljö. Detta Àr uppsatsens fokus och konkretiseras genom en fallstudie av ett typsikt miljonprogramsomrÄde. Fallstudien utförs pÄ ByÀlvsvÀgen, Bagarmossen, i Stockholm.

Should new buildings blend in or contrast from the older buildings around? Could contrasts even emphasize different characters? This report is a discussion on that theme. IŽve studied different architects wiev on the question and studied different of examples of where new buildings contrast to the context in a successful way. In part two IŽve done a proposal on a new housing settlement next to Hammarbyhöjden in Stockholm. The new buildings contrast to the existing and the aim is to emphasize the characters in Hammarbyhöjden as well as in the new structure.

I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hÄllbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hÄllbar utveckling Àr ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de mÄnga olika tolkningarna och angreppssÀtt. Om begreppet Àr sÄ pass vagt som mÄnga pÄstÄr, hur hanteras det dÄ i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvÀndning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan.

Denna uppsats Àr en upptÀcktsstyrd fallstudie av jÀmförande typ inom vilken tre kommuners vindkraftsplaner studeras. Syftet med arbetet Àr att studera kommunernas hantering och stÀllningstaganden kring vindkraftens visuella pÄverkan pÄ landskapet samt ljudnivÄerna. Arbetet har genomförts med hjÀlp av en fallstudie dÀr de tre utvalda kommunernas hantering och stÀllningstaganden kring vindkraftens pÄverkan pÄ landskapet samt ljudnivÄn har analyserats för att sedan jÀmföras med varandra. Analysen har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. De studerade kommunerna har valts ut utifrÄn energiföretaget O2:s ranking av Sveriges kommuners vindkraftspotential.

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare och elever anser att lÀrare inom det estetiska programmet pÄ tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn uppfyller styrdokumentens strÀvansmÄl och krav pÄ elevers inflytande över planering, utvÀrdering och utformande av undervisningen. Vi undersöker hur eleverna sjÀlva upplever att de fÄr ha inflytande över sina egna studier samt hur viktigt de anser det vara att fÄ pÄverka hur deras skolgÄng ser ut. Tidigare forskning visar att elevers inflytande över planering och utvÀrdering av undervisning sker pÄ lÀrarens, eller skolans, villkor. Det handlar mer om att eleverna fÄr bekrÀfta att lÀrarens planering Àr bra, Àn att de sjÀlva fÄr pÄverka hur den ska se ut. I undersökningen, som utgörs av kvalitativa forskningsintervjuer, intervjuas fyra gymnasielÀrare pÄ estetiska programmet frÄn tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn.

Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att fÄ Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) samt följsamheten till FaR. Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Urvalet bestod av tio patienter frÄn en vÄrdcentral i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuer och data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet presenteras utifrÄn tvÄ frÄgeomrÄden; patienters upplevelse av att fÄ FaR och patienters följsamhet till FaR.

MÀnniskan pÄverkas bÄde medvetet och omedvetet av den miljö som hon befinner sig i. Eftersom landskapsbilden beskriver upplevelsen av den omgivande miljön Àr dess vÀrde i högsta grad betydelsefull för oss. Landskapsbilden Àr en mÄngfald av bilder lagrade ovanpÄ varandra, och vittnar om vÄra förfÀders levnadssituation och utveckling. FörmÄgan att tolka vÄr egen historia tillför oss vÀrden av identitet, trygghet och kunskap om sammanhang i tiden och i omgivningen. För dessa vÀrden Àr landskapsbilden mycket viktig att bevara. Det kulturarv som vi tillför landskapsbilden idag Àr lika viktigt att bevara som det befintliga kulturarvet, men dess utveckling och förÀndring mÄste ske med varsamhet för att inte vÀrdefulla spÄr av tidigare kulturmiljöer raderas.

Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstÄ problemen och motsÀttningarna som kan uppstÄ vid byggandet av ett stort infrastrukturprojekt. Fokus ligger pÄ vÀgprojektet Norra lÀnken i Stockholm dÀr lagen om nationalstadsparken och hur den Àndrades 2009 har en central betydelse. Hur processen bakom denna lagÀndring sett ut Àr en av de frÄgestÀllningar som stÀlls. Intervjuer med berörda parter, yttranden, plandokument och andra förarbeten tydliggör hur Äsikter gÄr isÀr och hur geotekniska svÄrigheter i kombination med vissa aktörers motstÄnd mot vÀgbygget har fördröjt projektets fÀrdigstÀllande. Klara samband med tidigare forskning kring infrastrukturella projekts kostnadsutveckling och teori rörande rationell planering synliggörs i uppsatsen.

Idag pratas det vĂ€ldigt mycket om trygghet. Överallt ska det vara tryggt. Vi vill vara anonyma, men vi vill alltid att nĂ„gon ska se oss för att vi ska kĂ€nna oss trygga. DĂ€rför ökar bestĂ„ndet av t ex. övervakningskameror.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.